sjalvledarskap1
Illustration: Kristin Lidström

Självledarskap – här är fallgroparna att se upp för

Medarbetare som leder sig själva – rena drömmen för en chef? För att självledarskap ska fungera krävs tydlighet kring mål och förväntningar, visar en färsk doktorsavhandling.

Digitalisering, distansarbete, aktivitetsbaserade kontor … I dagens föränderliga arbetsliv ökar utrymmet för självledarskap, med stor frihet för medarbetarna att själva fatta beslut och styra över sin arbetstid. Till fördelarna hör en effektivare organisation där alla individer vet vad de behöver göra för att nå bästa resultat.

Bara att luta sig tillbaka för chefen, alltså? Knappast. Även om medarbetarna är högt motiverade, kan självledarskap också leda till förvirring, dubbelarbete och stress om inte chefen redan från början är tydlig med vad som gäller kring krav, mål och värderingar. Det säger Gisela Bäcklander, forskare vid KTH och aktuell med en doktorsavhandling i ämnet.

”Ett gott självledarskap kräver struktur, att chefen skapar förståelse för organisationen. I vilken riktning jobbar vi? Vad är viktigast i olika lägen och hur ska medarbetarna prioritera? Är det snabbhet som värdesätts mest, eller kanske väldigt god kvalitet? Det här är frågor som chefen behöver tydliggöra, i organisationer där medarbetarna inte jobbar på samma plats eller ses så ofta. Risken är annars att det uppstår informella strukturer och stress. En god introduktion är av väsentlig vikt”, säger Gisela Bäcklander som under flera år studerat ingenjörers arbetssituation i kunskapsföretag och doktorerat med avhandlingen Autonomous, yet Aligned.

Självledarskap lanserades redan på 1980-talet, som ett alternativ till traditionellt ledarskap. En grundläggande idé är att självledarskapet höjer motivationen hos både chefer och medarbetare, även när arbetsuppgifterna i sig inte är så roliga, tack vare upplevelsen av självständighet och ökat egenansvar.

Gisela Bäcklander visar hur tjänstemannayrkena i ökad utsträckning beskrivs som flexibla i Sverige, och hur arbetsplatserna blir allt mindre hierarkiska med suddigare gränser mellan rollerna. Även om medarbetarna tar stort eget ansvar och chefen inte petar i allt, är det ändå viktigt att höras och ses, understryker hon. Annars kan självledarskapet föda känslor av ensamhet och att vara bortglömd, med otrivsel och sämre resultat som följd.

maria-artikel1

Läs också: Fem smarta chefsverktyg för självledarskap

”Det behöver inte vara så formellt. Vad har du jobbat med idag? Berätta lite vad du håller på med – den typen av frågor kan vara ett väldigt bra smörjmedel i organisationer med självledarskap”, menar Gisela Bäcklander som ser behov av ytterligare forskning eftersom samhällsutvecklingen går så starkt mot ett ännu flexiblare och mer flytande arbetsliv.

”Hur värna medarbetarnas koncentration och tid när de oavbrutet hålls tillgängliga för alla? Hur förhindra att folk optimerar sitt arbete lite väl mycket för sitt eget bästa?”, är ett par av medskicken från avhandlingen.

Självledarskap – här är fallgroparna att se upp för

  • Otydliga gränser och krav. Vad gäller? Är det okej eller ens tillåtet att jobba på söndagar och andra udda tider? Oklarheter från chefen kan leda till alltför hög arbetsbelastning och stress.
  • För lite information. Bara för att chefen mejlat vid något enstaka tillfälle, innebär det inte att informationen gått hem. Om självledarskapet ska fungera måste chefen säkerställa att alla har förstått.
  • För lite smörjmedel. För att medarbetarna inte ska känna sig ensamma och övergivna behöver chefen vara synlig även där det råder självledarskap. ”Hur är läget” är en enkel fråga som inte bör underskattas.
Bild på bokhylla i bakgrunden, i förgrunden: Amanda Lundeteg, Hélène Barnekow, Amanda Lind, Suzan Hourieh Lindberg, Lisa Gunnarsson, Hamid Zafar, Katarina Berg och Caroline Farberger

Läs också: Toppcheferna: 8 böcker som lärt oss ledarskap

Relaterade artiklar

Porträtt av Håkan Lundstedt samt skiss av den nya fabriken i Ockelbo.
Beslutsfattande

Synsam flyttar produktionen till Sverige: ”Det här beslutet kräver mod”

Det är definitivt en trend vi ser, säger forskare och analytiker. Allt fler företag tar hem produktionen till Sverige.
Annonssamarbete Chef + &frankly

”Chefer – se upp med de oskrivna reglerna”

Tuffa tider flyttar chefers fokus mot prestation och leverans. Företagskulturen kan hamna i skymundan.
”Tappa inte bort kulturbyggandet”, varnar hr-experten Lilian Ekelin på &frankly.

Charlotte Forssander, arbetsrättsexpert på Vinge
Arbetsrätt

Las-förhandlingarna: så påverkas du som chef

Sedan förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare havererat är det nu politikerna som kan behöva göra upp om nya spelregler på arbetsmarknaden. Det liggande förslaget kan få stora konsekvenser – inte minst för chefer.
chefenfridahallgren
Beslutsfattande

Chefen i rampljuset i absurd och komisk pjäs

Nya teaterföreställningen ”Chefen” borrar djupt i det absurda och mörkt humoristiska i chefsrollen.
grafiker-till-webben-uppsa%cc%88gningar_rityta-1
Beslutsfattande

Nästan var femte chef säger upp på grund av corona

Nästan var femte chef har sagt upp, eller kommer att tvingas säga upp, medarbetare på grund av coronapandemin, visar Chefs undersökning.

Psykolog Liria Ortiz och en bild på två personer i ett svårt samtal
Beslutsfattande

Så lyckas du med svåra samtal – steg för steg

Många chefer vittnar om att svåra samtal är det tuffaste en ledare behöver göra. Psykologen och samtalsexperten Liria Ortiz guidar dig – ett steg i taget. 
kompass-2
Annonssamarbete Chef + Skandia

Trygg arbetsgivare lockar i osäkra tider

I tider av osäkerhet ökar behovet av trygghet.
”Det handlar om att vara en bra, ansvarsfull och attraktiv arbetsgivare”, säger Mattias Munter på Skandia.

Kikarsikte med fokus
Beslutsfattande

Från kaos till nyorientering – med tydliga vägar framåt

Arbetslivet fortsätter att präglas av covid 19-krisen även till hösten, med distansjobb och social distansering som det nya normala. Det visar en undersökning från Kairos Future.