malning
Foto Samuel UnéusDen så kallade vaginamålningen av Carolina Falkholt som pryder skolan där Harke Steenbergen är rektor har orsakat internationell uppmärksamhet.

”Känslan av att jag gör lite fel sitter kvar”

Med tydlighet som verktyg har rektorn Harke Steenbergen gjort en resa från en liten religiös by i Holland till att leda ett gigantiskt integrationsprojekt och bygga Sveriges största högstadieskola i Nyköping. Ändå säger han att han inte är född till ledare.

Det nya läsåret har precis rullat igång men Harke Steenbergen har smitit hem från rektorsjobbet i Nyköping. Han står på gårdsplan mellan ladan och det stora växthuset och instruerar en av sina ’wwoof-are’. Vi är på Krogstorps gård utanför Gnesta. En ekologisk gård som odlar och säljer plantor och grönsaker till framför allt Zetas handelsträdgård utanför Stockholm.

Harke Steenbergen och hans make är månskensbönder och driver gården med hjälp av volontärer från hela världen som hittar dit via organisationen Worldwide opportunities on organic farms (WWOOF). 

Det är skördetid, växthuset bågnar av tomater, gurkor och meloner. Fältet bakom behöver rensas på ogräs än en gång innan lök, kål och broccoli ska tas om hand.

På det stora matbordet i köket ligger en grön bok, där veckans arbetsuppgifter skrivs in och fördelas på tillgänglig arbetskraft.

friar

Läs också: ”Nya friåret” – så påverkas du som chef

Harke Steenbergen har prövats många gånger i sitt ledarskap. Emellanåt faller han på sin snällhet gentemot det hundratal personer från hela världen som varit på gården och jobbat.

”När man har olika människor i sitt hem varje dag som jobbar och äter middag tillsammans, och samtidigt försöker ha ett privatliv, då tvingas man sätta gränser och vara tydlig.”

En bra övning inför betydligt svårare ledarskapsuppgifter. Han har varit rektor på ett flertal olika skolor i Stockholm och Nyköping.

Trots det säger han att han inte är född till ledare. Personlighetstester visar att han för att vara en bra chef måste anpassa sitt grundbeteende.

”Jag tror på människors godhet och har kanske lite för mycket tillit. Det är ofta bra för att människor känner sig hörda och bekräftade, men mina positiva sidor kan lätt bli utnyttjade. Jag har också märkt att det kan upplevas som en härskarteknik. Folk får svårt att säga att vad de tycker för att de inte vill gå emot mig.”

natalieturner

Läs också: Innovationsgurun: Så lyckas du – med de 6 i:na

Han försöker motverka det genom att hålla en viss distans och verkligen vinnlägga sig om att vara tydlig.

”Det som kommer initialt utifrån viljan att vara snäll, när jag får en fråga eller ska fatta ett beslut, har jag lärt mig hålla igen och i stället räkna till tio och påminna mig om att vara rak och uttala mina förväntningar.”

Det verkar funka. Hans ledarskap har prisats flera gånger. Första gången var i Trosa där han introducerade ett nytt sätt att inkludera elever med funktionshinder i vanliga klasser.

”Det var mitt första rektorsuppdrag. Och en av anledningarna till att de tyckte att jag var en bra kandidat till det stora jobbet i Nyköping.”

2014 tog Nyköpings kommun ett politiskt beslut att stänga de fyra kommunala högstadieskolorna och bygga en ny modern skola. Nyköping är en segregerad stad. De tidigare högstadieskolorna stod i ett arbetarklassområde där det inte fanns några invandrare, ett område med över 90 procent somalier, ett villaområde med en högfungerande skola och en innerstadsskola som var en blandning av allt.

Ett stort nytt hus byggdes enkom för integrationsprojektet och Harke Steenbergen och ytterligare en rektor fick i uppgift att skapa den nya likvärdighetsmodellen. Den har senare kommit att få internationellt erkännande som Nyköpingsmodellen och belönats med integrationspris.

”Det blev större än vi anade. Sjutton parallella klasser i tre årskurser. Sveriges största högstadieskola. Vansinnigt spännande och roligt.”

HARKE STEENBERGEN

ÅLDER: 48 år.

FAMILJ: Make, dottern Sophia 5 år. En hund, två katter, tre kor, två hästar, 70 får, åtta getter, sju höns och en tupp.

GÖR: Tillträder som biträdande rektor på Stenmoskolan, Huddinge, i september.

BOR: På Krogstorps gård utanför Gnesta.

KARRIÄR: Historie- och engelsklärare på en religiös lantbruksskola, Holland, specialpedagog och föreståndare på en skola inom barn- och ungdomspsykiatrin, Holland, specialpedagog Cybergymnasiet, Stockholm, biträdande rektor Frans Schartaus gymnasium, Stockholm, rektor, Trosa kommun, rektor, Nyköpings kommun, enhetschef för lärande och hälsa, resurscentrum, Södertälje, rektor, Nyköpings kommun.

aterhamtning

Läs också: Ny studie: Jobbet är bra – för hälsan

Efter att ha gått igenom alla elevers och deras föräldrars bakgrund, utbildningsnivå, hemspråk och eventuella diagnoser sammanställde Harke Steenbergen och hans kollega, Henrik Eriksson, klasserna så likvärdigt som möjligt. Flera gånger i veckan stod de på scen framför olika föräldragrupper och förklarade tankarna med upplägget, hur de gått tillväga och alla steg framåt.

De fick en hel del frågor och kritik men också uppskattning.

”Jag var jätteengagerad och trodde verkligen på det här konceptet, men det gick mycket kraft och energi innan vi ens öppnat dörrarna för att släppa in eleverna.”

För att motivera beslutet inför lärarkollegiet på 90 personer avlastade Harke Steenbergen sig själv personligen genom att hänvisa till att det var ett politiskt beslut. Men han tog även fram forskning som visar att integration, inte segregering, är lösningen och bjöd in olika religiösa grupper för att visa hur vi berikar varandra. Och han pratade utifrån vad han själv tror på.   

”Det tror jag är det viktigaste. Jag tror på det här, därför gör vi det.”

Harke Steenbergen vet hur dåligt man kan må av att känna sig utanför. Han är uppväxt i en liten by i Holland, där så gott som alla var strängt reformerade protestanter och gick i kyrkan två gånger på söndagar.

”Kvinnorna skulle alltid bära kjol, på söndagarna var alla affärer stängda och man fick inte åka skridskor, vilket i princip var den enda aktivitet man kunde göra i byn. Min familj var inte fullt så religiös. Vi gick bara i kyrkan en gång på söndagar.”

Person som ser generad ut och håller för öronen

Läs också: 16 uttryck som får dig att verka oproffsig

Pappan drev ett åkeri som Harke Steenbergen förväntades ta över. Mamman var textilslöjdslärare. Granne med dem bodde farmor och farfar. Farfar som startat åkeriet hade fått sina lastbilar konfiskerade under andra världskriget och suttit i koncentrationsläger. Under Harke Steenbergens uppväxt satt han dyster i ett hörn och rökte cigaretter.

Grundskolan som Harke Steenbergen gick i hette ”Skolan med bibeln”. Han hade fem klasskamrater.

Och han åkte skridskor.

Harke Steenbergen flyttar den blå kaffemuggen lite närmare efter att ha fyllt på den ännu en gång. Luften i det gamla bondköket står stilla. Väggklockan tickar högljutt. Eftermiddagen breder ut sig. Han stryker med handen över skäggstubben. Minns.

”Jag hade en känsla av att de som var mer religiösa var de som gjorde bra saker. Att det vi gjorde inte var rätt och att vi borde göra som de gör. Att det var det rätta. Jag har länkat det till att jag är homosexuell. Jag varken kan eller vill göra som de men känslan av att jag gör lite fel sitter kvar. Det har gjort att jag inte alltid mått så bra.”

I tolvårsåldern började han på en annan religiös skola med 3 000 elever, en lätt chockartad förändring.

”Det som hände där har varit jätteviktigt för mig, jag fick uppleva hur människor kan göra skillnad.”

Han fick embryot till det som följt honom i hans arbete som chef och ledare.

Den som gjorde skillnad var en historielärare som var öppet homosexuell utan att det för den skull pratades om det. Han kom att bli Harke Steenbergens mentor.

”Jag är också historielärare, och det är inte av en slump.”

byrajobb

Läs också: 5 frågor som hjälper dig att orka med motgångar

Det var svårt att komma ut, att våga vara annorlunda. ”Lite fel” som han själv säger. Först när han var utbytesstipendiat i USA efter grundskolan vågade han berätta det i ett brev till sin mentor som han än i dag har kontakt med. Offentligt kom han inte ut förrän långt senare. Ändå säger han att han inte mötts av så mycket fördomar.

”Ska vara det omvända då. Jag har många kvinnliga medarbetare som gillar att ha en homosexuell chef, som tycker att jag är kul. Och det kan ju bli lite kravfyllt.”

Men det har såklart präglat honom. Tillsammans med sin religiösa identitet utan att för den skull vara aktivt kristen och gå i kyrkan, utgör det hans värdegrund. Att alla människor är lika viktiga.

Det drev honom att gå emot sin kommundirektör om den så kallade vagina-målningen som orsakade stora rubriker långt utanför Sveriges gränser. Konstnären Carolina Falkholt hade fått i uppdrag att göra en tolv meter lång målning på en vägg i den nya skolan, men motivet, en kvinnokropp med en vagina i starka färger, ansågs inte lämplig för minderåriga på skolan. Och målningen täcktes över med en vit skiva.

Men så snart Harke Steenbergen och hans kollega tagit över ansvaret för såväl organisation som byggnad började han planera för att ta bort väggen. Han bjöd in lärare samt Sveriges Television på en visning när det inte var några elever i skolan – och lät dem rösta om målningen var störande för deras arbete. Inte en endaste lärare upplevde det som störande. Sedan gjorde han likadant med eleverna, i samarbete med elevrådet. Och bortsett från några få tjejer var alla för målningen.   

”Vi byggde en av världens mest moderna skolor, då hör det även till ett progressivt tänk kring skolans värdegrund. Som i det här fallet; tjejers lika värde, för det var bakgrunden till målningen.”

På frågan om integrationsprojektet har lyckats ser han lite uppgiven ut. Men det har inget med resultatet att göra utan att skolan styrs av politikerna. Nyköpings kommun har redan tillåtit en annan skola att öppna och därmed börjat avvika från sin linje.

paallvar

Läs också: 5 steg: Bli chefen på jobbet – som tar klimatfrågan på allvar!

”Läser du lokaltidningen och vissa Facebookgrupper är det lätt att tro att hela satsningen är värdelös, men tittar du på verkligheten har betygen gått upp. Och även om jag inte får säga det, finns det annat som är viktigare än betyg: Hur man hittar sin egen identitet, sin värdegrund och hur vi kan bo och leva tillsammans. Där har vi lärt oss så mycket.”

Han berättar om en flicka med slöja som vill bli omplacerad till en annan klass för att hon blivit så nära kompis med en svenskfödd tjej från arbetarklassområdet.

”Det kan ses som lite barnsligt men för mig var det verkligen ’gud så häftigt’.”

Harke Steenbergens bibel heter Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer, av Bo Ahrenfelt.

”Den ger mig styrka för att den beskriver att motstånd oftast är något positivt och att det kan användas till att bygga bättre verksamheter.”

Få människor har gjort så stora förändringar i sitt liv som Harke Steenbergen. Bara ett år efter att han mötte kärleken på en semesterresa till Stockholm valde han att satsa allt, säga upp sig, lämna sitt nybyggda hus i Holland och börja om i ett nytt land på ett nytt språk.

Nu är det dags igen. Förvisso en mycket mindre förändring, men han slutar på Nyköpingsskolan. Av privata skäl, för att förenkla hämtning och lämning på dagis. Senare i höst tillträder Harke Steenbergen som biträdande rektor på Stenmoskolan i Huddinge. En betydligt mindre skola med 250 elever och ett halverat personalansvar.

”Mina största ledarskapsutmaningar på Nyköpings högstadium har varit kritiska föräldrar som tror att de kan blanda sig i vad som helst och inte förstår att jag har ett uppdrag som jag jobbar med. Och rättshaverister, som kommer med en bunt papper under armen och ska visa att vi gör fel.”

13karriartips1800

Läs också: 13 karriärtips du inte hört förut

Kombinationen av dem båda gick så långt att ett arbetslag tvingades låsa in sig på sina rum för att slippa konfronteras med en förälder som blev hotfull, dum och elak.

”Jag fick bokstavligen skydda dem. Men blev då i gengäld hotad med att han visste var jag bor. Jag polisanmälde flera gånger och fick hjälp av medlare och brottsofferjouren. Men det tog så mycket kraft att behöva hantera en sjuk människa när man redan har så mycket att göra.”

Hans ledarskapsstil utmanas också av informella ledare som bakvägen försöker påverka hans beslut.

”Det är väldigt bestämda personer som är verbalt starka och väldigt svåra att bemöta.”

Ett anpassat ledarskapsbeteende med tydlighet som ledstjärna är Harke Steenbergens väg även ut ur det här. Att hålla sig till konkreta fakta, prata och resonera. Men även att ta hjälp av de övergripande stödfunktioner som finns i den kommunala skolans värld.

Och att åka hem till gården och gå ut bland får, getter, kor, hästar och höns.

”Jag tror att det är en av anledningarna till att vi bor här. Min man har också ett jobb där han möter många människor och har mycket krav på sig. Även om gården innebär mycket jobb så gör det att vi kan släppa det mesta och tömma skallen.”

ingmaritopp

Läs också: ”En chef är till för att bråkas med”

Relaterade artiklar

Siri Wikander.
Mångfald

Siri Wikander: ”Använd din makt!”

“Jag känner nästan ingen som har så mycket vita privilegier som du har”. Orden träffade mig rakt i hjärtat. Med min väns kommentar klingande i öronen inser jag att att jag är ”mannen”. Jag är den med privilegiet. Frågan är vad jag gör med den insikten, skriver Chefs webbkrönikör Siri Wikander. 

Visa hjärta som chef. Petra Spranger, HR-chef på Fastighets AB Balder, vill visa empati och omsorg om medarbetare – både på jobbet och privat. Foto: Anna Rehnberg
Annonssamarbete Chef + Feelgood

Får friskare medarbetare – med empatiskt ledarskap

”Vi vill kunna stötta medarbetare när det händer något i privatlivet”, säger HR-chef Petra Sprangers på fastighetsbolaget Balder. Där har empatiskt ledarskap, med fokus på hela hälsan, blivit en nyckel till engagerade medarbetare.

Bild på personer som rör sig på en flygplats. Och en bild på Maija, som är intervjuad i artikeln.
Mångfald

Allbrightrapporten: Fler ojämställda börsbolag än på länge

Trots att kvinnorna tar allt större plats kommer börsbolagens styrelser med dagens tempo att bli jämställda först 2033. Men Maija Inkala, ansvarig för Allbright-rapporten 2021, är ändå positivt överraskad. ”Efter tappet förra året ökar nu antalet kvinnor som vd:ar och i ledningen, och det är ledningsgrupperna som står bakom förändringar neråt i organisationerna.”

Tecknena för kvinna och man i svenska flaggans färger. En kvinna som gör tummen ner.
Mångfald

Sverige i bottenligan för jämställdhet och mångfald

Sverige och svenska företag är sämre än flera andra europeiska länder när det gäller jämställdhet, mångfald och inkludering på arbetsplatsen, visar en ny studie utförd av Workday och Sapio Research. Sverige hamnar på plats 11 av 15 länder, enligt studien.

Tre män iförda arbetskläder står och diskuterar på en byggarbetsplats.
Mångfald

Var femte byggchef har utsatts för rasism

Trots att 16 procent av byggcheferna själva har varit utsatta för rasism uppger endast sex procent att de tror att etnisk diskriminering förekommer på deras arbetsplats idag. Det kan bero på dålig kunskap och att endast fyra av tio chefer gör mätningar, säger branschföreningen Byggcheferna.

Ahmed Abdirahman utanför stiftelsens kontor.
Mångfald

Ny kartläggning: Chefer dåliga på etnisk mångfald

Gärna etnisk mångfald, men inte på min gata. En färsk undersökning visar att det glappar mellan hur svenska chefer lever och de värderingar de säger sig ha.
”Näringslivet och cheferna kommer undan för lätt”, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av The Global Village.

I år kan arbetsgivare vara extra generösa vid jul, tipsar Helena Törnell på Delicard. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + Delicard

Därför blir årets företagsjulklapp extra generös

Mycket pekar mot att det blir en generös jul på svenska arbetsplatser i år. Med rekordutrymme för skattefria julgåvor kan arbetsgivare slå på stort. ”Vi hjälper chefen att bli tomtehjälte”, säger Helena Törnell på Delicard.
En grupp personer håller upp gula skyltar med frågetecken på framför sina ansikten.
Mångfald

Två av tre chefer väljer bort fördomsfri rekryteringsmetod

Fördomsfri rekrytering är viktigt, uppger nio av tio chefer. Ändå frångår två av tre chefer fakta till förmån för sin egen intuition när de anställer. En kartläggning från TNG visar på ett stort glapp mellan vad man säger och vad man gör.