0 procent män är homosexuella – ny rapport från Byggcheferna oroar

Chef har tidigare skrivit om Byggchefernas machoindex för 2022, som visade att den skadliga machokulturen inom samhällsbyggnadssektorn ökar.

I den nya rapporten från Byggcheferna presenteras en kartläggning som inte bara omfattar redan kända uppgifter om den ojämna könsfördelningen bland chefer, utan även i vilken utsträckning andra befolkningsgrupper är representerade.

Exempelvis framgår det att människor med annan etnisk identitet än svensk är underrepresenterade bland cheferna. Det finns även en underrepresentation av homosexuella män och kvinnor med funktionsvariationer.

”Vi tror fortfarande att en förklaring är machokulturer som stärker hierarkier. Vi har inte råd att ta bort vissa delar av befolkningen. Vi har ett jättebehov av mer arbetskraft inom samhällsbyggnad och vi hittar inte arbetskraften. Vi har inte råd att exkludera människor som har rätt kompetens”, säger Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande.

Konsekvenserna blir bara inte brist på arbetskraft. Bristerna i representation gör även att branschen riskerar att missa perspektiv, kreativitet, innovation och därmed förbättrade resultat.

Följande grupper är underrepresenterade bland cheferna inom samhällsbyggnad:

• Människor med annan etnisk identitet än svensk. I samhället 25,5 %. I sektorn 11 %.

• Homosexuella män. I samhället 2–3 %. I sektorn 0 %.

• Kvinnor med funktionsvariationer. I samhället 16 %. I sektorn 3 %.

• Män med funktionsvariationer. I samhället 16 %. I sektorn 9 %.

• Kvinnor. I samhället 50 %. I sektorn 13 %. 

Noll procent, det vill säga färre än 18 individer, av männen identifierar sig som homosexuella och en procent som bisexuella. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten uppskattar svenska befolkningsundersökningar att andelen homo- och bisexuella personer varierar och ligger på 2–3 procent. I yngre åldersgrupper är andelen högre och ligger på 4–6 procent.

”Jag tycker det är skrämmande hur bedrövlig representationen är gällande homosexuell läggning. Vi har delar som är noll procent. Jag trodde vi hade kommit förbi det där. Jag blev berörd. Den är lägre än samhället. Här har vi inget att mäta emot mer än att det är orimligt att det ska vara noll procent. Det återkopplar till det här med machokultur. Kan det vara så att man inte väljer en mansdominerad bransch som är macho på grund av rädsla eller beror det på att man lämnar?”, säger Jeanet Corvinius.

Den typiska samhällsbyggnadschefen är en vit man på mellan 45 och 59 år, född i Sverige som antingen identifierar sig som kristen eller utan religion, som är heterosexuell och som inte har någon funktionsvariation. I samhällsbyggnad är nära nio av tio chefer män. I andra branscher är sex av tio chefer män.

”Det är ingen nyhet i sig, det blev vi inte så förvånade över. Men vi har saker som sticker ut, när vi kartlägger nu ser vi sådant som vi tidigare bara kunnat gissa. Det är intressant och först när man börjar mäta som vi kan göra något åt det”, säger Corvinius.

Jeanet Corvinius inleder rapporten med att skriva: ”Som chef är du en viktig förebild. Man kan inte bli det man inte ser finns.” Det återkommer hon till även under intervjun.

”Hur vi än vänder och vrider på det blickar alla uppåt. Där finns det mycket forskning om vikten av förebilder. Som chef och ledare är du en viktig förebild. Finns det ingen där uppe som ser ut som en själv ställer man sig frågan om det finns ett glastak eller om det inte finns en tro att man kan. Finns det en förebild så ställer man inte den frågan.”

Samtidigt som fakta läggs fram är Jeanet Corvinius noga med att det inte ska handla om att skam- eller skuldbelägga den grupp som dominerar branschen utan att medvetandegöra och ha en öppen diskussion för att på sikt kunna förändra.

”Jag tror på att mäta och prata om det. Mäter du har du fakta på nuläget. Vi kan ha sett och misstänkt, men när vi börjar jobba datadrivet med mångfald får vi fakta. Prata om det. Svartmåla inte utgångsläget utan se det som en startruta. Vad är rimligt? En affärsplan på 3-5 år är också för kort kan jag tycka. Folk blir anti då. Även om man kan tycka att det går långsamt så är det ett arbete som behöver gå varsamt över tid. Se till att det är rimligt så flera kan haka på och tycka att det är viktigt.”

Kartläggningen är den första i sitt slag och omfattar de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna.  Den bygger på en metod kallad jämlikhetsdata som baserar sig på frivillighet, anonymitet och självidentifikation, en metod som Sverige internationellt har kritiserats för att inte använda tillräckligt.

Att vara medveten om strukturer har börjat ge resultat.

”Vår tolkning tillsammans med Novus är att medvetenheten kring kvinnor och män resulterat i att det nu är fler kvinnor på de högre chefspositionerna. Medveten rekrytering har påverkat. En duktig chef och ledare har mycket förståelse och insikt i att olikheter är en fördel. Oavsett vad vi pratar för olikhet. Att man inte rekryterar en exakt kopia av sig själv. Där har merparten av cheferna fått den insikten. Jag tror vi har blivit mogna att prata mer. Just rädslan att göra fel är farligare än att inte prata om det”.