utabrand

Studie: Enda metoden som funkar mot utmattning

Det finns bara ett sätt att förebygga psykisk ohälsa när det kommer till utmattningssymptom. Och det går på tvärs mot det alla arbetsgivare gör idag.

Ännu en studie har slagit fast det som inga chefer vill höra. Att det enda som kan förebygga psykisk ohälsa i form av utmattning är minskad arbetsbörda och lägre arbetstakt.

Det har länge har propagerats för att man kan balansera arbetskraven om det finns socialt stöd och goda relationer på arbetsplatsen, om man har beslutsutrymme, får använda sina färdigheter och lära nytt. Men det räcker inte om arbetstakt och arbetsmängd fortsätter att vara hög.

För att förebygga psykisk ohälsa och specifikt utmattning behöver kraven på att arbeta snabbt och hantera många arbetsuppgifter minskas. Speciellt viktigt är de för personer som återgår i arbete efter stressrelaterad ohälsa eftersom det annars ökar risken för svårare symtom på utmattning.

”Man har bara tagit för givet att resurserna hade en skyddande funktion mot symtom på utbrändhet, men det har aldrig varit tydligt i forskningen, det har aldrig varit mer än en hypotes”, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, med dr och psykolog på Exodus Psykologstöd & Arbetsmiljöexpertis.

”Det är svårt att säga att man måste sänka kraven, för verksamheter vill inte göra det. De har sina mål att nå upptill och nöjer sig istället med att det finns ett bra socialt klimat och ett handlingsutrymme. Många chefer har en svår uppgift, de ska leva upp till krav ovanifrån och ta hand om medarbetare under sig.” 

Hon har mätt graden av utmattning vid två tillfällen med två års mellanrum hos 1 722 medarbetare på sju svenska organisationer och företag, tillsammans med Peter Smith, med. dr vid Institute for Work and Health i Toronto, och Christian Ståhl, biträdande professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet.

Och de har undersökt hur den psykosociala arbetsmiljön påverkat symtomen över tid.

petrastress

Läs också: TEMA: Så här hanterar du stress

”Ju högre krav man har, desto gravare symtom på utmattning över två år. Och det spelade ingen roll vilken grupp i undersökningen man tillhörde. Krav är en lika stor prediktor för utbrändhet oavsett vilka resurser man har”.

Medarbetare med stort beslutsutrymme och socialt kapital löpte alltså inte mindre risk att drabbas av utmattning än de med ringa eller inga resurser alls.

”Men det är viktigt att komma ihåg att resurserna är viktiga i sig. Är det ont om dem ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, depression och utmattning. På samma sätt som att höga krav är en risk utgör bristen på dessa också en risk för psykisk ohälsa. Men det räcker inte att resurserna finns där om kraven är höga”.

Hon liknar det vid att vi varken kan avvara sömn eller mat om vi vill må bra.

Marie Åsberg, senior professor vid Karolinska och en av våra främsta stressforskare, såg tidigt ett samband mellan nerdragningarna i början av 90-talet med den ökade psykiska ohälsan bland personalen som var kvar i slutet av 90-talet.

trotter-3

Läs också: Här är 9 myter om utmattning – som inte stämmer

”Det är svårt att förklara det på något annat sätt än att det beror på den ökade arbetsbelastningen”, sa Marie Åsberg när Chef intervjuade henne i Stresskolan för något år sedan.

”Det finns mängder med forskning som visar att arbetet är den stora boven för utbrändhet. Till och med i gruppen ensamstående med försörjningsansvar för barn är det arbetskraven som är den största risken”, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

”Kravkontrollmodellen som vi utgått från i vår studie uppfanns på 70-talet och har bekräftats gång på gång. Ändå blir vår undersökning en jätteskräll, vilket gör oss glada och förtvivlade samtidigt.

Utmattad man som sitter i en park

Läs också: 5 tecken på utmattning – och vad du kan göra åt det

Relaterade artiklar

Negin Azimi och boken Kämpa smart och dröm stort
Hållbarhet

Entreprenören Negin Azimi, 22: ”Kämpa smart, inte hårt”

Negin Azimi har drivit företag sedan hon var 16 och är bland annat världens yngsta TEDx-arrangör. I boken Kämpa smart och dröm stort delar hon med sig av sina bästa tips om hur du håller som entreprenör och ledare.
Vetenskapligt grundade strategier, metoder och teorier från Executive MBA-programmet på Stockholms universitet lyfter Pernilla Medsons förändringsledarskap. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Stockholms universitet

Studierna ger riktning och driv in i framtiden

Ledarskapsstudierna på universitetet ger extra energi och visar vägen – precis när det behövs som mest. "Lektionerna är ett tillfälle att lyfta blicken och tänka framtid", konstaterar Pernilla Medson, svensk vd på det digitala hälsobolaget ResMed.
Zoom-fria fredagar
Arbetsmiljö

De inför zoom-fria fredagar – för att motverka pandemitröttheten

Fredagar utan videomöten – så vill en av världens största banker stävja pandemitrötthet och förbättra hälsan bland medarbetarna.
Hund och person som sover
Hälsa

Äntligen bevisat: En tupplur gör dig pigg

Alla eftermiddagströtta kan nu verkligen glädja sig. En kort tupplur på dagen gör dig nämligen piggare – och en längre vilopaus förbättrar dina kognitiva förmågor. 
Händer som håller upp en skylt där det står bravo.
Hälsa

Ny forskning: En komplimang på jobbet lyser upp hela dagen

Vi underskattar de positiva effekterna som komplimanger har, visar ny forskning. De får inte alls mottagaren att känna sig obekväm utan kan tvärtom påverka hela dagen positivt.
sova
Hälsa

Ny studie: Hemma-arbetare sover mer

En dryg halvtimme per natt. Så mycket mer sömn i genomsnitt får de som jobbar hemifrån, visar en ny studie. ”Det kan ha en positiv inverkan på hälsan på längre sikt”, säger forskaren David Hallman.
undersokningchefersarbetsbordakvall
Hälsa

Chefs undersökning: Chefer jobbar mer under pandemin

Arbetsbördan har ökat under pandemin. Det uppger en majoritet, 64 procent, av cheferna i Chefs undersökning.
lille-lo%cc%88rdag
Hälsa

Lill-lördag går på export som antistress-metod

BBC uppmanar engelsmännen att börja med ”Lille-lördag”. De kallar det för en svensk antistress-tradition som bär oss genom arbetsveckorna.