rektor
FOTO: Thron Ullberg

Rektorn som räddade problemskolan

Skolinspektionens kritik damp ner just när Hamid Zafar tillträtt som rektor för Sjumilaskolan i Göteborg, där han själv gått som ung flyktingpojke. Kaos i klassrummen och ångest bland lärarna. Hot om miljonvite. Samtidigt skedde ett mord vid skolan. Han bestämde sig för att vända trenden – genom ett helt nytt ledarskap.

Den här är ett utdrag från en artikeln hämtad från nummer 11 av Chef. 

Sovjetiska pansarfordon som dundrar genom byn, insvepta i bolmande dieselrök. Uppsuttna ockupationssoldater som slänger ut konservburkar i farten. Hamid Zafar minns det där tydligt. Sovjetsoldaternas röda ansikten, illa svedda av Afghanistans brännande sol.

Nästan över en natt befann han sig i ett helt annat sammanhang, på en helt annan plats: högst upp i pulkabacken bakom Ica (nuvarande Willys) i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg.

Hösten 1987 var ovanligt snöig. Den nyanlände flyktingpojken Hamid Zafar var överlycklig med sin nya pulka. Han kunde visserligen bara ett svenskt ord, men det skrek han desto högre: Akta!

”… så för min del har det varit ett tvåfrontskrig. Dels har det handlat om att få skolan på fötter, dels att verka i ett område med stor kriminalitet och utsatthet. Under en period gjorde hotbilden att jag tvingades bära personlarm.”

Det har gått nästan på dagen 30 år. Hamid Zafar är fortfarande i Biskopsgården, men nu i rollen som rektor. Vi befinner oss på Sjumilaskolans expedition, i ett spartanskt konferensrum med utsikt över idrottshallen. Skoldagen är slut. Ett par killar dröjer sig kvar ute på skolgården med en fotboll.

Här gick Hamid Zafar själv i skola som barn, några stenkast från Friskväderstorget och familjens dåvarande bostad på femte våningen i ett stort vitt höghus.

Av den spinkige flyktingpojken Hamid Zafar har det blivit en bildningsvurmande karl med stort brunt skägg och de sannolikt bredaste skuldrorna inom svenskt skolväsende. Tung träning under sena kvällar på gymmet har blivit en sorts ritual och avkoppling från det tuffa jobbet som rektor för vad som länge betecknats som en problemskola.

Som uppvuxen i området visste Hamid Zafar vad han gav sig in på när han blev headhuntad till jobbet som rektor med uppdrag att ”vända” Sjumilaskolan – eller gjorde han det? Först efter Skolinspektionens tillsyn, cirka två månader in på nya jobbet, framstod med chockerande tydlighet klart hur illa det var ställt på högstadiet.

Läs också: Liseberg-chefens tuffa pris: Förlorade kärleken

”Skolinspektionens rapport var beckmörk läsning. Det kändes fruktansvärt. Att det kunde vara så otroligt illa … Ja, det var bland det värsta jag sett. Och då ska man ändå veta att jag själv jobbat på Skolinspektionen i tre års tid, med just tillsynsfrågor”, säger Hamid Zafar och skakar på huvudet.

Skolinspektionen skildrade en kaotisk situation där frånvaron av studiero var närmast total. Kränkande språkbruk var vardag, lärare led av ångest och overklighetskänslor och vågade inte ingripa när elever sparkade sönder möbler i korridoren. Om inte Sjumilaskolan bättrade sig, hotade vite på 1,4 miljoner kronor. Politiker började prata om nedläggning. Beckmörkt var ordet.

”Skolan hade kört slut på flera rektorer och jag ska inte sticka under stol med att jag kände mig ifrågasatt. Vem trodde jag att jag var, frågades det lite mellan raderna från personalgruppen. Varför skulle just jag lyckas med uppgiften?”

Ja, varför? Det kändes som ett berg att bestiga. Rena Mount Everest. Vilket samtidigt aktiverade Hamid Zafars vinnarskalle:

”Jag är en otroligt dålig förlorare och drivs av att åstadkomma resultat. Inte bara på jobbet – för mig har frågesporter och brännboll alltid varit på blodigt allvar. Visst, jag har inte världens längsta erfarenhet, men är väl förankrad i forskning, rektorsrollen och jobbet som lärare. Så jag bestämde mig, än mer än tidigare, för att klara av det här.”

I grunden handlar det om att vända den onda spiral av nerskruvade förväntningar som han menar är kännetecknande för invandrartäta förorter som Biskopsgården. Han ser det som en missriktad välvilja från samhällets sida som han liknar vid ingenting mindre än rasism:

”Jag vet att det är kontroversiellt att säga, men det finns ett utbrett offertänkande som går ut på att elever och föräldrar med invandrarbakgrund inte vet sitt eget bästa. Att man därför inte kan ställa särskilt höga krav på dem. Och det är så typiskt Sverige, att så fort det blir turbulens i en förort så famlar man efter sociala insatser, i stället för att slå fast att det är skolresultaten som måste upp. Men det är inte hiphop och breakdance som öppnar vägen till högskolan.”

”Jag kom ju själv hit som flykting en gång i tiden, och vet hur mycket en fungerande skolgång betyder. Barn från andra länder kan visst lära sig snabbt.”

Den här är ett utdrag från en artikeln hämtad från nummer 11 av Chef. 

Här är åtgärdspaketet Hamid Zafar upprättade:

1) Elever ställer sig i led

Inför varje lektion ställer sig eleverna i led och tar läraren i hand.

2) Språkregler

Det är förbjudet med grovt och kränkande språkbruk på skolan

3) Läxhjälp

Nu kan eleverna frivilligt förlänga skoldagen med läxhjälp för att fler ska få godkända betyg

4) Få med sig lärarna

Alla lärare har undertecknat en 33-punktlista med åtaganden som omfattar allt från stängning av klassrumsfönstren till ansvaret som klassföreståndare. Ordning och struktur är vad som gäller. Lärare har fått handledning i ledarskap.

Läs också: Sofia Gunolf: "Jag lyckades inte som vd"

Vill du bli en bättre ledare? Som prenumerant får du alla verktyg du behöver!

  • Tidningen Chef – direkt hem i din brevlåda.
  • Tillgång till Chef Premium, en låst tjänst på Chef.se med vårt unika ledarskapstest, verktyg, avtal och mallar.
  • Metodbanken: Smarta genvägar för alla chefer – 300 användbara metoder, modeller och guider.

Erbjudande: Prova på tre nummer av Chef + Chef Premium för endast 199 kr!

Relaterade artiklar

Ett gäng personer som sitter runt ett bord och diskuterar med allvarliga ansikten. Pratbubblor med
Konflikthantering

Så hanterar du arga medarbetare

Att behöva fatta tuffa beslut kommer du inte undan som chef, med följden att medarbetare kan bli både ilskna och besvikna. Men hur ska du då kommunicera besluten på ett så bra sätt som möjligt? Här är tre smarta tips från John Friedman, expert på konflikthantering och medgrundare till den ideella organisationen The Center for Understanding in Conflict.

Visa hjärta som chef. Petra Spranger, HR-chef på Fastighets AB Balder, vill visa empati och omsorg om medarbetare – både på jobbet och privat. Foto: Anna Rehnberg
Annonssamarbete Chef + Feelgood

Får friskare medarbetare – med empatiskt ledarskap

”Vi vill kunna stötta medarbetare när det händer något i privatlivet”, säger HR-chef Petra Sprangers på fastighetsbolaget Balder. Där har empatiskt ledarskap, med fokus på hela hälsan, blivit en nyckel till engagerade medarbetare.

En bekymrad man sitter vid sitt skrivbord och lutar huvudet mot ena handen.
Konflikthantering

”Åh nej! Mejlet hamnade hos helt fel medarbetare”

Vad gör du när du blir irriterad på en medarbetare och behöver lätta på trycket? Markus mejlade en chefskollega. Trodde han… 

Jaques i kavaj framför en mur.
Konflikthantering

Chefen på Kumla: ”Vi får svårt att ha kontroll”

Överbeläggning och nya gängbeteenden gör tillvaron inne på Kumlaanstalten mer riskfylld.
”Vi får mer och mer svårt att ha kontroll över våra avdelningar”, säger anstaltschef Jacques Mwepu och ger sin bild av svensk kriminalvård, i det nya avsnittet av Chef Dilemma.

 

Katarina Ageborg i förgrunden och Cissi Elwin i bakgrunden. De står ute i en trädgård och vid Cissi står Katarinas svarta hund.
Konflikthantering

Astra Zenecas Sverige-vd: ”Man vill känna sig stolt"

Hur är det att leda medarbetare på ett bolag som hamnar mitt i mediestormens öga? Det vet Astra Zenecas Sverige-vd Katarina Ageborg. I det nya avsnittet av Chef Dilemma beskriver hon vaccin-turbulensen, inifrån den svensk-brittiska läkemedelsjätten.

linda_waxin_kronikor
Arbetsmiljö

Linda Waxin: ”Vågar du skapa dålig stämning?”

”Många som känner mig ytligt kommer att ha väldigt svårt att tro på detta. Men jag är en av de många kvinnor som hållit tyst”, skriver Chefs krönikör Linda Waxin.
I år kan arbetsgivare vara extra generösa vid jul, tipsar Helena Törnell på Delicard. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Delicard

Därför blir årets företagsjulklapp extra generös

Mycket pekar mot att det blir en generös jul på svenska arbetsplatser i år. Med rekordutrymme för skattefria julgåvor kan arbetsgivare slå på stort. ”Vi hjälper chefen att bli tomtehjälte”, säger Helena Törnell på Delicard.
chefdilemmacissielwinmicaelbyden
Konflikthantering

Nytt poddavsnitt: Cissi möter Årets Chef

I nya avsnittet av podden Chef Dilemma sätts Micael Bydéns ledarskap på prov när Chefs chefredaktör Cissi Elwin ställer honom inför en rad tänkta dilemman.