korrupt

Sluta blunda för korruptionen – den finns i Sverige också

Hur utbredd är korruptionen inom din organisation? Och vad gör du som ledare för att upptäcka och bekämpa den? Ständiga avslöjanden om hur etik och moral satts ur spel i svenska företag och myndigheter aktualiserar chefers ansvar.

Diktatorer som smusslar undan statskassan i Schweiz, skumma vapenhandlare som delar ut feta kuvert med kontanter under bordet, ryska oligarker som systematiskt plundrar sitt land och det ineffektiva vardagsmutandet i utfattiga länder som Haiti och Bangladesh. Med andra ord: Korruption. Ett fenomen som är väldigt, väldigt avlägset Sverige och svenska chefers vardag – eller?

”Det är dags att öppna ögonen. Att Sverige skulle vara förskonat från korruption är en missuppfattning.”

Det säger Lars Björklund, etik- och ledarskapsexpert som efter många år i bland annat byggbranschen har kommit till smärtsam insikt om hur utbredd korruptionen faktiskt är i vårt land. Med sin nya bok, Att vilja göra rätt, vill han hjälpa svenska ledare att upptäcka och stoppa den.

”Chefer som rekryterar kompisar och släktingar, fixar uppgörelser i det fördolda, regelbundet tar emot vinflaskor från leverantörer eller på annat sätt skaffar sig personliga fördelar med hjälp av sin maktställning – även det är korruption”, säger Lars Björklund.

Men är det så farligt, egentligen? Små skattefria gåvor och en väntjänst då och då skulle väl snarast kunna beskrivas som ett rätt oskyldigt smörjmedel?

”Det finns ingenting bra med korruption. Korruption bromsar utvecklingen, skapar ineffektivitet, gör att fel personer får jobb, fel personer blir chefer, fel företag vinner upphandlingar, barn inte får rätt skolgång, gamla inte får rätt sjukvård, och så vidare. Det har bara negativa konsekvenser, på alla plan. Det där med smörjmedel är en myt, som det saknas belägg för. All korruption är ineffektiv och dålig”, slår han fast.

Sverige innehar visserligen en smickrande fjärdeplats på antifusk-organisationen Transparency Internationals index över de minst korrumperade länderna i världen. Men Transparency-indexet visar bara en del av verkligheten:

”Ja, eftersom det bara skildrar männis-kors uppfattning om korruption. Inte dess faktiska utbredning. Det ska man komma ihåg. Vi möts ju nästan dagligen av nya korruptionsavslöjanden i medierna”, säger Lars Björklund som själv ingår i svenska Transparencys styrelse.

Läs också: Butikschefen: "De förföljde mig och skrek könsord"

På Statens fastighetsverk fick generaldirektören gå efter avslöjanden om misstänkt miljonsvindel inom myndig-heten. Ledningen för Karolinska Institutet lät stjärnkirurgen Macchiarini operera vidare, trots varningar om forskningsfusk. Av någon anledning valde svenska Bombardier att göra affärer med Azerbajdzjan via ett nätverk av obskyra brevlådeföretag i skatteparadis. När detta skrivs rasar debatten om vänskapskorruption inom Svenska Akademien. Listan över uppmärksammade ”affärer” med en omisskännlig odör av korruption fortsätter och fortsätter.

”Mörkertalet kan tyvärr vara betydande. Korruptionen i det vardagliga livet syns inte alltid så bra.”

I de svenska domstolarna avkunnades under 2017 närmare 30 fällande mut-brottsdomar, nästan en fördubbling jämfört med snittet under föregående tioårsperiod. Dessa ändå förhållandevis låga siffror kan med Lars Björklunds resonemang leda fel i synen på korruptionens verkliga utbredning. Kanske finns det en tendens att sila mygg och svälja kameler.

Mutdomarna handlar ofta om representation, hotellvistelser eller ”sponsring” av byggprylar och profilkläder vid sidan om. Bötesbeloppen brukar stanna på några tusen kronor. I fjol sommar dömdes exempelvis en restaurangägare till 4 200 kronor i dagsböter för att med hjälp av ett tackkort och en hudlotion värd cirka 700 kronor försökt muta en tjänsteman med ansvar för tillståndsärenden.

”Korruption har en förmåga att börja i liten eller nästan omärklig skala, växa okontrollerat och till slut förgifta en hel företagskultur utan att någon riktigt reflekterat eller sagt ifrån. Det är ett sluttande plan”, säger Lars Björklund.

Ökar då korruptionen i Sverige?

”Nej, det är ändå inte min bild. Men det pratas mer om den. Saker får större spridning, inte minst via Internet där folk slår larm och kan lämna anonyma vittnesmål i en annan omfattning än förut. Folk tröttnar allt mer på hur människor med makt skor sig, det finns en ökad intolerans. Vilket bidrar till att ännu mer kommer fram.”

Läs också: Så ofta hamnar en chef i bråk

En rad stjärnor inom media, underhållning och kultur har på senare tid fallit tungt sedan de anklagats för sextrakasserier och övergrepp i metoo-kampanjens spår.

”Det handlar om starka, karismatiska och respekterade människor, som stått väldigt mycket i fokus och haft stor makt över andras karriär och utveckling, som utnyttjat situationen för egen lystnad och vinning. För mig är det också korruption”, säger Lars Björklund.

Att korruption, i bredare mening, inte nödvändigtvis är olaglig visar fallet Sverker Martin-Löf, en av Sveriges genom tiderna mest framgångsrika företagsledare med tunga maktpositioner i storföretag som SCA, Volvo och SSAB.

Sedan han blivit granskad och ifrågasatt av framför allt Svenska Dagbladet för utnyttjande av affärsflyg och påkostade jakter med kunder och revisorer i Härjedalen, meddelade han abrupt sin avgång trots att han i egna ögon skött sitt jobb korrekt.

Ingen har kunnat påvisa att Sverker Martin-Löf gjort några rättsliga övertramp eller solklart brutit mot bolagens interna policyer. Ändå fanns en stark uppfattning hos allmänhet, medier och några av storägarna om att han på ett oacceptabelt sätt utnyttjat sin makt, vilket gjorde det omöjligt för honom att fortsätta.

”Allt som är lagligt, är inte rätt ur moralisk eller etisk synvinkel. Sverker Martin-Löfs agerande ansågs kanske som mer eller mindre okej för 20–30 år sedan, men är det inte längre.”

På ett seminarium om korruptionsrisker i offentlig upphandling talade Trafikverkets chefsjurist Charlotta Lindmark om hur högt myndigheten prioriterar etik- och moralfrågor. Sedan många år genomsyras Trafikverket av uppförandekoder och regelverk som ska främja en sund affärskultur, berättade hon:

”Vi håller inte på med lunchbjudningar, alla betalar sin egen lunch. Och vi ska inte ha några ostkorgar till jul.”

Samtidigt tvingades hon konstatera att tjänstemän inom Trafikverket i åratal låtit sig mutas med dyra gåvor som surfplattor, golfutrustningar och nycklar till fjällstugor, enligt avslöjanden som gjorts av Kalla fakta.

”Jag fick ont i magen, och blev dessutom ilsken när jag fick höra det”, sa Charlotta Lindmark.

Behövs fler regler, hårdare lagar och mer komplexa processer för att få bukt med korruptionen? Lars Björklund tror inte det:

”Jag menar, det är ju inte avsaknaden av regler som är problemet när Polisens upphandlingar av pass visar sig kunna ha kopplingar till mutor. Operasångerskor blir tafsade på under repetitionerna, trots jämlikhetslagar och regler mot trakasserier. Nej, det är inte fler regler som behövs, sådana har vi ju redan. Det är kulturen det är fel på. Och den byggs av ledare. Det är alltså cheferna som måste ta sitt ansvar och stoppa det här. Ett genuint, personligt ledarskap är vad som i grunden behövs för att förändra en osund kultur. Vi behöver ledare som gör rätt.”

Läs också: Var tredje chef kan inte hantera sextrakasserier

fredrikk
reporter
Gör reportage, undersökningar och personporträtt om chefer och livet som chef. Ansvarig för Chefs karriärmaterial.

Relaterade artiklar

spakad
Arbetsrätt

Handelsforskare: Större risk att dagens VD:ar får sparken

En VD sitter kortare tid på sin post idag än på 70-talet. Men vad beror det egentligen på? Chef har pratat med forskare som menar att det finns flera svar på frågan.
Gabriella Huss på K2 Search har fem råd till chefer som kört fast i karriären. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Ledarna

Ta dig förbi hindren i din chefskarriär

Den klassiska karriärtrappan är raserad. En ny typ av chefskarriär tar form – med ökad risk att uppleva att man har kört fast. ”Viktigast för att ta sig vidare då är självkännedom”, säger chefsrekryteringsexperten Gabriella Huss.
tuffpress
Beslutsfattande

Forskare: Här är chefens vanligaste misstag i krissituationer

Svenska chefer är kompetenta, men får inte tid till att förbereda sig för kriser. Och när krisen väl kommer är pressen ofta orimligt hög med liten möjlighet till vila, visar en avhandling från Försvarshögskolan och Karlstad Universitet.
elitsoldaten
Beslutsfattande

Elitsoldaten: Så leder du i krislägen

Ant Middleton, känd från sin medverkan i Skavlan, berättar om sina erfarenheter från krissituationer.

sweett
Arbetsmiljö

Många svenskar stör sig på konflikträdsla

En chef som är passiv och som medvetet undviker konflikter. Det är den chefsegenskap som flest svenskar stör sig på, visar en stor undersökning.
checklist123
Beslutsfattande

Microsofts vd: 3 styrkor – som utmärker en bra ledare

Satya Nadella, vd för Microsoft, har efter 25 år inom mjukvaruföretaget stolpat upp några egenskaper som han tycker utmärker en bra ledare.
Erik Sundqvist på Michelin ringar in och lyfter sitt ledarskap med en Executive MBA på Stockholms universitet. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

Nya metoder får ledarskapet att skjuta fart

Erik Sundqvist ringar in och lyfter sitt ledarskap med nya verktyg och kunskaper. Fyra lärdomar har varit extra användbara.

illus-2
Beslutsfattande

Regler, moral och magkänsla: Så navigerar chefen rätt

Avslöjanden om generösa chefsförmåner skakar Ledarna. En i raden av organisationer som fått problem med sin etiska kompass. Chefer bör oftare ställa sig frågan hur deras agerande uppfattas utåt, menar Natali Phalén vid Institutet mot mutor.