Ny forskning: Därför får utmattade hjälp – av kognitiv träning

Ny forskning visar att kognitiv träning hjälper mot minnes- och koncentrationssvårigheter, och att det kan ha positiva effekter på återhämtningen efter utmattningssyndrom. Men när det gäller förbättrad arbetsförmågan är det framför chefens stöttning och åtgärder på plats som är avgörande.

Hälsa
Publicerad

På arbetsplatserna ställs det krav på våra kognitiva förmågor och det är dessa som framför allt drabbas vid utmattningssyndrom. Det handlar om minnesfunktioner och förmågan att hålla fokus och koncentration, det vi även kallar för exekutiva förmågor.

”Personer med utmattningssyndrom beskriver att de har svårare att utföra arbetsuppgifterna vilket leder till mental trötthet”, säger psykologen och doktoranden Hanna Malmberg Gavelin vid Umeå universitet.

I flera års tid har man forskat på hur man kan hjälpa människor med utmattningssyndrom. Om man träna upp eller på annat sätt återfå sina kognitiva förmågor och hur man bäst återhämtar sig. Den forskningen ingår nu i Hanna Malmberg Gavelin doktorsavhandling där hon har undersökt två olika behandlingsmetoder; datorbaserad kognitiv träning och fysisk träning som komplement till den stressbehandling som personer med utmattningssyndrom redan erbjuds.

I den kognitiva träningen ingick sex olika uppgifter för att träna de funktioner som påverkas vid långvarig stress. Det handlade om att växla fokus mellan olika deluppgifter, om förmågan att hålla kvar ny information, koncentration, uppmärksamhet, korttidsminnet och slutligen inlärningsförmågan där man fick lära sig en lista med föremål, platser och färger.

I studien framkom att inte alla deltagare orkade att ta sig igenom och slutföra den kognitiva träningen. Många kämpar ju redan med höga krav och prestationsångest. Därför kan personer med utmattningssyndrom behöva extra stöd för att genomföra denna typ av träning.

Men hos de som slutförde träningen visade det sig att ha gett en förbättrad kognitiv förmåga, jämfört med de som bara genomgått den ordinarie stressrehabiliteringen.

”En förbättring som kvarstod i upp till ett år efter avslutad behandling”, säger Hanna Malmberg Gavelin.

Kvar stannade dock inte effekten av den fysiska träningen, den visade på kognitiva förbättringar direkt efter träningen men inte vid långtidsuppföljningen.

”Jag skulle tro att det beror på att det inte räcker med en enstaka begränsad träningsperiod utan det behöver bli ett mer regelbundet inslag i vardagen. Dessutom kan valet av aktivitet spela in, våra deltagare fick ägna sig åt spinning och det är viktigt att man ägnar sig åt en aktivitet man tycker är rolig.”

De tre grupperna, med kognitiv respektive fysisk träning utöver den ordinarie stressbehandlingen respektive enbart stressbehandling förbättrades likvärdigt men deltagarna som slutfört den kognitiva träningen visade en större förbättring i symtom på utbrändhet och upplevde själva att minnet förbättrats.

”Vi fann visst stöd för att kognitiv träning kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet”.

Men när man såg på resultaten i skenet av självskattad arbetsförmåga och sjukskrivningsgrad kunde man inte se en förbättrad arbetsförmåga vilket inte förvånade Hanna Malmberg Gavelin.

”Det finns mycket forskning som visar att det måste göras på arbetsplatsen.”

Så vad ska kan man då göra som chef när man får tillbaka någon efter en period av utbrändhet?

Här är Hanna Malmberg Gavels råd:

  • Se till att personen får jobba i en lugn och ostörd miljö, med en sak i taget och inte flera parallella uppgifter. Utan störningsmoment.
  • Hjälp till att prioritera arbetsuppgifter. Det tröttar ut de exekutiva förmågorna att strukturera och planera.
  • Ge en ordentlig struktur på såväl arbetsuppgifterna som arbetsdagen, med tydliga rutiner kring vad man ska göra, när och i vilken ordning.
  • Se till att det finns tid för återhämtning. Inte bara lunchrast utan små korta pauser under dagen. Fikakulturen är underskattad, enligt Hanna Malmberg Gavel, även om behovet är individuellt. Det bör även ges utrymme för de som behöver få vara helt fria från intryck.

Hanna Malmberg Gavelin sammanfattar sin doktorsavhandling med orden:

”Våra studier visar att det går att göra något åt problemen med den kognitiva nedsättningen. Det är ett första och hoppfullt steg för de som drabbats, men vi behöver mer forskning, studierna behöver replikeras. Det är också viktigt att se att det finns mycket som omgivningen kan göra. Det ligger inte bara på individen att träna, utan det finns mycket som en arbetsgivare kan göra för att skapa en bättre miljö utifrån hjärnans förutsättningar.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.