Sveriges sämsta verksamheter – här är 3 fel cheferna gör

Det är forskaren Henrik Eriksson, biträdande professor vid Chalmers tekniska högskola, som i en omfattande studie avkodar 20 års forskning om organisationsutveckling, och beskriver hur chefer genom förändrat syn- och arbetssätt kan nå oanade nivåer av framgång.

Här är vad som utmärker Sveriges sämsta verksamheter, och vad chefen kan göra för att vända dem.

Misstag 1: Chefen glömmer varför verksamheten finns.
Daniel är ny högsta chef för en stor organisation i södra Sverige och vet mycket väl varför han fått jobbet: för att nå en ”ekonomi i balans.” Som ett mantra upprepar han att världen förändras allt snabbare, förändring måste ske oavbrutet och att förändringsbenägna medarbetare är A och O. Som första åtgärd vill han slå samman ett verksamhetsområde som går särskilt knackigt med en mer stabil avdelning. Tempot är högt. Under ledningsgruppsmötena med många frågor på dagordningen är det ingen som riktigt hinner reflektera över hur de planerade förändringarna påverkar verksamheten. Eller vad verksamheten är till för. Ekonomi i balans är det enda som gäller. Negativa konsekvenser: Många.

”Att inte ständigt värdera och försöka omsätta behov från dem som organisationen är till för kan leda till missnöje och frustration från kunderna när de inte får det de förväntar sig. Kunder byter leverantör, företag går i konkurs, det uppstår klagomål, inom vården får patienten vänta och i skolan kanske inte eleven lär sig det som var tänkt”, säger Henrik Eriksson som presenterar sina rön i boken Sveriges bästa verksamheter.

”Alla verksamheter bör föra en systematisk dialog om vem den är till för, och dialogen bör upprepas regelbundet.

Misstag 2: Chefen förstår inte processer.
Ragnar är chef för en verksamhet med många specialister och där kunderna ofta måste passera flera olika enheter för att få sina behov uppfyllda. Köerna är långa och svåra att komma till rätta med. Medarbetarna arbetar hårt och är stressade.

Ragnar måste få ner köerna, men vad ska han göra? Av en händelse kommer han i kontakt med en av kunderna, Helena, som arbetar med flöden och förbättringar av processer. Kapacitetsplanering, utjämnad arbetsbelastning, visualisering av problem … Ragnar inser att han inte riktigt förstår, men avfärdar Helenas erbjudande om hjälp. För vad vet egentligen hon om den ytterst komplicerade och svåra verksamhet som Ragnar ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt? Enklast är att fortsätta som alltid, och kräva mer resurser när det uppstår problem.

”Tyvärr finns otaliga exempel på dåligt fungerande processer och flöden i svenska verksamheter. Det drabbar kunder och är påfrestande för medarbetarna. I stället för att arbeta ad hoc och släcka bränder, behöver verksamheterna utveckla processer med korta ledtider, hög kvalitet och låga kostnader. Allt med utgångspunkt från dem som verksamheten är till för”, säger Henrik Eriksson.

Misstag 3: Chefen leder inte.
En ny vd vid namn Ola tar över rodret för ett problemföretag i en bransch där konkurrensen är knivskarp. Nu ska den negativa trenden vändas. Ola, som närmar sig de 60, kommer från en annan bransch och har ett renommé om sig att ha hårda nypor. Och mycket riktigt: strax är han igång med att styra upp, sortera ut folk som inte levererar, rensa i chefs- och funktionsleden och ställa tuffare krav. Förändringsmotståndet i organisationen får honom bara att gå ännu hårdare fram. Men så börjar viktiga nyckelpersoner som han gärna velat behålla att hoppa av. Företaget lyckas inte täcka upp manfallet och hålen i ordersystemen med nya lösningar gentemot kunderna, vilket de mindre konkurrenterna inte är sena att utnyttja. Motståndet mot Olas kärva ledarskapsstil växer sig allt större och efter två år får han sparken.

Hur kunde det bli så här? Trots ett fett avgångsvederlag känner sig Ola missuppfattad och sårad. Han som bara försökt hjälpa medarbetarna och företaget.

”En vanlig variant på dåligt ledarskap”, kommenterar Henrik Eriksson.

”Ola såg sina medarbetare som ett antal produktionsenheter som behöver styras och kontrolleras. Med en detaljstyrning som fick till att medarbetarna att tappa motivationen. Som en konsekvens blev resultaten sämre. Ola borde i stället visat vägen i beslut och genom sitt agerande. I Sveriges bästa verksamheter är chefen synlig och har en kontinuerlig dialog med medarbetarna.”