Schibbolet – nya tidens ledarskapsutbildning? Illustration: Kristin Lidström.
Schibbolet – nya tidens ledarskapsutbildning? Illustration: Kristin Lidström.

Schibbolet chockar fram bättre chefer

En ledarskapsutbildning som inte handlar om ledarskap, kan det vara något? Det kallas Schibbolet och bygger på en konstnärlig föreställning där olika textfragment läses upp. Och ja, det kan få både chefer och medarbetare att må bättre, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Det är en kväll i slutet av maj. Platsen är Dramaten i Stockholm. På scenen sitter en man och en kvinna och högläser mer eller mindre obegripliga textfragment:

”Blodet flyter i strömmar som glatt bubblande champagne. Så ser man sig oförhappandes i spegeln. Herre Gud, det här är jag.”

I salongen finns ett tjugotal chefer. Det här är ingen vanlig teaterföreställning. Det är en ledarskapsutbildning och en del av ett forskningsprojekt, lett av medicine doktor Julia Romanowska. Hon har, i en avhandling vid Karolinska Institutet, redovisat effekten av ett ledarskapskoncept kallat Schibbolet som väsentligen skiljer sig från traditionella chefsutbildningar.

”På andra ledarskapskurser brukar man lägga vikt vid att bekräfta deltagarna och lära ut olika ledarskapsmodeller. Men med det här konceptet finns ingen bekräftelse eller svar på hur man ska bete sig. Det är inte något fokus på dig som ledare. I stället handlar det om att lära sig ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap”, säger hon.

Julia Romanowskas forskning visar att chefer som går ett ledarskapsprogram enligt den här modellen genomgår stora förändringar, vilket bland annat leder till att deras medarbetare mår bättre.

Läs mer: Mindfulness gör dig mer effektiv som chef

Men låt oss ta det från början.

Julia Romanowska är utbildad musiker och musikpedagog. Hon har också jobbat som managementkonsult och chef för konsulter. Och hon har gått många olika typer av ledarskapsprogram, bland annat i försvarets regi, där hon också blev certifierad handledare för försvarets utbildning.

Med tiden kände hon en frustration över att de utbildningar som fanns handlade så mycket om färdiga recept för ett bra ledarskap. Hon började fundera på om det fanns ett annat sätt att lägga upp dem på.

Tankarna gick till ett koncept kallat Schibbolet, en form av konstnärlig föreställning som hon tidigare själv hade utvecklat och framfört för en bredare publik.

Föreställningarna byggde till stora delar på att läsa upp textfragment som handlade om ondska och olika typer av katastrofer. Då och då spelades det även musik. Själva ordet Schibbolet är hebreiska och kan tolkas som symbol för ”växande”.

Julia Romanowska märkte att de som såg dessa föreställningar blev väldigt berörda. Därför ville hon, inom ramen för ett forskningsprojekt, testa Schibbolet på chefer. Föreställningarna satte igång en etisk reflektion, vilket i sin tur skapade en självrannsakan som hon tyckte borde gynna ett ledarskap.

”Om man utsätts för så starka upplevelser skakar det om och leder till eftertanke. Någonting händer och det växer fram en starkare känsla av ansvarstagande.”

Den teoretiska modellen som Schibbolet bygger på kallas estemetik, vilket står för samspelet mellan estetik, emotion och etik.

I hennes studie deltog omkring 50 chefer från en mängd olika branscher och i olika åldrar, såväl män som kvinnor.

Halva gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning i försvarets regi, liknande de som Julia Romanowska själv hade hållit tidigare. Detta för att resultatet skulle kunna jämföras med en etablerad utbildning.

Denna utbildning bestod av föreläsningar och teorier om ledarskap, grupp­utveckling och personlighet. Deltagarna fick bland annat diskutera sina erfaren­heter, ge varandra feedback och göra olika processövningar.

Programmet som Schibbolet-deltagarna gick hade ett helt annat upplägg. De möttes vid tolv tillfällen tre timmar per gång, utspritt på tio månader. Varje träff bestod av ett antal olika moment.

Ett av dessa moment handlade om att två skådespelare, en man och en kvinna, satt på varsin stol på scenen och läste upp olika textfragment med existentiella teman som ondska, destruktivitet, mänskliga storheter och mod.

Så här kunde det låta när ett textfragment av den portugisiske poeten Fernando Pessoa lästes upp:

”Mitt liv är en konstant feber, en törst som ständigt förnyas … Mitt liv är som om man slog mig med det! Andra människor har någon som ägnar sina omsorger åt dem. Men jag har aldrig haft någon. Andra blir ompysslade, jag blir behandlad.

Vad skulle jag be om, om jag måste be om något?

Jag har älskat och hatat som alla andra, men för andra var detta något normalt och instinktivt och för mig var det alltid undan­taget, chocken, ventilen, spasmen.”

Under delar av framträdandet spelades även musik upp.

”Upplägget är inte begripligt utan skapar snarast en desorientering hos publiken. Det går inte att slå ifrån sig eftersom det inte är logiskt. Här fungerar inte den in­­vanda frågan om vad som är nyttan med detta”, säger Julia Romanowska.

Efter föreställningen fick deltagarna skriva ner sina reflektioner. De fick även diskutera sina upplevelser med varandra.

När programmet sedan var avslutat följdes varje deltagare och fyra av hans eller hennes medarbetare upp efter två månader och efter ytterligare ett halvår.

De faktorer som Julia Romanowska ­tittade på under uppföljningen var psyko­logiska, sociala och biologiska aspekter hos cheferna och deras medarbetare:

De psykologiska aspekterna handlade om mental ohälsa, sömn, utmattnings­syndrom och depression.

De psykosociala faktorerna handlade om hur man hanterade konflikter, kränkningar och liknande, och i vilken utsträckning personerna använde sig av så kallad dold coping, det vill säga undvikande strategier. Även självkänsla var ett av måtten.

Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-s som är centralt för biologisk motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress.

Samtliga dessa faktorer förbättrades hos både chefer och medarbetare i Schibbolet-gruppen. I den andra gruppen däremot försämrades de. Cheferna och deras med­­-

arbetare mådde med andra ord sämre mentalt och var mer stressade.

”Som en del av uppföljningen fick medarbetarna även bedöma sina chefers beteende i fråga om stresshantering och låt gå-attityd. Schibbolet-gruppen beskrev då att de tyckte att deras chefer hade börjat ta ett större ansvar och inte var lika undvikande”, säger Julia Romanowska.

Även i detta avseende hade den traditionella gruppen blivit sämre.

Däremot upplevde chefer själva det som att de hade blivit bättre. Det fanns med andra ord ett större gap mellan deras egen och deras medarbetares syn.

I Schibbolet-gruppen var det tvärtom. Där tyckte cheferna att de hade blivit sämre i fråga om låt gå-attityd. En förklaring är att de rannsakade sitt beteende och blev ödmjukare, menar Julia Romanowska.

Det fanns även en ökad motivation att ta ansvar och att minska låt gå-tendensen efter det genomgångna Schibbolet-programmet, som kan förklaras av att de har fått ett annat sätt att se på sig själva.

”Cheferna i Schibbolet-gruppen pratar mycket om ansvarstagande. De säger att ’det är min plikt att ta ansvar för mitt ledarskap’. Den andra gruppen pratar mycket om hantering, makt och påverkan. Det har alltså skett en förskjutning från att utöva makt till att ta ansvar i Schibbolet-gruppen.”

En av de chefer som deltog i studien är Jonas Edgren, biträdande personalchef på Bilda. Han är positiv till sina upplevelser och skulle gärna gå ett liknande program igen.

”Jag har gått andra ledarskapsutbildningar, men detta var något helt annorlunda. I vanliga fall brukar man få lära sig olika modeller, men det här var på ett djupare plan. Det satte sig i kroppen.”

Han tycker även att hans ledarskap har utvecklats.

”Det fanns ju ingen logik som gick att greppa och det gjorde att jag var tvungen att hitta nya förhållningssätt. Jag vågar gå mer på känsla i mitt ledarskap nu och har en större tillit till min instinkt. Det har gjort att jag har kunnat hitta nya lösningar.”

Vad kan då andra chefer lära sig av detta? Går det att bli en bättre chef genom att konsumera mer kultur?

”Kultur är ofta förknippad med fritid och förströelse. Det ska roa. Men så var det inte i det här fallet. Detta var inramat som ett ledarskapskoncept och inte underhållning. Men kulturella upplevelser leder ju till att du ser någonting som du inte har sett tidigare, vilket skapar en större öppenhet”, säger Julia Romanowska.

 

Missa inget! Prenumerera på Chefs nyhetsbrev

  • Prenumerera på Chefs nyhetsbrev med det bästa från Chef.se.