Guldpokal

7 nackdelar med tävlingskultur på jobbet

Konkurrens, ambition och vinnarskalle-tänkande är inte alltid vägen framåt. Tävlan kan tvärtom vara skadligt för organisationers skaparkraft och framgång, menar forskaren Roland S Persson som undersökt prestationssamhällets sällan diskuterade baksidor.

Konkurrens sporrar till framgång, sållar agnarna från vetet och gör oss till vårt allra bästa jag.

Så lyder en överväldigande vanlig tankegång i dagens värld, där vikten av ambition och tävling på ett självklart vis lyfts fram i de flesta sammanhang.

Sveriges riksdag vill att landets ekonomi ska vara konkurrensutsatt, eftersom det anses leda till ökad effektivitet och välfärd. Skolor tävlar numera mot varandra på den fria marknaden. Betydelsen av att vara en vinnarskalle lyfts fram inte bara på idrottsplatsen, utan i högsta grad även på Linkedin, i styrelserummen och i olika chefs- och ledarskapssammanhang. Folk som anses sakna ambitioner lätt blir sedda över axeln och betraktade som ”losers”.

Men stämmer det verkligen att konkurrens leder till förbättringar? Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi med särskild inriktning på talang och högpresterande individer, vill med stöd av sin och andras forskning ifrågasätta bilden av den välgörande konkurrensen.

I en artikel i magasinet Third Factor beskriver han hur människan visserligen är genetiskt betingad till konkurrerens på olika sätt, men att det business-influerade konkurrenstänkande som i dag breder ut sig globalt kan vara både problematiskt och farligt. Budskapet är att vi bör bli mer medvetna om konkurrenskulturens underskattade baksidor. Medan konkurrens kan stimulera koncentration, produktivitet och intresse, hör självcentrering, minskad empati, fusk, slarv, stress och förstörd hälsa till tävlingskulturens mer sällan diskuterade nackdelar.

”Det som är problematiskt är när tävling eller konkurrens förs ned till en individnivå. Det är ett stort misstag att försöka få individer att tävla mot varandra. Det är inte heller optimalt att grupper, eller företag, gör det även om det är mer försvarbart”, säger Persson, verksam vid Jönköpings universitet, och utvecklar:

”Forskningen har visat att företag och grupper skulle uppnå betydligt mer om de samarbetade snarare än tävlade. Det enda tävlandet individ mot individ som stämmer någorlunda överens med vår evolutionära programmering är idrott. Men att konkurrera i kreativitet, konst, musik, intellektuell verksamhet eller för att bli bäst i sammanhang utom de idrottsliga, är problematiskt. Det utsätter individer för ohälsosam stress och åstadkommer inte alls det som alla vanligen hoppas på: högre och bättre kvalitet hos individen, eller att vinnaren ska vara den bästa. Detta händer nog mycket sällan, om ens någonsin. Jag tycker om vad den tyske ekonomen Marco Sahm har observerat genom åren, nämligen att begåvning som sådan sällan är avgörande för att vinna.”

Hjärnforskaren Katarina Gospic förklarar hur hjärnan fungerar i kris. Foto Jenny Hammar/Brombergs

Läs också: Lär dig överlista din rädda hjärna

I sin forskningsgenomgång framhåller han att kreativa och intellektuellt högt begåvade människor är särskilt känsliga för yttre kontroll och påtvingad konkurrens, då de redan drivs av en inre motivation att bli experter inom sina fackområden. Att som arbetsgivare försöka pressa sådana individer att oavbrutet förbättra sig kan få motsatt effekt, menar han, med dämpad skaparlust eller utbrändhet som följd. Det betyder inte att chefer och arbetsgivare helt bör träda tillbaka. De gör dock klokt i att uppmuntra processer som mer betonar problemlösning än tävlande, menar Persson.

Om konkurrens långtifrån alltid leder till förbättringar, hur kommer det sig då att samtiden i så hög grad underblåser tävlingsbeteendet?

”Det finns inget enkelt svar, men mycket tungt vägande är att tävling är en stark del av ett amerikanskt ideal som världsekonomin till stor del bygger på”, säger Roland S Persson och fortsätter:

”Jag tror inte vi kommer undan tävlingsidealet i samhället just därför att vi tillbringat många årtionden med att bygga in det i samhällssystemen under amerikanskt inflytande. Men ett företag som bestämmer sig för att avstå från ‘performance management’, provisioner och prestationslöner har sannolikt mycket att vinna. Både vad gäller produktionen av originella idéer och personalens trivsel på arbetsplatsen. Ett problem med tävlingsmomentet är nämligen att det överskuggar meningen med själva arbetet. Detta förhindrar i sin tur kreativa initiativ och gör de anställda mindre noggranna. De kommer att i högre grad ta risker och fuska i stället för att ta ett genuint ansvar och odla noggrannhet”, menar Roland S Persson.

Tävlingskulturens 7 underskattade nackdelar

1. Gör människor självcentrerade.

2. Inre drivkraft slocknar på grund av yttre krav.

3. Kan leda till överlägsenhet och minskad empati.

4. Tävlingsmomentet framstår som viktigare än arbetets kvalitet och egentliga syfte.

5. Risk för fusk och slarv.

6. Viljan att vinna kan framstå som viktigare än verklig prestation.

7. Inte optimalt för problemlösning eller kreativitet.

Bekymrad person som sitter med huvudet i händerna

Läs också: 6 riskabla tankefel – som chefer gör i kris

prenumerera-chef-1
Prenumerera på Chef

Boosta ditt chefsjag

Nu är det goda ledarskapet viktigare än någonsin. Med Chef får du expertråd och handledning i tuffa chefsfrågor. Prenumerera idag!

Relaterade artiklar

Man sitter på golvet med en bärbar dator i knät
Arbetsmiljö

Sifo: Fortsatt hemarbete 2022

Det nya arbetssättet är här för att stanna. Enligt en ny Sifo-undersökning kommer de som jobbat hemifrån fortsätta med det i år. Vanligast är att arbeta hemifrån några dagar i veckan. I och med det kommer ergonomin på hemmakontoret  ha ännu större betydelse.

Pelle Paulsson, vd på Maxi Ica Värmdö, erbjuder sina medarbetare förmånscyklar. Foto: Nils Petter Nilsson
Annonssamarbete Chef + Bikelease

”Förmånscykel ger gladare medarbetare”

För två år sedan valde Pelle Paulsson, vd på Maxi Ica Värmdö, att erbjuda alla medarbetare förmånscyklar. ”Det är ett prisvärt sätt att förbättra folkhälsan och få gladare medarbetare”, säger han. Från och med den första januari är det dessutom ännu billigare med förmånscykel.
machoindex-illustration
Arbetsmiljö

Larmrapport: Machoattityderna ökar inom samhällsbyggnad

Den skadliga machokulturen i samhällsbyggnad ökar. Det visar Byggchefernas machoindex för 2022 som presenteras idag.

Kontorslandskap
Arbetsmiljö

Ny studie: Kontorsmiljön avgörande för motivationen

Om du som chef känner oro över hur dina medarbetare ska hålla motivationen vid liv när det är dags att gå tillbaka till kontoret är du inte ensam. Var tredje medarbetare mellan 35 och 49 år tvivlar nämligen på att arbetsgivarna kommer kunna skapa motivationen för att de ska komma in till kontoret. Det visar undersökning gjord av Kantar Sifo på uppdrag av MER Arkitekter.

Två kvinnor skakar hand.
Arbetsmiljö

Hövlighet kan öka välmående och prestation

Hövlighet på jobbet påverkar både prestation och hälsa. En ohövlig ton kan lätt sätta sig i hela företagskulturen. Nu testar forskare en ny modell på svenska arbetsplatser som ska motverka ohövlighet. 

en kvinna sitter framför sin dator och ser frustrerad ut. I bakgrunden samtalar kollegor.
Arbetsmiljö

Dålig företagskultur stressar anställda

En negativ företagskultur är den största orsaken till stress på jobbet, enligt en ny undersökning. På andra och tredje plats kommer hög arbetsbelastning och brist på resurser.

Det finns enkla och effektiva sätt för chefer att öka engagemanget hos medarbetarna. &franklys Caroline Fjellner tipsar om vad som går att börja med direkt.
Annonssamarbete Chef + &frankly

5 sätt för chefer att öka engagemanget – redan i dag

Engagemanget på jobbet har tagit stryk under pandemin. Men det finns flera enkla saker som du som chef kan göra direkt för att vända trenden. Vilket av tipsen tänker du börja med?
En kvinna arbetar framför datorn i sitt hem.
Arbetsmiljö

Hälften får mer gjort på distans än på kontoret

Hälften jobbar mer när de arbetar hemifrån än när de är på den gemensamma arbetsplatsen, visar en ny Novus-undersökning. Den visar också att en majoritet vill fortsätta jobba på distans, till viss del eller helt. Men allt fler får inte den flexibilitet de önskar av arbetsgivaren.