Undersökning: Så ofta hamnar chefen i bråk

Över hälften av cheferna har haft en konflikt på jobbet den senaste månaden, visar Chefs undersökning. Kärleksrelationer, kulturkrockar och lögner kan bli oroshärdar, men oftast bråkar man om arbetssätt, fördelning av resurser, roller och mandat.

”Ledningen krävde att få ett projekt genomfört på fem arbetsdagar utan förvarning och chans till planering. Detta med befintlig personal och full verksamhet igång. När vi bad att få tid till att planera så kom indirekt hot via mejl om att det ’behövs stora förändringar för att få avdelningen att fungera’.”

Exemplet kommer direkt från en deltagare i Chefs undersökning om konflikter på jobbet. Den visar att just arbetssätt är det absolut vanligaste ämnet för konflikter – oavsett om den andra parten är medarbetare, chefskollega eller egen högre chef.

Drygt hälften av deltagarna, 52 procent, sa sig ha haft en konflikt på sin arbetsplats under den senaste månaden. Nästan lika ofta är det sakkonflikter som personrelaterade bråk.

De vanligaste orsakerna till konflikter med medarbetarna är arbetssätt, samarbetsproblem, kulturkrockar och kommunikationsproblem. Chefskolleger emellan är de heta potatisarna även här arbetssätt, men även fördelning av resurser, maktspel och rollfördelning. Och med den egna chefen uppstår meningsskiljaktigheterna kring det egna mandatet och arbetssättet.

”Min chef, som satt i ett annat land och inte var svensk, och jag, förstod inte varandra. Jag var inte tillräckligt street smart”, skriver en deltagare.

Thomas Jordan – docent vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap i Göteborg och specialiserad på arbetsplatskonflikter – säger att resultatet visar på stor variation i konfliktfloran, och att mycket verkar hamna i avdelningen strukturfrågor.

Men vad gäller kommunikation och problemet med otydlighet frågar han sig om chefen verkligen alltid ska sträva efter största möjliga tydlighet.

”Där tydliga instruktioner finns för arbetet, i tillverkningsbaserade verksamheter, kan otydlighet upplevas som ett större problem. Men ju mer frihet och kreativitet, som i kunskapsbaserade verksamheter, desto mer präglas klimatet av ett ständigt förhandlande”, säger han.

Läs också: Undersökning: Chefer är rädda på jobbet

Då blir det mer intressant att säkerställa att man kan hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Och här spelar chefen en viktig roll på flera sätt, menar Thomas Jordan.

Hans främsta råd lyder:

  • Vara en förebild.
  • Verka för att det råder ett öppet kommunikationsklimat på arbetsplatsen.
  • Se till att det finns ett forum för att diskutera frågor som kan bli konflikter.
  • Upprätthålla en rimlig grad av tydlighet i instruktioner och ramar för arbetet.
  • Se till att det finns en infrastruktur för problemlösning.

57 procent av deltagarna i Chefs undersökning lägger mindre än en timme i veckan på att lösa konflikter. Det tycker Thomas Jordan låter lite.

”Jag skulle nog, om jag följde dem, klassa mer av deras arbetstid som konflikthanterande. Men man kan ju också fråga sig om det är konflikterna vi får en bild av här eller föreställningsvärldarna hos dem som svarat.”

Leif E Andersson, ledarutvecklare och Chefs expert på organisation och ledarskap, säger också att det kan vara bra att inte gå in aktivt i en konflikt mellan två andra parter.

”Man ska inte lära medarbetarna att det här är chefens ansvar. Det är som föräldraskap, när barn är små behöver föräldrarna gå in och säga ifrån, men när de blir större är det deras ansvar att lösa konflikterna själva.”

Han tar ett exempel från en situation han fick kännedom om på ett företag nyligen. Flera medarbetare hade klagat hos chefen på en kollega och sa att han var otrevlig. Medarbetaren hade berättat fräckisar – men ingen hade tagit upp det med honom. När chefen påpekade det slutade han med det oönskade beteendet.

”Man kan säga att man har ökat medvetenheten om vikten av till exempel genusfrågor och liknande, men man har inte i samma takt ökat medvetenheten om sitt eget ansvar i sådana här situationer. I stället råder idéer om att folk ska vara och göra på ett visst sätt och att man inte ska behöva säga till dem – att det är deras fel att konflikter uppstår.”

Läs också: Undersökning: Var 10:e chef är mobbad

Relaterade artiklar

Krisledarskap – vilken slags chef blir du när zombierna anfaller?
Konflikthantering

Vilken chef blir du när zombierna anfaller?

”Avgörande för ett effektivt krisledarskap är förmågan att lyssna på medarbetarna”, säger forskaren Markus Hällgren som granskat kultfilmen Day of the dead ur ett ledarskapsperspektiv.

Carolina Fjellner på &frankly. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

Nya sättet – så ökar du engagemanget i ditt team

12 000 svenska chefer använder verktyget &frankly för att öka engagemanget i sina team. ”Det har blivit chefernas digitala ledningsverktyg”, säger vd Caroline Fjellner. Nu lanseras ett ännu enklare och snabbare sätt att komma igång.
Många säger inte ifrån vid etiska övertramp på jobbet.
Konflikthantering

Därför säger vi inte ifrån på jobbet

Nio av tio svenskar tycker att etik på arbetsplatsen är viktigt. Men nästan hälften – även chefer – säger inte ifrån om de uppmärksammar ett orättvist agerande, visar en ny undersökning.

svara-samtal-apor-pratar
Konflikthantering

Därför klarar vissa chefer svåra samtal bättre

Be en chefskollega vara riktigt jobbig mot dig. Ställ tre viktiga frågor. Det här är två saker som ökar dina möjligheter att nå fram i svåra medarbetarsamtal, menar experten Anna Lundwall.
stolder
Konflikthantering

4 skäl till att stölder på jobbet ökar: ”Lever inte som de lär”

Varje år stjäls det för miljarder på svenska arbetsplatser.
scenskrack
Kommunikation

5 sätt att besegra din scenskräck som chef

Att ställa sig på en scen kan vara skräckinjagande
forbjudgnall
Arbetsmiljö

Psykologen: Det händer när chefen förbjuder ”gnäll” på jobbet

Mycket tid på jobbet går åt till gnäll. Men i stället för att tysta är det bättre att lyssna och undan­röja orsaken.
kompischefen
Kommunikation

Studie: Det händer när en vänskap på jobbet havererar

Kan en relation med en medarbetare få konsekvenser för effektiviteten?