Sveriges chefer mår dåligt

Svaren har upprepats om och om igen när Chef arbetat med denna artikel om chefers psykiska hälsa:

”Ja, det är jättevanligt.”

”Nej! De vill absolut inte prata om det offentligt.”

Vi har ringt till coacher, psykologer, chefsnätverk och författare och försökt få någon chef att prata om sin mentala hälsa.

Bilden är entydig. Många chefer mår psykiskt dåligt. Men de vill inte till något pris berätta om det för andra. Det är inte ovanligt att man är rädd att blotta sig, förlora sitt anseende. Chef och Novus har frågat 506 chefer om vilka psykiska besvär de har upplevt de senaste fem åren.

Hela 74 procent har haft sömnstörningar. 61 procent har upplevt stress som känns ohanterlig. 51 procent har varit deprimerade eller nedstämda.

”Jag är inte förvånad över siffrorna. Det finns forskning som tyder på att chefer har en pressad tillvaro i dag”, säger psykologen Ulla Risling, som arbetat som handledare och terapeut för chefer sedan 1980.

Genom åren har hon träffat många chefer med depression eller som har upplevt stressen i jobbet som ohanterlig. Hon har också sett ett mönster.

”Många har känt sig ensamma. De har ofta haft stora krav på sig själva. De har jobbat för mycket, och slutat ta hand som sig själva och sina relationer.”

En stor riskfaktor för chefers psykiska hälsa är upplevelsen av otillräckligt mandat. Det visar Chefs och Novus undersökning. Den här typen av chefer är överrepresenterade i nästan alla kategorier av psykiska besvär. Chefer som upplever att de har svagt mandat sover sämre, upplever oftare stress som känns ohanterlig, drabbas i högre grad av utbrändhet, sömnstörningar, depression eller nedstämdhet.

Det är en normal reaktion. Cheferna reagerar enligt stressproblematikens ABC.

När vi saknar kontroll över situationen ökar vår negativa stress.

”Negativ stress är en vanlig orsak till sömnstörningar”, bekräftar Giorgio Grossi, docent vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Att ha otillräckligt mandat kan innebära flera saker. Man kan ha begränsade möjligheter att bestämma över budgeten, rekryteringar eller organisationsförändringar. Eller när man känner att det inte längre går att stödja verksamhetens kärnidé.

”Vissa chefer lider av moraliska dilemman. Känner kanske att de måste motivera medarbetarna att sälja saker de själva inte kan stå för”, säger Giorgio Grossi.

Ulla Risling känner igen detta. Hon be­­skriver vad som kan ligga bakom chefers psykiska ohälsa med de två metaforerna: hamburgaren och tratten.

”Chefsrollen innehåller många motstridiga krav. Aktieägare och ledning vill en sak, medan medarbetarna har helt andra önskningar. Man hamnar i en hamburgersituation, med press både ovanifrån och nerifrån.

Den typen av konflikter sliter på den psykiska hälsan. Ofta identifierar man sig med båda parter. Det gör det svårare. Man vet inte vilken sida man ska välja.”

”Tratten” gäller för chefer som arbetar i exempelvis skola, vård och omsorg, där medarbetarna ofta brottas med mänskliga relationer som krånglar, svåra konflikter och behov som inte alltid går att tillgodo­se.

”Där blir chefen ofta en tratt som samlar upp alla typer av problem. Dels problemen från brukare, elever och kunder, men också från medarbetare. Det kan leda till att man känner sig otillräcklig som chef”, säger Ulla Risling.

Det finns också nya hot mot den psykiska hälsan och vår goda sömn, menar Giorgio Grossi. Mängden intryck och stimuli från mobiltelefoner och sociala medier gör det svårare att urskilja vad man bör lägga fokus på. Och vad som gör en lycklig.

”En av de stora utmaningarna för de flesta som kommit i en stressproblematik är att få en tydlig bild av vad som är viktigt i livet. Vi har skapat en miljö där man kan välja en hyperaktiv livsstil. Det kan vara svårt att skilja på vad som förväntas av en och vad vi faktiskt vill göra.”

Den aktiva livsstilen gör det också svårare att sova. Det som kallas 24-timmarssamhället, där vi exempelvis besvarar ett jobbmejl tio minuter innan vi går och lägger oss kan vara förödande för sömnen. Sömnforskare brukar rekommendera att två timmar före läggdags ska vara arbetsfria om man vill få bättre sömn.

Men vi är inte offer för tekniken, menar Giorgio Grossi.

”Att ständigt vara nåbar är ett beteende som man har odlat så mycket att man fått en automatik i det. Men det går att träna sig i att avstå.”

Ulla Risling håller med om att chefs­hjärnan utsätts för mer utmaningar i dag än för tjugo år sedan.

”Att ständigt vara tillgängliga tröttar ut vår hjärna. Vi har inte längre den där ’glo-tiden’, då vi bara gör ingenting”, säger Ulla Risling.

De som har hamnat i en stressproblematik eller drabbats av depression anklagar ofta sig själva.

Men Ulla Risling vill understryka att depression kan utlösas av saker utanför ens egen kontroll. En depression eller känsla av ohanterlig stress är ofta ett tecken på större missförhållanden i organisationen.

Hennes råd är att söka hjälp privat om det inte finns förståelse och kunskap hos arbetsgivaren.

”Man måste vara realist. Kan du inte prata om detta på din arbetsplats, kan du söka psykologisk hjälp”, säger Ulla Risling.

Det kan vara svårt att söka hjälp om man är chef. Många chefer uppfattar sig själva som starka, uthålliga problem­lösare.

”Acceptans är grunden. Du är stark och drivande. Men om du arbetar under förhållanden som är alldeles för tuffa utan att få återhämtning, drabbas kroppen av slitage. Man får försöka se det som att ­kroppen har en normal reaktion på för mycket ansträngning”, säger Giorgio Grossi.

Ulla Rislings råd är att anförtro sig till någon man litar på. Hon pekar också på vikten av ett rikt liv utanför jobbet.

”Om man jobbar mycket är risken stor att man försummar sina relationer. Vi vuxna behöver vänskap, värme och kamratskap. Odla vänskaps­relationer och intressen. Vi behöver både ett arbetsliv och ett personligt liv för att ha en sund balans och behålla vår psykiska hälsa.”

Giorgio Grossi menar att det för chefer finns en positiv aspekt av att ha erfaren­heter av psykisk ohälsa.

”De som kommit ut på andra sidan har ofta vuxit av det. De har en tydlig bild av vad som är viktigt i livet och kan prioritera. De sätter gränser och mål. Det kan innebära att man blir en bättre chef och får medarbetarna att jobba smartare.”

För fullständig statistik, se Chef nr 12/13. Några siffror från undersökningen presenteras nedan. 

Läser du artikeln på mobilen? Klicka här för att se grafiken.

Dela med dig av grafiken här.