sjalvledarskap1
Illustration: Kristin Lidström

Självledarskap – här är fallgroparna att se upp för

Medarbetare som leder sig själva – rena drömmen för en chef? För att självledarskap ska fungera krävs tydlighet kring mål och förväntningar, visar en färsk doktorsavhandling.

Digitalisering, distansarbete, aktivitetsbaserade kontor … I dagens föränderliga arbetsliv ökar utrymmet för självledarskap, med stor frihet för medarbetarna att själva fatta beslut och styra över sin arbetstid. Till fördelarna hör en effektivare organisation där alla individer vet vad de behöver göra för att nå bästa resultat.

Bara att luta sig tillbaka för chefen, alltså? Knappast. Även om medarbetarna är högt motiverade, kan självledarskap också leda till förvirring, dubbelarbete och stress om inte chefen redan från början är tydlig med vad som gäller kring krav, mål och värderingar. Det säger Gisela Bäcklander, forskare vid KTH och aktuell med en doktorsavhandling i ämnet.

”Ett gott självledarskap kräver struktur, att chefen skapar förståelse för organisationen. I vilken riktning jobbar vi? Vad är viktigast i olika lägen och hur ska medarbetarna prioritera? Är det snabbhet som värdesätts mest, eller kanske väldigt god kvalitet? Det här är frågor som chefen behöver tydliggöra, i organisationer där medarbetarna inte jobbar på samma plats eller ses så ofta. Risken är annars att det uppstår informella strukturer och stress. En god introduktion är av väsentlig vikt”, säger Gisela Bäcklander som under flera år studerat ingenjörers arbetssituation i kunskapsföretag och doktorerat med avhandlingen Autonomous, yet Aligned.

Självledarskap lanserades redan på 1980-talet, som ett alternativ till traditionellt ledarskap. En grundläggande idé är att självledarskapet höjer motivationen hos både chefer och medarbetare, även när arbetsuppgifterna i sig inte är så roliga, tack vare upplevelsen av självständighet och ökat egenansvar.

Gisela Bäcklander visar hur tjänstemannayrkena i ökad utsträckning beskrivs som flexibla i Sverige, och hur arbetsplatserna blir allt mindre hierarkiska med suddigare gränser mellan rollerna. Även om medarbetarna tar stort eget ansvar och chefen inte petar i allt, är det ändå viktigt att höras och ses, understryker hon. Annars kan självledarskapet föda känslor av ensamhet och att vara bortglömd, med otrivsel och sämre resultat som följd.

maria-artikel1

Läs också: Fem smarta chefsverktyg för självledarskap

”Det behöver inte vara så formellt. Vad har du jobbat med idag? Berätta lite vad du håller på med – den typen av frågor kan vara ett väldigt bra smörjmedel i organisationer med självledarskap”, menar Gisela Bäcklander som ser behov av ytterligare forskning eftersom samhällsutvecklingen går så starkt mot ett ännu flexiblare och mer flytande arbetsliv.

”Hur värna medarbetarnas koncentration och tid när de oavbrutet hålls tillgängliga för alla? Hur förhindra att folk optimerar sitt arbete lite väl mycket för sitt eget bästa?”, är ett par av medskicken från avhandlingen.

Självledarskap – här är fallgroparna att se upp för

  • Otydliga gränser och krav. Vad gäller? Är det okej eller ens tillåtet att jobba på söndagar och andra udda tider? Oklarheter från chefen kan leda till alltför hög arbetsbelastning och stress.
  • För lite information. Bara för att chefen mejlat vid något enstaka tillfälle, innebär det inte att informationen gått hem. Om självledarskapet ska fungera måste chefen säkerställa att alla har förstått.
  • För lite smörjmedel. För att medarbetarna inte ska känna sig ensamma och övergivna behöver chefen vara synlig även där det råder självledarskap. ”Hur är läget” är en enkel fråga som inte bör underskattas.
Bild på bokhylla i bakgrunden, i förgrunden: Amanda Lundeteg, Hélène Barnekow, Amanda Lind, Suzan Hourieh Lindberg, Lisa Gunnarsson, Hamid Zafar, Katarina Berg och Caroline Farberger

Läs också: Toppcheferna: 8 böcker som lärt oss ledarskap

Relaterade artiklar

Kikarsikte med fokus
Beslutsfattande

Från kaos till nyorientering – med tydliga vägar framåt

Arbetslivet fortsätter att präglas av covid 19-krisen även till hösten, med distansjobb och social distansering som det nya normala. Det visar en undersökning från Kairos Future.
Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har tagit en Executive MBA på Stockholms universitet.
03:10
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

Studier och chefsjobb samtidigt – då lyfter ledarskapet

Video: Cheferna Sebastian Persson och Carina Kjellberg har nyss tagit en Executive MBA. Den tvååriga deltidsutbildningen har gjort stor skillnad tycker de: ”Är man nyfiken, då får man extremt mycket tillbaka.” ”Ta chansen!”
elisabethbackteman1800
Beslutsfattande

Hon är doldisen som leder regeringens krisgrupp

Elisabeth Backteman, 53, syns nästan aldrig på bild men har ett blytungt ansvar i Sveriges hantering av coronasmittan.
forsvarsmaktensocialstyrelsen
Beslutsfattande

Militärt ledarskap på Socialstyrelsen

Nu tar myndigheterna militärt ledarskap till hjälp i kampen mot den osynliga fienden coronaviruset. På Socialstyrelsen finns en särskild stab för krisledning där militär personal ingår.
Johan Szymanski, Brandkåren i Norra Dalarna
Beslutsfattande

Brandchefen inför skogsbrandssäsongen: ”Det kan bli riktigt illa”

Johan Szymanski är räddningschef för Brandkåren i norra Dalarna och har redan ryckt ut på flera skogsbränder. Nu stålsätter han sig inför en sommarsäsong med både torka och coronakris.
uppsagd
Beslutsfattande

Uppsägningar? Så gör du som chef

Är du tvingad att säga upp medarbetare på grund av coronakrisen? Risken är stor att du trampar snett och gör folk onödigt arga och besvikna. Här är 4 tips på hur du som chef bäst går till väga vid uppsägningar för att få ett bra avslut med dina medarbetare. 
al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
Petter Wåhlberg, anstaltschef för Storboda. Foto: Martina Huber
Beslutsfattande

Anstaltschefen: ”Man kan inte pausa ett fängelse”

Coronakrisen har skruvat upp pressen på chefer inom Kriminalvården. Ett tufft läge har blivit tuffare. ”Vi alla klarar av lite mer än vi tror”, säger anstaltschefen Petter Wåhlberg.