Guldpokal

Våga vägra vara vinnarskalle

Konkurrens, ambition och vinnarskalle-tänkande är inte alltid vägen framåt. Tävlan kan tvärtom vara skadligt för organisationers skaparkraft och framgång, menar forskaren Roland S Persson som undersökt prestationssamhällets sällan diskuterade baksidor.

Konkurrens sporrar till framgång, sållar agnarna från vetet och gör oss till vårt allra bästa jag.

Så lyder en överväldigande vanlig tankegång i dagens värld, där vikten av ambition och tävling på ett självklart vis lyfts fram i de flesta sammanhang.

Sveriges riksdag vill att landets ekonomi ska vara konkurrensutsatt, eftersom det anses leda till ökad effektivitet och välfärd. Skolor tävlar numera mot varandra på den fria marknaden. Betydelsen av att vara en vinnarskalle lyfts fram inte bara på idrottsplatsen, utan i högsta grad även på Linkedin, i styrelserummen och i olika chefs- och ledarskapssammanhang. Folk som anses sakna ambitioner lätt blir sedda över axeln och betraktade som ”losers”.

Men stämmer det verkligen att konkurrens leder till förbättringar? Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi med särskild inriktning på talang och högpresterande individer, vill med stöd av sin och andras forskning ifrågasätta bilden av den välgörande konkurrensen.

I en artikel i magasinet Third Factor beskriver han hur människan visserligen är genetiskt betingad till konkurrerens på olika sätt, men att det business-influerade konkurrenstänkande som i dag breder ut sig globalt kan vara både problematiskt och farligt. Budskapet är att vi bör bli mer medvetna om konkurrenskulturens underskattade baksidor. Medan konkurrens kan stimulera koncentration, produktivitet och intresse, hör självcentrering, minskad empati, fusk, slarv, stress och förstörd hälsa till tävlingskulturens mer sällan diskuterade nackdelar.

”Det som är problematiskt är när tävling eller konkurrens förs ned till en individnivå. Det är ett stort misstag att försöka få individer att tävla mot varandra. Det är inte heller optimalt att grupper, eller företag, gör det även om det är mer försvarbart”, säger Persson, verksam vid Jönköpings universitet, och utvecklar:

”Forskningen har visat att företag och grupper skulle uppnå betydligt mer om de samarbetade snarare än tävlade. Det enda tävlandet individ mot individ som stämmer någorlunda överens med vår evolutionära programmering är idrott. Men att konkurrera i kreativitet, konst, musik, intellektuell verksamhet eller för att bli bäst i sammanhang utom de idrottsliga, är problematiskt. Det utsätter individer för ohälsosam stress och åstadkommer inte alls det som alla vanligen hoppas på: högre och bättre kvalitet hos individen, eller att vinnaren ska vara den bästa. Detta händer nog mycket sällan, om ens någonsin. Jag tycker om vad den tyske ekonomen Marco Sahm har observerat genom åren, nämligen att begåvning som sådan sällan är avgörande för att vinna.”

Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur hjärnan fungerar i kris. Foto Jenny Hammar/Brombergs

Läs också: Lär dig överlista din rädda hjärna

I sin forskningsgenomgång framhåller han att kreativa och intellektuellt högt begåvade människor är särskilt känsliga för yttre kontroll och påtvingad konkurrens, då de redan drivs av en inre motivation att bli experter inom sina fackområden. Att som arbetsgivare försöka pressa sådana individer att oavbrutet förbättra sig kan få motsatt effekt, menar han, med dämpad skaparlust eller utbrändhet som följd. Det betyder inte att chefer och arbetsgivare helt bör träda tillbaka. De gör dock klokt i att uppmuntra processer som mer betonar problemlösning än tävlande, menar Persson.

Om konkurrens långtifrån alltid leder till förbättringar, hur kommer det sig då att samtiden i så hög grad underblåser tävlingsbeteendet?

”Det finns inget enkelt svar, men mycket tungt vägande är att tävling är en stark del av ett amerikanskt ideal som världsekonomin till stor del bygger på”, säger Roland S Persson och fortsätter:

”Jag tror inte vi kommer undan tävlingsidealet i samhället just därför att vi tillbringat många årtionden med att bygga in det i samhällssystemen under amerikanskt inflytande. Men ett företag som bestämmer sig för att avstå från ‘performance management’, provisioner och prestationslöner har sannolikt mycket att vinna. Både vad gäller produktionen av originella idéer och personalens trivsel på arbetsplatsen. Ett problem med tävlingsmomentet är nämligen att det överskuggar meningen med själva arbetet. Detta förhindrar i sin tur kreativa initiativ och gör de anställda mindre noggranna. De kommer att i högre grad ta risker och fuska i stället för att ta ett genuint ansvar och odla noggrannhet”, menar Roland S Persson.

Tävlingskulturens 7 underskattade nackdelar

1. Gör människor självcentrerade.

2. Inre drivkraft slocknar på grund av yttre krav.

3. Kan leda till överlägsenhet och minskad empati.

4. Tävlingsmomentet framstår som viktigare än arbetets kvalitet och egentliga syfte.

5. Risk för fusk och slarv.

6. Viljan att vinna kan framstå som viktigare än verklig prestation.

7. Inte optimalt för problemlösning eller kreativitet.

Bekymrad person som sitter med huvudet i händerna

Läs också: 6 riskabla tankefel – som chefer gör i kris

chef_maj_2020-1
Prenumerera på Chef

Boosta ditt chefsjag

Nu är det goda ledarskapet viktigare än någonsin. Med Chef får du expertråd och handledning i tuffa chefsfrågor. Prenumerera idag!

Relaterade artiklar

Nicole Kavander
Arbetsmiljö

11 punkter: Så motverkar du rasism på arbetsplatsen

Många chefer är inte medvetna om sina implicita fördomar. Och oftast går det fel vid rekryteringen trots att man tror att man gör rätt. Det säger Nicole Kavander, som står bakom uppropet A call for change.
mattias_tornblom
Annonssamarbete Chef + Dustin

”Chefer – här är läxan inför nästa kris”

Ta tillvara lärdomarna. Hitta dina guldkorn. Och undvik att ha en taxi på uppfarten med taxametern på. Det är några råd som Mathias Törnblom på Dustin vill skicka med till chefer – inför nästa kris.
Två tummar upp
Arbetsmiljö

8 av 10 chefer nöjda med krisledarskapet

En majoritet av cheferna inom vård och omsorg är nöjda med ledarskapet under coronapandemin, visar en undersökning. Chefskollegorna samt familj och vänner har varit det viktigaste stödet under krisen. 
Klocka och arbetsplats med sex timmars arbetsdag
Arbetsmiljö

Varannan: Vi klarar åtta timmars arbete på sex timmar

55 procent av de svarande vill införa sex timmars arbetsdag, visar en ny Sifo-undersökning. Dessutom menar varannan att de skulle få lika mycket gjort på sex timmar som på åtta.
Fyra personer med
Arbetsmiljö

46 procent tycker att det gnälls mycket på jobbet

Nästan hälften, 46 procent, tycker att det gnälls mycket eller för mycket på arbetsplatsen, visar en ny undersökning från Manpower Work Life.
Två personer som gör
Arbetsmiljö

Så coronasäkrar du arbetsplatsen

Smittfri arbetsplats – men hur? I en stor rapport berättar världens största hr-företag om hur du förbereder arbetsplatsen inför en ny verklighet där social distansering fortsatt är vad som gäller.
Ge cheferna mer stöd, uppmanar Lilian Ekelin på andfrankly. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

Nu behöver chefen mer stöd – från sin chef

Svenska chefer har imponerat. Engagemang och välmående hos medarbetare har hållits uppe under pandemin. Men nu syns ett trendbrott. ”Cheferna behöver mer stöd”, säger hr-experten Lilian Ekelin på &frankly.
soecosecondhandhett1800
Arbetsmiljö

Hett med begagnad inredning på företag

Allt fler företag väljer att inreda med begagnade kontorsmöbler – och under coronaepidemin är det även fler som utrustat sina hemmakontor med återbrukade stolar och bord.