7 av 10 chefer mår uselt – här är orsakerna

En av cheferna som sökt sig till Arendras rehabiliteringsmottagning kan inte längre fästa blicken. Den flackar. Fram och tillbaka. Han hastar med uppskjutna axlar och böjd nacke över golvet. Mejlar och sms:ar på väg in och på väg ut ur lokalerna.

”Det syns direkt när en människa inte mår bra. På kroppsspråket, tonen, hur vi rör oss. Det psykiska och det fysiska hänger ihop. Och när vi är uppkopplade tittar vi inte varandra i ögonen lika ofta”, säger Susanna Linder, vd på Arendra.

Den här chefen hade snabbt blivit en nyckelperson på företaget som dessutom var underbemannat. Eftersom han var så duktig räknade hans arbetsgivare med att han skulle lösa allt som dök upp. Hemma hade han en heltidsarbetande fru, ett litet barn och ytterligare ett på väg den närmaste månaden.

”Han är en smart kille, han kan allt det vi pratade om rent teoretiskt, men förmår ändå inte prioritera sin egen återhämtning, ens en halvtimme. Han har helt tappat lusten att träna, sover dåligt, känner sig sliten och får allt svårare att fatta beslut. Allt har börjat rinna mellan fingrarna på honom.”

Så här ser det ut för oroväckande många chefer.

Sju av tio chefer uppger att deras psykiska mående hindrar dem i deras arbetsroll, visar Chefs undersökning bland 1 696 chefer, som gjordes första veckan i augusti (då många precis var tillbaka från semestern och man skulle tänka sig att de är mer utvilade).

Flera mår så psykiskt dåligt att de har svårt att göra färdigt sina arbetsuppgifter (39 procent) och/eller har svårt att fatta beslut (17 procent). 35 procent säger att de har svårt att vara en bra ledare, 17 procent har ställt in möten och jobbresor på grund av att de mått dåligt och en av fyra uppger att det har hindrat dem på annat sätt.

Antalet, sju av tio chefer, är så högt att det finns anledning att dubbelkolla.

Så här säger stressforskaren Giorgio Grossi på Stressmottagningen på Karolinska sjukhuset:

”Jag sitter med den här sortens patienter från morgon till kväll. Psykisk ohälsa där stress är den bakomliggande motorn har blivit den främsta orsaken till sjukskrivning bland män och kvinnor. Och vi ser ingen avmattning av själva problemet.”

Ulla Risling, som arbetat som handledare och terapeut för chefer sedan 1980, säger att det fortfarande finns för lite kunskap inom sjukvården om hur man behandlar psykiskt lidande.

”Kraven har skruvats åt, man jobbar dygnet runt med liten eller obefintlig skillnad mellan arbete och fritid. Stressen har pågått under lång tid, siffrorna stiger för att stressen blivit än mer långvarig. För det tar tid innan det märks. Först känner man det bara inuti. Sedan börjar det märkas utåt.”

En rapport från fackförbundet Saco från april – baserad på statistik från bland annat Försäkringskassan och Arbetsmiljö-verket – visade också på ökande ohälsa bland chefer och att många känner sig stressade av sin arbetssituation. Där uppgav också sju av tio chefer att arbetet är så pass psykiskt påfrestande att de har svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.

Ytterligare en stor undersökning från Brilliant på 200 företag och 200 000 medarbetare i Sverige bekräftar att stress och konflikter är de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro. 43 procent av cheferna i den undersökningen säger att de inte har en rimlig stressnivå och 37 procent att de inte får tillräcklig återhämtning. En tredjedel saknar förutsättningar att göra ett bra jobb.

För cheferna är en stor riskfaktor deras eget mandat. Har man kontroll över sin egen arbetssituation eller inte? Är man fri att hitta egna lösningar och fatta självständiga beslut? Eller tvingas man genomföra saker som företaget har bestämt och som man själv kanske inte står bakom?

En tredjedel av cheferna i undersökningen upplever att deras mandat är otillräckligt. Och betydligt fler i den gruppen uppger att de drabbats av olika stressymtom.

”Det är en bekräftad stressteori att brist på kontroll och inte tillräckliga befogenheter skapar negativ stress som leder till besvär och sjukskrivning på sikt”, säger Giorgio Grossi.

Chefer som upplever att de har ett svagt mandat sover sämre, känner ohanterlig stress, lider av nedstämdhet, depression och ångest i större utsträckning än de som anser att de har tillräckligt mandat. De blir också oftare utbrända.

”Det är många kvinnor mellan 40 och 60 år som deltagit i undersökningen, mellanchefer och på ledningsnivå. En klassisk situation i branscher med hög sjukfrånvaro, som kommunal och landstingssektor. Där känner man sig också oftare bakbunden, upplever brist på kontroll och mandat samtidigt som man är ansvarig för att det ska gå ihop ekonomiskt”, säger Susanna Linder.

”Som kvinna och chef har man större förväntningar på sig att vara uppmärksam på hur människor runt omkring mår, och medarbetare som mår dåligt skyller lättare på den kvinnliga  chefen, som på ’morsan’. Kvinnor tar lätt hand om alla andra utom sig själva. Detta gäller även kvinnliga chefer. Det behöver inte ens vara jobbet som gör att medarbetarna mår dåligt, men de drar andra med sig och det går inflation i dåligt mående som chefen blir ansvarig för”, säger Ulla Risling.

Susanna Linder ser två bakomliggande orsaker till att den psykiska ohälsan hos chefer ökar.

”40 till 60-åriga kvinnor som är chefer i dag har ofta inga förebilder i form av sina mödrar. Det kan ha betydelse, det är inte lika lätt att veta hur man hanterar chefsrollen samtidigt som man är ’chef i hemmet’. Samtidigt ser vi att kvinnor har en fantastisk förmåga att leda och uppfatta vaga men viktiga signaler just för att de är lyhörda.”

Hon ser motsvarande trend hos män i chefsposition. De som mår dåligt ställs inför exakt samma utmaning men har i gengäld ofta inga förebilder i form av pappor som varit hemma, tagit ansvar för barnen och samtidigt varit chefer.

”Få har förebilder i den jämställda rollen. Männen säger ’vad skönt att äntligen få prata med någon annan än min fru om det här’ när de kommer till oss.”

Ulla Risling befarar att det kan finnas en backlash i offentlig sektor som påverkar den psykiska ohälsan bland just kvinnorna.

”För fem år sedan var det självklart med jämställdhet. Då var det inte ifrågasatt som det har blivit de senaste åren med Trump och Sverigedemokraterna. Det finns ett kvinnoförakt i dag. Att bli ifråga-satt utifrån skapar samma reaktioner som vid mobbning. När det har pågått ett tag börjar man identifiera sig med ifrågasättande och börjar tvivla på sig själv.”

61 procent av cheferna i undersökningen uppger att de har problem med sömnen.

”Sömnen är otroligt viktig för cellerna, som börjar sitt arbete med att bygga om och reparera sig först när våra kortisol-nivåer sjunker nattetid. Har man ständigt förhöjda nivåer rubbas en del vitala kroppsfunktioner som sedan påverkar vårt immunförsvar”, säger Susanna Linder.

Andra vanligt förekommande symtom är ohanterlig stress, depression, nedstämdhet, utbrändhet och ångest.

Susanna Linder berättar om en kvinnlig chef i it-branschen som betraktades som ett riktigt ess. Alla frågade henne om hjälp. Men själv hade hon världens sämsta självförtroende. Hon oroade sig ständigt för att inte räcka till och jobbade allt längre dagar. Dygnet runt var hon nåbar och uppkopplad.

Plötsligt kunde hon inte komma ihåg koden till kreditkortet. Samtidigt verkade allt braka där hemma. Hon fick ingen förståelse och barnen blev gnälligare och gnälligare. Hon isolerade sig allt mer, klippte relationer med vänner, sov allt sämre och blev deppigare och deppigare.

”Många som kommer till oss vittnar om ångesten över att inte räcka till. Det gäller inte bara arbetslivet utan även privatlivet. Och ju mer vi sammanblandar arbetsliv och privatliv desto sämre verkar vi må. Det är inte så ballt att ha helt oreglerad arbetstid. Att i stället lyckas separera arbetsuppgifterna och avgränsa arbetstiden, och sedan ha ett rikt privatliv, har vi sett hjälper många chefer. Men de flesta har inte den förmågan – och det finns en familj som blir drabbad av att personen aldrig är psykiskt närvarande. Då är det plötsligt inte bara en persons bekymmer längre.”

Susanna Linder säger att barnen är våra bästa temperaturmätare. De ser det här fortare än andra. De säger ”men du lyssnar ju inte”.

Att vara chef handlar i första rum om att kunna leda sig själv, i andra rum kommer medarbetarna.

”Ansvar är att erkänna för sig själv när man inte längre presterar. Man måste uttrycka det för sig själv först men också för sin omgivning. Dessutom är det ju pinsamt att vara chefen som mässar om vad det finns för bra grejor för ens hälsa och sedan själv är värdelös på att göra det”, säger Susanna Linder.

Undersökningen visar att nästan hälften har funderat på eller sökt hjälp för att de mått psykiskt dåligt de senaste fem åren.

”Toleransnivån är större i dag, men det behöver inte betyda att alla som mår dåligt har en diagnos. Man mår dåligt ibland och bättre ibland. Det behöver inte betyda att man har en depression”, säger Susanna Linder.

Ulla Risling ser inget negativt i att många söker hjälp utan ser det som ett tecken på att det har blivit mer tillåtet att prata om psykisk ohälsa.

”Jämför med metoo, som inte betyder att det blivit fler övergrepp utan bara att det har blivit mer tillåtet att ta upp det”, säger Ulla Risling.

Giorgio Grossi menar att det finns en ökande medvetenhet generellt och att lite av skamfläcken är borttvättad.

”Insikten kan ha slagit dem på ett annat sätt, vilket gör att man tillskriver stressen och den mentala hälsan sina problem. Förr pratade man mer om att man inte dög, att man var för lat eller för svag. Många har tidigare mötts av värderingar om att vara stark och bita ihop. Nu märker vi att det smyger in en medvetenhet om behoven av att sova på nätterna och på andra sätt ta hand om sig.”

Enligt undersökningen är det dock fortfarande en tredjedel som inte gör något alls för att ta hand om sin psykiska hälsa. Det är också en tiondel av cheferna som anser att deras psykiska hälsa inte har någon som helst inverkan på deras roll som chef.

Men merparten lägger tid på att ta hand om sin psykiska hälsa.

”Om en person mår psykiskt dåligt är det första man ska göra att ta till fysisk aktivitet. Vi säger inte att det är fel att gå till psykolog men läkare bör som första åtgärd ordinera minst 30 minuter fysisk aktivitet varje dag”, säger Susanna Linder.

Många av cheferna i undersökningen uppger också att de tränar. Dessutom ägnar de sig åt yoga, meditation, mindfulness och avslappningsövningar i syfte att ta hand om sin psykiska hälsa. Det finns till och med ett litet gäng som uppger att de ber.

Att cheferna mår så dåligt som Chefs undersökning visar är ett mått på hur dåligt det står till i övrigt på företagen. Det är Ulla Risling och Susanna Linder överens om.

”Det är ett lackmuspapper. Mår chefen dåligt, mår medarbetarna dåligt”, säger Ulla Risling.

Men hon är ändå hoppfull.

”Vi ser det här som ett samhällsbekymmer, men också något som det går att få rätsida på. Psykisk ohälsa är inte en diagnos, det är ett tillstånd som vi alla hamnar i förr eller senare i livet. Men vi måste våga agera. Det är ett samhällsansvar. Om vi vill att folk ska arbeta måste vi ta ansvar.”