Produktivitet

Hälsa
Text: Redaktionen
Publicerad

Det vanligaste
produktivitets måttet är  arbetsproduktivitet:

Arbetsproduktivitet =  Antal producerade enheter
_______________________________
                 Arbetade timmar

Arbetsproduktiviteten tar emellertid inte hänsyn till insatsen av andra resurser,
t.ex. material och kapital. Produktivitet är semantiskt oklart bl.a. för att
begreppet har olika innebörd i nationalekonomi och företagsekonomi. Inom
nationalekonomin är det ett uttryck för värdet av allt som produceras – varvid
det helt korrekt antas att hela produktionen även kan avsättas och sålunda finner
köpare.

Inom företagsekonomi är produktivitet snarast ett uttryck för rationaliteten i
framställningen av varor och tjänster, men tar inte hänsyn till värdet för kun-
derna eller mottagarna av varor och tjänster. Vi har därför valt det överordnade
begreppet effektivitet som innehåller orddelen effekt och därför indikerar verkan
eller värdet för mottagaren.

Produktivitet är ett uttryck för alstringskraften i produktionen, medan effektivi-
tet utgör funktionen av värde och produktivitet. Produktiviteten av ångmaskiner
kan vara hög i ett tänkt företag medan däremot nästan ingen köpare vill upphandla
ångmaskiner varför effektiviteten är miserabel. Ineffektivitet kan sålunda uppträda
på två sätt. Antingen tillverkar man produkter som köparna är villiga att betala ett
visst pris för men som är dyrare att framställa, varvid problemet i första hand är ett
produktivitetsproblem. Vissa biltillverkare kan tjäna som exempel på detta. Eller
också framställs varor eller tjänster med hög produktivitet som emellertid saknar
betalande mottagare. Internleveranser i företag är ett exempel på detta liksom vissa
delar av den offentliga sektorn som framställer tjänster för vilka betalningsvilja inte
finns. Ett exempel är kultursektorn där exempelvis en operabiljett subventioneras
med 1 800 kronor per besökare.

Distinktionen mellan effektivitet och produktivitet är således inte endast en
semantisk fråga utan har stor betydelse. Effektivitetsbegreppet är i själva verket
kärnan i all företagsekonomi, varför läsaren rekommenderas att sätta sig in i
be greppet. Några arter av produktivitet kommenteras nedan:

 Totalproduktivitet innebär att hänsyn tas till alla former av resursförbrukning:
kapital, arbetstimmar och material. För att kunna väga ihop de olika resurserna
krävs att resursförbrukningen uttrycks i pengar.

Totalproduktion =  Antal producerade enheter
_________________________________________________
                 Kostnader
 
Kapitalproduktivitet mäts genom förhållandet mellan producerade enheter och
marknadsvärdet av totala tillgångar som behövs för att producera dessa enhe-
ter.

Förädlingsvärdeproduktivitet innebär att man från företagets totala intäkter
drar av alla inköp inklusive omkostnader och dividerar med antalet anställda
eller eventuellt antalet timmar. Härigenom erhåller man ett uttryck för vilket
förädlingsvärde varje anställd producerar, givet värdet på det som säljs.
Olika branscher har helt olika förädlingsvärden per anställd. Högst har under
senaste decenniet legat fondkommissionärer, investmentbanker och management-
konsulter. Förädlingsvärden är speciellt meningsfulla i s.k. kunskapsföretag, i
vilka förädlingsvärdet uttrycks på olika sätt, varav lön är ett.

Definitionen av förädlingsvärdet per anställd (eller per timme) utgår från
följande definitionselement:

1. Intäkter = rörelseintäkter.

2. Inköp = inköpskostnader av direkt karaktär.

3. Personal = samtliga personalkostnader inklusive lönebikostnader, personal-
vård etc. Köpta tjänster, oavsett syftet, ska inte inkluderas.

4. Omkostnader = omkostnader av rörelsekaraktär, inklusive inköpta tjänster i
den mån dessa inte redovisas under inköp.

5. Antalet anställda = medelantalet anställda under perioden.

Förädlingsvärdeproduktiviteten kan definieras på följande sätt:

Intäkter – inköp – omkostnader.

Antal anställda
Om antalet anställda förändras genom att man köper in produkter eller tjänster
minskas nämnaren i formeln. Denna minskning motsvaras av en reducerad täl-
jare genom att kostnaden för inköp ökar.

Detta är en central analys i samband med frågan om en viss tjänst ska köpas
utifrån eller ej.
Den klassiska köpa/tillverka-analysen (nära besläktat med outsourcing) utgår
från industriell produktion, dvs. tillverkning, men behöver nu successivt anpas-
sas till tjänstesidan i företaget. En väsentlig komponent är därvid att kartlägga
den del av produktionen internt som inte efterfrågas eller vars värde är lågt.
Externt köp av tjänster har en tendens att tydliggöra eventuell byråkrati i form
av onödig tjänsteproduktion.

Viktig är också ersättningen av arbete med kapital, dvs. automatisering. Om
antalet anställda reduceras på grund av att ett visst arbetsmoment automatiseras
genom investeringar i maskiner, så bör detta återspeglas i förädlingsvärdefor-
meln så att automatiseringens lönsamhet återspeglas.

Formeln kan då modifieras enligt följande:

Intäkter – Inköp – Omkostnader – Avskrivningar – Räntor
_________________________________________________
                               Antal anställda

Investering i maskiner förutsätter endera av tre saker:

1. Att lönsamheten förbättras genom att personalen kan reduceras.

2. Att investeringen är av strategisk karaktär och utgör en förutsättning för
framtida konkurrenskraft.

3. Att volymerna kan ökas så att vinstkronorna blir fler trots att förädlingsvärdet
per anställd sjunker.

Då förädlingsvärdeproduktiviteten uttrycks på det senare sättet, tas sålunda hän-
syn till ersättning av arbete med kapital. Denna analys är av central betydelse.
Produktivitetsbegreppet är föremål för stor förvirring – även inom akademin.
Vi har läst artiklar i ämnet av professorer i produktivitet som nyttjar begreppet
ömsom för effektivitet och ömsom för det vi här benämner produktivitet. Läs
vidare under Lönsamhet samt i Effektivitet.
 

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden