Var fjärde chef är utelämnad med juridiken

Rädsla, oro och allvarliga konsekvenser om man gör fel. Så känner många chefer inför juridiken på jobbet. Och över en fjärdedel av cheferna upplever alldeles för dåligt juridiskt stöd, visar Chefs undersökning.

Arbetsrätt
Publicerad
Illustration: Victoria Ovmark

Är du orolig eller rentav rädd för juridiken på jobbet? I så fall är du inte ensam. En fjärdedel av landets chefer upplever osäkerhet i konfrontationen med de lagar, regler och förordningar som rör arbetsplatsen och som de har att hantera i sin chefsroll. Det visar Chefs undersökning som 1 484 har svarat på.

Som chef jobbar du med människor och behöver därför ha mer än ett hum om hur arbetsrätten fungerar, alltså den del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och anställd.

Nya föreskrifter om arbetsmiljö, social och organisatorisk hälsa, med utökat arbetsmiljöansvar för chefen, aktuella inte minst efter metoo, innebär ännu mer för chefen att ha koll på. Liksom nya dataskyddsförordningen GDPR som snart träder i kraft.

Om du navigerar fel bland paragraferna kan det stå dig, medarbetarna och företaget dyrt i form av skadestånd, kostsamma rättsprocesser, personligt lidande och bittra tårar kring allt från tjänstledigheter till mobbning. En insikt som kan förklara en del av den utbredda oron. Lagtexters snårighet är beryktad, och tio procent av cheferna anser att kraven på deras egen juridiska förmåga skruvats upp alldeles för högt.

”Orimlig arbetsbelastning och stress-påslag har gjort att jag inte kunnat följa de lagar och förordningar jag som chef inom skolans värld har att rätta mig efter. Jag saknar tillräckliga resurser i form av ekonomi och personal”, berättar en av deltagarna i Chefs undersökning.

”Allt blir fel, lagarna går in i varandra och det slutar med tvist och skadestånd”, uttrycker sig en annan.

Ett återkommande tema bland cheferna är upplevelsen av juridisk maktlöshet gentemot medarbetarna.

”Jag anser att arbetsgivare i dag mer eller mindre är en dörrmatta och helst ska vara djupt tacksamma för att personalen överhuvudtaget infinner sig på kontoret och utför det arbete den har betalt för. Jag upplever att jag som arbetsgivare inte har någon som helst rätt att kräva något för att planera verksamheten framåt, utan bara får rätta mig efter den anställde. Som småföretagare kostar det oerhört mycket i form av pengar och oro”, berättar en chef.

”En anställd löpte amok när hon inte fick bestämma arbetstiderna själv. Vägrade svara på tilltal, lät sig inte arbetsledas, rev upp himmel och jord via fack och hälsocentral. Även om vi hade rätten på vår sida var processen slitsam både för ledning och resten av medarbetarna”, instämmer en annan.

Men att arbetsrätten skulle vara ett statligt sanktionerat instrument för illvilja och lågintensiv terror mot chefer är en grav missuppfattning. Det framhåller Fredrik Dahl, Chefs expert på arbetsrätt och verksam vid advokatfirman Vinge:

”Okunskapen är stor. Många chefer tror att lagen om anställningsskydd (LAS) är så hård att de i princip aldrig kan ställa krav på sina medarbetare, eller säga upp någon. Något som kan leda till felaktiga åtgärder, eller att man inte gör något alls. I verkligheten är svensk arbetsrätt ganska tydlig med att en anställd som uppbär lön och har en arbetsplats, i gengäld har skyldighet att utföra arbete och följa instruktionerna från arbetsledaren, inom rimliga gränser givetvis.”

Det är i avsaknad av sådan grundläggande förståelse som en hel del chefer går vilse, gör saker i fel ordning eller agerar för sent vid konflikter och oro på jobbet, menar han.

”Det jag många gånger ser, är att man ältat processen under väldigt lång tid, men ändå inte eskalerat händelseförloppet på det sätt som lagen kräver”, säger han och ger ett exempel:

”Vid exempelvis bristande prestation behöver arbetsgivaren visa tydlighet i utvecklingssamtal, för att därefter ge möjlighet till stöd och bättring, och kanske även en skriftlig erinran för att inskärpa allvaret. LAS säger vidare att arbetsgivaren måste agera inom två månader sedan den fått kännedom om det förhållandet som saken gäller. Är man för långsam i reaktionen, ja då har man ett dåligt case, eller har rentav tappat möjligheten att agera.”

Enligt Chefs undersökning har över en fjärdedel av cheferna dåliga eller mycket dåliga kunskaper i medbestämmande-lagen, MBL, en av arbetsmarknadens mest centrala.

Men hur mycket jobbrelaterad juridik är det egentligen rimligt att den genomsnittliga chefen ska kunna på sina fem fingrar och hålla i huvudet?

”Varje chef kan inte kunna all erforderlig lagstiftning, eller hålla sig à jour med alla nya regler och krav som våra myndigheter oavbrutet spottar ur sig – det är en omöjlighet. Men alla chefer måste ha en basal förståelse för arbetsrätt, essensen av praxis, och veta när det är dags att ringa personalavdelningen för att få stöd”, säger Fredrik Dahl.

Kruxet är att sådan intern juridisk stöttning inte alltid står att uppbringa, eller räcker till – mer än en fjärdedel av cheferna upplever stödet de får som dåligt.

Fredrik Dahls uppfattning är att svenska företag tar förvånande lätt på coachning i just rättsfrågor. Ett tips för chefen själv är att helt sonika be om sådan, som ett led i ens chefsutbildning.

”Det kräver visserligen en del tid, men arbetsrätt är en så väsentlig del av chef-skapet att det måste få tillåtas göra det”, anser Fredrik Dahl.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden