Foto: Mikael Fritzon / TT
Foto: Mikael Fritzon / TT

Så påverkar corona vår syn på yrkens status

Kraftigt ökad synlighet i media, balkongapplåder och snabbspår som utbildar hundratals frivilliga.
Men betyder det att yrken i coronakrisens frontlinje kommer att få höjd status på sikt?

Sverige och världen har lamslagits av coronaviruset. Personal inom vård, omsorg, livsmedelsförsörjning och renhållning har klivit fram. Krisen har med extra skärpa tydliggjort hur oumbärliga deras jobb är.

”Nu synliggörs yrkesgrupper som normalt är rätt osynliga”, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi som forskar om yrkesstatus på Göteborgs universitet.

IVA-sjuksköterskor hamnar i det strålkastarljus som nyligen var reserverat för fotbollsproffs och företagsledare. När vårdpersonal på äldreboenden berättar om sin vardag är det plötsligt mängder av människor som vill lyssna.

Synlighet i media är en faktor som påverkar vår uppfattning om yrkens status. Men framför allt är det inkomst, utbildning och möjlighet till makt och inflytande som formar vår uppfattning om vilka yrken som har högre status och vilka som hamnar lägre.

”En viktig aspekt handlar också om villkoren för arbetet. De yrken som tillskrivs låg status har oftare tuffa arbetsvillkor och mer utsatta och fysiskt ansträngande jobb”, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Coronakrisen tycks delvis ha ställt den ordinarie värdeskalan på ända. Yrken med låg status och lön har visat sig vara oumbärliga, samtidigt som högstatusyrken försvinner in i en anonym tillvaro av hemmajobb och zoom-möten.

”Nu applåderar och beundrar vi en hel del av de yrken som vi till vardags tidigare inte ens noterade. I en krissituation som den här så blir det en annan logik som kommer i omlopp.”

Pilot och doktor är två av de yrken som anses ha högst status

Läs också: Här är de 10 yrkena med högst status

Ylva Ulfsdotter Eriksson och hennes kollegor genomförde kort innan coronakrisen en ny undersökning om yrkesstatus.

”Vi vet därför inte om krisen har påverkat människors uppfattningar om yrkens status. Men skulle vi istället ha gått ut och gjort mätningen när världen stängde ner på grund av corona, så tror jag att vi skulle ha fått en annan mätning.”

I studien ställs frågor om vilken status yrken har – och vilken status de borde ha.

”Borde-frågan handlar om yrken som inte får tillräckligt erkännande och status. Det handlar mycket om offentlig sektor och yrken som sjuksköterska, undersköterska, omsorgspersonal, lärare, polis. Det är just den sortens yrken som människor tycker borde ha högre status än de har och det är mycket möjligt att de hade fått högre värden på en statusskala nu, när vi känner oss utsatta och såbara.”

Yrkens olika status är ett laddat ämne. Det förstod Ylva Ulfsdotter Eriksson redan när hon disputerade och fick stor uppmärksamhet i media.

”Fackpress för högstatusyrken hörde av sig och ville skriva om sin höga rankning. Företrädare från lägre rankade yrken hörde av sig och var frustrerade. Status är laddat. Med statusfrågan är man inne och petar i en känslig värderingsordning. Status är bara kul för de som hamnar högt på listan”, konstaterar hon.

medarbetareisorg1800

Läs också: Så stöttar du medarbetare i sorg under corona

”Status påvisar en slags orimlig orättvisa. Det relaterar starkt till klass, inkomster och utbildningsskillnader, men också till något annat som är svårfångat, inte minst statistiskt, som handlar om anseende och erkännande.”

”När folk blir upprörda är det som att de tolkar det som att de inte gör ett bra jobb. Jag blev uppringd och utskälld i 20 minuter en gång, för frågor i en enkät.”

Även inom statusforskningen finns kritik, berättar hon.

”Människor får bedöma yrkens status på en skala mellan 1-9 och sedan görs en rangordning utifrån medelvärden. Det illustrerar att vi tänker oss yrkens status linjärt, att det finns vinnare och förlorare utefter samma skala. Kritiker menar att man istället borde tänka i yrkesfamiljer, att yrken hänger ihop i kluster.”

Bekymrad person som sitter med huvudet i händerna

Läs också: 6 riskabla tankefel – som chefer gör i kris

Under coronakrisen har många varit beredda att kliva ur sitt yrke, och sin yrkesstatus, för att göra en samhällsinsats inom exempelvis vård- och omsorg. Något som väcker beundran.

”I mitt Linkedinflöde har jag sett att flera personer som jobbar både inom hr och som forskare till vardags, men som har en utbildning till undersköterska eller sjuksköterska i grunden, tar tjänstledigt och går in och jobbar i vården. De får bara eloger”, berättar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Beredskapslyftet är en av de omställningssatsningar som görs under coronakrisen. Där har bland annat kabinpersonal från SAS snabbutbildats på Sofiahemmet i Stockholm, för att kunna avlasta i vården.

”En orsak till att vi har fått så mycket uppmärksamhet är att SAS kabinanställda har en hög status. Det finns en aura och professionalism kring dem. Det blir: wow, att de börjar engagera sig i vården!”, förklarar Fredrik Hillelson, vd på rekryteringsbolaget Novare, som är del av satsningen.

Beredskapslyftet har också haft utbildningar på Grand Hôtel i Stockholm och på Spotifys huvudkontor.

”Det skickar en signal: `Du får gå en tredagarsutbildning på det finaste hotellet i stan, för att du är viktig.´ Signalvärdet ska man inte underskatta.”

Fokus i satsningen är på arbetslösa SAS-anställda och arbetslösa inom hotell- och restaurang, inte permitterade personer.

”De har varit otroligt villiga att ge sig in i något nytt. Men det är också lite under galgen, eftersom de inte har något jobb”, säger Fredrik Hillelson.

De flesta som har gått snabbspåren vill gå tillbaka till sitt ordinarie arbete så småningom.

”Om det brinner så vill alla hjälpa till att släcka branden. Men det behöver inte betyda att de vill bli brandmän.”

”De flesta tänker att det här är något jag gör tillfälligt och sedan går jag tillbaka. Men vi vet ingenting om tillfälligt och om att gå tillbaka än.”

Fredrik Hillelson ser en framtid där människor kommer att behöva byta riktningar i sitt yrkesval på ett helt annat sätt än vi nu är vana vid.

”Vi har haft 10 år av högkonjunktur i Sverige. Då skapas jobb som egentligen inte behövs. Nu sker något drastiskt – en våg sveper in över Sverige. Vissa människor kommer att behöva tänka om kring sitt yrkesval.”

Bemanningsföretaget Adecco har åtagit sig att utbilda 5 miljoner människor inom digital kunskap före 2030.

Läs också: Höjer digitala kompetensen – hos 5 miljoner anställda

Att fastna i uppfattningar om olika yrkens status kan bli ett hinder.

”Blir man arbetslös och har lite drag i sig så vill man snabbt tjäna pengar, och då visar man handlingskraft. De som då är fast i sin statusroll och för fina för att ställa om, de blir de största förlorarna i det här.”

”Mycket handlar om prestige och självbild. Att få en ingenjör att säga: ”nu vill jag bli lärare” är inte enkelt. Det kräver enormt mycket av både handpåläggning, prat och pepp för att få människor att hoppa på något annat. Många verkar tro att det går att ordna med några appar och smarta plattformar. Men det behövs både människor till det och mycket jobb för att få till den här omställningen.”

Kommer då coronakrisen ge några bestående förändringar i hur vi ser på yrkens status?

”Jag hoppas att det blir högre status att jobba i äldreomsorgen. Det är en skam hur arbetsgivare och ansvariga har organiserat verksamheterna. Men om det kommer ske…? Jag ser inget som tyder på det. Tyvärr tror jag att minnet är kort. Om kommuner i sina upphandlingar hela tiden går på lägsta pris, ja då blir det som det blir också fortsättningsvis”, säger Fredrik Hillelson.

”Status är trögrörligt. Det stabila är det genomgående. Status står sig också internationellt och ser ungefär likadant ut överallt”, säger Lennart Svensson, professor emeritus som gjort en tidigare studie från 2002 om yrkens status, tillsammans med Ylva Ulfsdotter Eriksson.

”Ja vår kommande studie är förvånansvärt lik det vi såg 2002. Det händer väldigt lite i synen på status för olika yrken. Det är förbryllande, intressant, och lite deppigt”, konstaterar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

”Vad jag ändå tycker är viktigt att bära med sig är att alla yrkesutövare bör mötas med respekt och erkännande för vad de än gör, oavsett var deras yrke hamnar i en statusrangskala.”

Yrken med högst status

Yrkesstatus är trögrörligt och det mesta är sig likt från den rankning nedan, som gjordes 2002. Det går att konstatera också utifrån en ny undersökning från Randstad.

1 Ambassadör

2 Läkare

3 Domare (jurist)

4 Professor

5 Advokat

6 Pilot

7 Verkställande direktör

8 Forskare

9 Civilingenjör

10 Statsråd

11 Idrottsproffs

12 Civilekonom

13 Veterinär

14 Datakonsult

15 Filmproducent

16 Tandläkare

17 Aktiemäklare

18 Riksdagsledamot

19 Ingenjör

20 Psykolog

Yrken som hamnade i botten av de 100 som jämfördes 2002 var diskare, gatuköksbiträde, städerska, sophämtare och biljettkontrollant.

Rankning av yrkesstatus från den enkät som genomfördes av Lennart Svensson och Ylva Ulfsdotter Eriksson på Göteborgs universitet 2002 i samarbete med SCB och som fick 1819 svar. Här hittar du studien.

Foto av Fredrik Hillelson: Raphael Stecksén/Kaffegruppen

prenumerera-chef-1
Prenumerera på Chef

Boosta ditt chefsjag

Nu är det goda ledarskapet viktigare än någonsin. Med Chef får du expertråd och handledning i tuffa chefsfrågor. Prenumerera idag!

Relaterade artiklar

karriarprofilwebb
Karriär

Daniel Forss: ”Jag började så långt ner man kan komma”

Daniel Forss är bondsonen som blev dagligvarustjärna som blev fastighets-vd. ”Jag har alltid velat ligga steget före”, säger han. 

Framtidens hybridmöte kräver ny digital teknik
Annonssamarbete Chef + Office Management

Så tar du hybridmötet till nästa nivå

Mötestekniken på väg in i en ny och smartare era. Här får du veta mer om vad som krävs för att lyckas med framtidens digitala möten.
David Ståhlberg och Johan Eriksson har grundat Chapter X, som utbildar i entreprenör- och intraprenörskap.
Karriär

Webinar: Så vässar du dina karriärmöjligheter

Video + Text

Kört fast i karriären? Att gå vidare och utveckla nya idéer behöver inte vara svårt, säger Johan Eriksson, utvecklings­­- och innovationsexpert hos Google. ”Det krävs inga speciella egenskaper. Hjärnan är plastisk och vi kan alla göra val. Det som krävs är en vilja och nyfikenhet.”

Person som vaskar fram en gyllene person ur sand.
Karriär

Chefs undersökning: Ont om guldkorn vid rekryteringar

Inte bara svårt att rekrytera, utan mycket svårt. En femtedel av Sveriges chefer tycker att det är närmast omöjligt att hitta rätt kandidat. Det visar Chefs undersökning. Samtidigt har covid-19-pandemin fört med sig nya sätt att komma framåt med rekryteringen.

Byggarbetare som arbetar
Karriär

Kompetensexperten om utmaningarna för byggbranschen

Saknas: Över 10 000 nya medarbetare – om året. Byggbranschen skriker efter folk och ser förändringar i utbildningssystemen som ett sätt att säkra kompetensförsörjningen. Samtidigt finns massor för enskilda chefer att göra här och nu. Det menar Elin Kebert på Byggföretagen.

serdilwebb
Karriär

Högtryck efter pandemin för djursjukhuschefen

När fler skaffar husdjur får Serdil Öcmaz mer att göra på jobbet. Rollen som Sverigechef på snabbväxande djursjukhuskedjan Anicura är senaste utmaningen i en karriär som kretsat kring samhällsnytta. Att bygga och skapa struktur är min grej”, säger hon. 

tva%cc%8akvinnorps
Annonssamarbete Chef + Försäkringskassan

Hallå chefen! Det finns ett viktigt hälsobidrag att söka

Många chefer missar ett viktigt bidrag för att förebygga ohälsa hos medarbetare. ”Rätt hjälp kan göra skillnad”, säger Rebecca Kolga på Försäkringskassan och uppmanar chefer att söka stödet på upp till 200 000 kronor per år.
Man som byter jobb
Karriär

Fyra av tio tjänstemän vill byta jobb

Går du i tankarna att byta jobb? Då är du inte ensam. Drygt fyra av tio privatanställda är sugna på att byta arbete eller arbetsgivare och det är kvinnorna som trivs sämre på sin nuvarande arbetsplats.