Studie: Så mycket tid lägger du på meningslösa sysslor på kontoret

Försöka komma ihåg lösenordet, logga in, vänta på att datorn ska starta. Vågar du tänka på hur stor del av ditt arbetsliv som går åt till meningslösa sysslor? Nu har forskare tagit fram svaret.

Vad

I en ny studie från de amerikanska handelshögskolorna i Maryland och Delawere (Madeup) har forskarna genom att följa 5000 tjänstemän kartlagt vad som slukar tid under arbetsdagen.

Nytta

Genom att veta vad som tar din tid kan du vara mer medveten och effektivisera ditt arbete.

Finns det något mer deprimerande än att tänka på hur mycket tid som slukas av specifika aktiviteter under en livstid? En tredjedel av livet går åt till sömn, nästan ett decennium åt att stirra i mobilen och fyra månader åt att besluta vad man ska streama på tv:n.

Nu har forskare tillämpat samma nedslående angreppssätt kring vårt arbetsliv. Det rapporterar The Economist.

I en gemensam studie från de amerikanska handelshögskolorna i Maryland och Delawere (Madeup) har forskarna detaljerat följt hur 5000 tjänstemän framlever sina arbetsdagar, för att kartlägga hur mycket tid de ägnar åt meningslösa aktiviteter på sina kontor (möten räknas inte, de mynnar visserligen ofta ut i ingenting men inte alltid eller för alla).

Resultatet är nedslående.

Enbart korrigeringen av stavfel slukar upp till 20 minuter daglig arbetstid för den genomsnittliga kontorsslaven, vilket motsvarar mer än ett halvår under en 45-årig karriär. Vissa ord är felstavade så ofta att enbart rättningen av dessa i sig kan innebära hela dagar av bortkastad tid i en tjänstemannakarriär.

The Economists kolumnist ”Bartleby” konstaterar i sammanhanget att en gets dräktighet sträcker sig över cirka 145 dagar:

”Det är också den tid som den genomsnittliga kontorsarbetaren ägnar åt att logga in i saker under sitt arbetsliv.  Av säkerhetsskäl måste en viss tid tvunget läggas på detta. Men människor slösar bort månader på att försöka komma ihåg lösenord, att skriva in felaktiga sådana eller åt att uppdatera dem. Lika mycket tid läggs ner på att vänta på att något ska hända, en ekonomiskt sett stor period av tomt stirrande på en skärm.”

Samtidigt som tekniken utgör kärnan av problemet, kan den enligt Madeup-studien också komma till hjälp för att minska andelen bortkastad tid.

Tjänster för synkronisering av kalendrar och automatisk stavningskontroll finns redan, och det är bara en tidsfråga innan lösenorden ersätts av ansiktsigenkänning och fingeravtrycks-login. Men kommer den tid som då sparas in verkligen att läggas på mer produktiva aktiviteter? Det återstår att se, konstaterar Economist.

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden