Svenska vd:ar mår allt bättre – hälsa en faktor vid chefsrekryteringar

unik studie Sveriges vd:ar mår bättre än genomsnittssvensken. Både mentalt och fysiskt. Men god hälsa är också ett krav från styrelser när de tillsätter vd-poster. Det visar forskning från Institutet för Näringslivsforskning.

Hälsa
Publicerad
Joacim Tåg. Foto: Karl Gabor

Vd-jobbet innebär stora utmaningar. Höga krav och förväntningar, mycket ansvar, långa arbetsdagar och ofta stort medialt tryck. Ändå har det varit okänt hur allt detta påverkar chefernas hälsotillstånd samtidigt som flera artiklar bland annat i Financial Times och Svenska Dagbladet den senaste tiden har rapporterat om vd:ar som kollapsat.

Men svenska vd:ar mår såväl fysisk som mentalt bättre än genomsnittssvensken.

Deras hälsa är också bättre än advokater, civilingenjörer och personer i finansbranschen. Och vd:ar för större företag mår bättre än de som leder mindre företag.

Det konstaterar Institutet för Näringslivsforskning i en ny omfattande och unik studie.

”Man behöver en synnerligen god hälsa för att ta sig till toppen”, konstaterar Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid Hanken School of Economics och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning.

Han jämför det med gladiatorspel, eftersom det endast är de starkaste som tar sig dit. Resultaten i studien tyder på att företagens styrelser beaktar den potentielle vd:ns hälsa vid rekryteringen.

Joacim Tåg. Foto: Karl Gabor

Starkast når högst

Hälsoproblem minskar med andra ord sannolikheten att bli utnämnd till vd. God hälsa är en förutsättning för att nå och stanna på toppen av det svenska näringslivet.

”Det finns ett monotont nästan linjärt förhållande mellan ju större företag desto mindre fysiska och mentala hälsoproblem hos cheferna. Vår tolkning är att det är ännu svårare att bli chef för de stora företagen och att det då finns ännu mindre utrymme för hälsoproblem”, säger Joacim Tåg.

När personerna väl har fått sitt vd-jobb ser de också ut att kunna hantera den extra arbetsbörda, det ansvar och den stress som det innebär. Det gör dem inte sjukare, vilket enligt ekonomiprofessor Tåg kan förklaras med att tidigare forskning har påvisat att högre inkomster, mer flexibilitet, frihet och autonomi kan ha positiva effekter på vår mentala hälsa.

”Vd:arnas hälsa försämras inte i förhållande till de mellanchefer som inte befordrades till vd:ar. Samma sak gäller för när de pensioneras”.

Mentala och fysiska problem

Även om det är glädjande nyheter kring våra svenska toppchefers hälsa, att de överlag mår bättre än genomsnittet, säger ekonomiprofessorn att det mest slående i studien är hur vanligt det är med mentala och fysiska problem hos ledningen på den här nivån.

Var tredje vd har någon medicinsk fysisk diagnos – främst högt blodtryck, höga halter av blodfetter, hjärt- och kärlsjukdom, eller magbesvär – och var tolfte har en mental diagnos – huvudsakligen ångest eller depression.

Men jämfört med populationen i stort är det ändå relativt låga siffror. 16 procent av befolkningen och 8 procent av vd:ar i större företag har en mental diagnos under ett år. För fysiska diagnoser gäller 32 procent i befolkningen och 29 procent bland chefer i större företag.

”Skillnaden är dock större om man beaktar kön, ålder, och hur allvarliga diagnoserna är. Då ser vi att relativt befolkningen är vd:ars mentala hälsa kring 50 procent bättre och den fysiska hälsan 55 – 62 procent bättre”.

Lönsamhet påverkas olika

Vd:arnas hälsoproblem påverkar aktiva beslut som görs i jobbet såsom uppköp och nyetableringar men man har inte kunnat se att lönsamheten påverkas.

”De påverkar de mindre företagens lönsamhet, men inte de större. En tolkning är att man i de stora företagen har så god kontroll att man lyckas ersätta vd innan resultatet påverkas.”

Vd:s hälsa är ungefär en tredjedel så viktigt som lönsamhet när det kommer till att avgöra om vd får vara kvar.

”Det är en stark effekt, jämfört med många andra faktorer som påverkar beslutet att byta vd i ett företag.”

I studien har IFN använt anonymiserade svenska registerdata från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen för att systematiskt studera fysisk och mental hälsa hos vd:ar under åren 2006–2015.

Diagnos från sluten- och öppenvård

De har mätt hälsotillståndet genom diagnoser ställda av läkare inom både slutenvården och öppenvården, dels genom att koppla den aktiva ingrediensen i utfärdade recept mot diagnoskoder.

Så här gömmer sig också ett stort mörkertal kring alla som inte söker hjälp för sina problem och således inte dyker upp i statistiken.

Studien är unik i sitt slag då forskningsunderlaget sedan tidigare varit mycket tunt, samtidigt som hållbarhetsfrågorna alltmer kommer på tapeten.

”När vi arbetade med andra svenska registerdata hittade vi en unik möjlighet att producera en studie och lära oss mer om hur det ser ut hos cheferna i näringslivet”, säger Joacim Tåg.  

En första version av resultaten släpptes 2020. Men först nu är studien inne på sin andra runda av peer review-granskning och beräknas publiceras i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Leadership Quartely inom en snar framtid.

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden