Översten som siktar mot stjärnorna

PORTRÄTT Lasrar, sensorer och atmosfäriska vapentester. Spionsatelliter som ser och hör allt. Medan världen rustar leder Sveriges första militära rymdchef Ella Carlsson Försvarsmaktens arbete med att möta de potentiella hoten från en rymdkonflikt. ”Det började med Star Wars”, berättar hon om sitt livslånga rymdintresse som lett hela vägen till Mars.

Karriär
Publicerad
Ella Carlsson. Foto: Samuel Unéus

Det sprakar till i örat: Tio minuter!

En sista chans att kontrollera rymddräkt, säkerhetsprotokoll och utrustning innan det är dags att lämna rymdstationen och ta steget ut i det okända.

Men just ja: Vad säger man som chef inför besättningen och hela världen i ett historiskt ögonblick som det här?

Luftslussen och den tunga dörren öppnar sig mot det röda, utomjordiska landskapet. Ella Carlsson drar ett djupt andetag innanför sin hjälm. Tar sig på darrande ben nerför kapselns ramp. Och sedan sitt och mänsklighetens första steg på den gåtfulla planeten Mars.

Tiden står stilla. Inför en andlös värld utbrister hon:

”För kung och fosterland, fullt ös medvetslös!”

”Sverige är beroende av satelliter och rymdteknik. Och har man ett stort beroende, finns en extra sårbarhet”, säger Ella Carlsson, överste och chef över Försvarsmaktens rymdavdelning. Foto: Samuel Unéus

Så gick det till när den svenska rymdpionjären Ella Carlsson landade på Mars.

Eller rättare sagt, kom så nära en verklig Mars-landning som rimligtvis var möjligt med befintlig teknik, vid simulerade rymdexpeditioner i öknen och i Arktis.

”Nej, det är inte science fiction. Mars ligger inom räckhåll för mänskligheten. Det gäller bara att bestämma sig”, säger Ella Carlsson.

Hon är Sveriges första militära rymdchef och ansvarar för den rymdavdelning som Försvarsmakten etablerade 2021.

Uppgift: att utveckla så kallade rymdförmågor.

”Det här är mitt drömjobb, helt fantastiskt för någon som älskar rymden som jag”, konstaterar hon när vi träffas på Försvarsmaktens högkvarter.

”Vi rekryterar både civilt och militärt och intresset För våra lediga tjänster är stort. Nyligen sökte vi en administratör – det kom in nästan 300 ansökningar.”

För att i nästa andetag påminna om den bistra verkligheten, att rymden i allt högre grad utgör en arena för spionage, konflikter och krigföring.

”Satelliter behöver inga tillstånd för att passera landgränser, har global överblick och hör och ser allt. Att dölja fordon, materiel och trupp för ovänligt sinnade makter blir så mycket svårare i en värld som är så transparent. Därför måste rymden ständigt finnas med i vårt medvetande”, säger Ella Carlsson.

I jobbet bär hon överstes grad och utöver sin militära meritlista har hon ett omfattande civilt rymd-cv.

Hon har bland annat verkat som forskare, ledare för Institutet för rymdfysik och i ledningsgruppen för svenska rymdbasen Esrange.

2008 blev Ella Carlsson Mars-doktor.

I sin avhandling presenterade hon nya rön om hur solvinden växelverkar med den röda planetens atmosfär. En analys som bland annat bygger på data från den europeiska rymdsonden Mars Express.

Ella Carlsson, här i samspråk med andra officerare på Flygstaben. Foto: Samuel Unéus

Vägen till rymdchefsposten har varit lång och inte särskilt rak. Samtidigt som rymden nästan alltid varit Ella Carlssons grej.

Det började när hon fastnade framför tv:n och Star Wars som tolvåring, just när rymdskeppet Millennium Falcon sögs in i Dödsstjärnan.

”En ny värld öppnade sig. Star Wars blev den avgörande vändpunkten i mitt liv. All cool teknik, tanken på att åka till andra planeter … Från den stunden förvandlades mitt rum till ett rymdskepp och det var bara Star Wars som gällde. ’That’s no moon … I have a very bad feeling about this’”, citerar Ella Carlsson. Som den passionerade rymdnörd hon är, kan hon alla filmreplikerna utantill.

Efter sin doktorsdisputation skrev hon till Star Wars-skaparen George Lucas och tackade. Filmeposets inspirerande hjältar och äventyr var avgörande för att hennes Mars-avhandling och rymdkarriär kom till stånd, konstaterar hon.

Utan Star Wars heller inga egna djärva drömmar om att en dag själv få ge sig ut i universum.

ella carlsson

Gör: Överste och chef över Försvarsmaktens rymdavdelning.

Ålder: 52 år.

Familj: Singel.

Bor: I Uppsala och utanför Stockholm.

Karriär i korthet: Flygtekniker och yrkesofficer inom Flygvapnet. Har i tre omgångar tjänstgjort militärt i utlandet, i Bosnien och Kosovo. Har även arbetat militärt med frågor kopplade till forskning och teknikutveckling. Teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet. Civilingenjörsexamen i rymdteknik från samma läroanstalt. Har arbetat som vikarierande föreståndare för Institutet för rymdfysik och i ledningsgruppen för rymdraketbasen Esrange i Kiruna.

Intressen: Rymden, skidåkning, fjällstugan. Titta på tv-serier och film, gärna på temat science fiction. Skriver även egna science fiction-noveller, ”vad det blir av dem, vet jag inte än”.

”Ella vill bli Sveriges första kvinna på Mars!”, utropade tidskriften Populär Astronomi redan för tjugo år sedan.

”Mars är min planet. Vad som är så häftigt med den? Mars är ju vår systerplanet. Där har det funnits nyckelförutsättningar för liv, förhållanden som liknar dem på jorden. En tät atmosfär, flytande vatten, massor av tecken på kustlinjer och flodfåror”, säger Ella Carlsson.

Under sin studietid satt hon ”i en källare på Nasa” i ett halvår och analyserade marsianska geologiska formationer på 20 000 satellitbilder. Efteråt såg hon bäckraviner överallt, i skrynkliga lakan och folks ansikten.

Hon växte upp i Järfälla.

Mamma jobbade som städerska, och ledde även flera dansgrupper. Hon kom från Polen och hade ett förflutet som balettdansös. Pappa var förste u-båtsmaskinist inom flottan.

”Som barn tävlade jag i konståkning. Mamma var min koreograf och ganska strikt. Jag brukade se till att vinna. För om jag inte gjorde det, kunde det hända att mamma inte pratade med mig under flera dagar efteråt. Och det var ju inte så kul.”

”Jag hängde mycket med pappa i garaget. Vi byggde saker tillsammans, lagade bilar och båtar ihop. Teknik var jätteintressant och en naturlig del av min uppväxt. Pappa tyckte att även jag borde söka mig till flottan. Men i 15-årsåldern gick jag en sommarkurs hos Flygvapenfrivillig ungdom och blev fascinerad av de häftiga stridsflygplanen – Viggen! Från och med då var det Flygvapnet som gällde.”

Drömmen var att bli pilot, men Ella Carlsson klarade inte testerna.

”Rymddräkterna gjorde det inte bara väldigt jobbigt att ta sig fram, utan också att kommunicera.”

Efter värnplikten som flygmekaniker, kom hon i stället att gå officershögskola i Halmstad och bli flygtekniker specialiserad på just Viggensystemet.

Häftiga farkoster, javisst, och Ella Carlsson stortrivdes på hemmaförbandet Skaraborgs flygflottilj F 7. Men tiden gick. Frågan var om, och i så fall hur, hennes passion för rymden någonsin skulle få verkligt utlopp.

”Jag var nästan 30 innan jag kickade igång det här, och sökte till en nystartad civilingenjörsutbildning i rymdteknik i Luleå. En utbildning som jag bara måste in på”, säger Ella Carlsson.

Matten framstod till en början som ett problem; ämnet var inte Ella Carlssons starkaste gren i gymnasiet.

Men när hon inför studiestart satte sig att räkna igenom sina gamla matteböcker under en periods utlandstjänstgöring i Bosnien, upptäckte hon till sin förvåning att det gick så mycket enklare och lättare än förr.

”Jag förstod egentligen inte varför. Kanske hade jag mognat.”

Ella Carlsson siktar mot stjärnorna. Foto: Samuel Unéus

Ella Carlssons äventyr i besättningarna på de två Mars-stationerna MDRS i Utah-öknen, och FMARS i kanadensiska Arktis, tog sin början med att hon en dag som vanligt surfade in på ideella organisationen The Mars Societys hemsida, för att uppdatera sig om nyhetsflödet.

En dag poppade det upp en annons: Frivilliga sökes! Hårt arbete, ingen betalning, evig ära. Ytterligare en chans som absolut inte fick gå förlorad.

Ella Carlsson kan efter sina vistelser på de simulerade rymdstationerna bekräfta att den unkna, illaluktande luft som verkliga rymdfarare vittnat om från vistelser i trånga kapslar verkligen inte är någon myt.

En odör som omöjligt går att vädra ur och inte sällan förvärrar den åksjuka som många astro- och kosmonauter plågas av.

Trots dålig lukt var Mars-simuleringarna något av det roligaste hon varit med om. Med sig från expeditionerna tog Ella Carlsson, som var tekniskt ansvarig, åtskilliga lärdomar i ledarskap.

”Det här är mitt drömjobb, helt fantastiskt för någon som älskar rymden som jag.”

”Hur reder man ut problem och konflikter när man kastas in i en internationell grupp där medlemmarna har olika bakgrund och kommer från olika kulturer? Den typen av problem grundar sig ofta i feltolkningar, och det visade sig vara av stor vikt att lösa dem så fort de uppstod. Samtidigt som rymddräkterna inte bara gjorde det väldigt jobbigt att ta sig fram, utan också att kommunicera.”

Hon fortsätter:

”Jag vill ha transparens och delaktighet i mitt ledarskap. Det vill säga ta in alla ingångsvärden, ta beslut utifrån det och samtidigt förklara varför. Alla kanske inte alltid håller med, men för mig är det viktigt med dialog. Självklart stöter jag ibland på utmaningar. Motstånd kan vara jobbigt att hantera där och då, men gör samtidigt att jag växer och utvecklas som ledare.”

Uppbyggnaden av ett svenskt rymdförsvar handlar inte om anskaffning av egna antisatellitvapen eller lasrar av typen ”stjärnornas krig”.

Som chef för Försvarsmaktens nyinrättade rymdavdelning är upprättandet av en så kallad rymdlägesbild av hög prioritet för Ella Carlsson. Syftet är att skydda landet mot angrepp och sabotage. Foto: Samuel Unéus

Tänkbart är att Sverige någon gång i framtiden skaffar militära satelliter för informationsinhämtning, säger Ella Carlsson, men dit är vägen lång och inga beslut är tagna.

Försvarsmakten och rymdavdelningen har emellertid inlett ett projekt för att få till stånd en ”satellitdemonstrator”, alltså en prototyp.

Syftet är att lära sig hela processen, från anskaffning av materiel till uppskjutning och styrning.

Prioriterat är också upprättandet av en så kallad rymdlägesbild, där försvaret med hjälp av rymddata kartlägger vilka satelliter som passerar Sverige, när de passerar och vilka förmågor satelliterna har.

Genom ett avtal med USA har Sverige tillgång till sådana uppgifter, som i slutänden syftar till att skydda landet mot angrepp och sabotage.

”Korvetten kanske inte ska lämna kaj, man kanske bör vänta med att hämta sin robot på förrådet tills det är bekräftat att en viss satellit har passerat. En rymdlägesbild är inte hela lösningen, men ett bra komplement.”

”Jag var nästan 30 innan jag kickade igång det här”, säger Ella Carlsson. Foto: Samuel Unéus

Det tilltagande militariseringen av rymden yttrar sig bland annat i att USA sedan 2019 har en särskild rymdstyrka som i dag består av 13 000 personer och över 100 satelliter; det anses inte längre tillräckligt att försvara landets intressen enbart på land, till sjöss, i luften och i cybermiljön.

Antalet kinesiska militära satelliter växer kraftigt.

Nato betraktar sedan några år rymden som en ”militär operationsdomän” och såväl Ryssland som USA har uttalat att angrepp på ländernas strategiskt viktiga rymdsystem är att betrakta som krigshandlingar, och potentiellt kan komma att besvaras med kärnvapen.

I 15-årsåldern gick jag en sommarkurs hos Flygvapenfrivillig ungdom och blev fascinerad av de häftiga stridsflygplanen – Viggen! Från och med då var det Flygvapnet som gällde.”

Den svenska militära uppbyggnaden av ”rymddomänen” sker således inte i ett vakuum.

Ella Carlsson berättar hur detta globala paradigmskifte, från kommersiell till militär expansion i rymden, redan skapat lägen som milt uttryckt kan beskrivas som problematiska.

Ella Carlsson. Foto: Samuel Unéus

I november 2021 sköt Ryssland sönder en egen äldre satellit i ett test av ett markbaserat antisatellitvapen, vilket skapade över 1 500 bitar rymdskrot i känsliga omloppsbanor. Skrotregnet hotade att träffa en internationell rymdstation, besättningen fick ändra bana och söka skydd i transportkapslarna.

Några månader senare, inför Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, riktades en cyberattack mot satellitkommunikationsoperatören Viasat. Med följd att tiotusentals europeiska användarmodem blev permanent obrukbara, och styrningen av nästan 6 000 tyska vindkraftverk slogs ut.

”Sverige är beroende av satelliter och rymdteknik, genom vår användning av integrerade funktioner som positionering, tidsangivelser och kommunikation bland annat. Ett beroende som dessutom ökar. Och har man ett stort beroende, finns en extra sårbarhet”, säger Ella Carlsson.

”Något som många inte tänker på är att våra betalkort får en tidsstämpel från satelliter varje gång de används. Om ett sådant satellitsystem slås ut, kan handeln stoppas, med enorma konsekvenser för näringsliv, bankväsende, transporter och hela ekonomin.”

Den rymdavdelning som Ella Carlsson basar för är inte särskilt stor – antalet medarbetare inskränker sig än så länge till en handfull – men tillväxt pågår och rekrytering är en väsentlig del av hennes jobb.

Extra intressant är särskilda rymdförmågor, som spetskompetens i konsten att skjuta upp satelliter. Samtidigt som enbart intresse och förståelse för rymden kan innebära en öppning för kandidater som saknar formella rymdmeriter.

Ella Carlsson kallar sig för ”rymdnörd”. Foto: Samuel Unéus

”Vi rekryterar både civilt och militärt och intresset för våra lediga tjänster är stort. Nyligen sökte vi en administratör – det kom in nästan 300 ansökningar”, säger Ella Carlsson som ibland genomför sina jobbintervjuer med en extra twist, genom att ställa den allvarligt sinnade frågan: Star Wars eller Star Trek?

”Det är för att de jag intervjuar ska få en känsla av att jag är lite nördig. Vilket av alternativen de sedan väljer spelar ingen roll, själv gillar jag båda. Huvudsaken är att de som söker sig hit gillar rymden.”

Drömmen om att resa till Mars, lever den vidare?

”Man får vara realist. Jag personligen kommer nog inte iväg, men det är absolut inte omöjligt att någon annan gör det.”

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.