Julius Kramer – fredsmäklare utmanar exkludering

Julius Kramer har länge arbetat med att stärka ungdomars delaktighet och betydelse. Men han gör det på världsnivå.

De senaste två åren som Youth, Peace and Security Adviser i FN:s fredsinsats i Somalia, och i sitt nya uppdrag som ansvarig för myndigheten Folke Bernadotteakademins verksamhet för dialog och fredsmedling i Liberia.

På fritiden är han strateg för Scouterna och funderar över hur en av Sveriges snabbast växande folkrörelser ska möta – och forma – framtiden.

Vad gör dig till en bra ledare?

”I min konfliktfyllda vardag krävs ett stort mått av tillit, omtanke, nyfikenhet på människors behov och drivkrafter, och tålamod att arbeta för idéer som kanske förverkligas först om flera år, generationer, eller inte alls. Jag har många värdebaserade ledarförebilder och försöker att kontinuerligt reflektera över hur mina värderingar tar sig uttryck i mina handlingar som både aktivist och byråkrat, och vad som händer när det skär sig.”

”Att leda med sina värderingar är som viktigast just när det är som svårast. Men gott ledarskap präglas av misslyckanden och känslor av otillräcklighet. Jag har behövt inse att goda ledare ibland också är knappt ’good enough’, och att det är okej, så länge man ger sig fasen på att fortsätta lära.”

Nämn en ledarskapsåtgärd som du är stolt över?

”Jag har behövt anstränga mig för att känna mig stolt över mitt senaste uppdrag, som kantades av misslyckanden. De senaste två åren arbetade jag i Somalia, som rådgivare åt FN:s ledning och somaliska regeringen. Mitt uppdrag var att bidra till att stärka förutsättningarna för unga människors delaktighet i landets freds- och statsuppbyggnadsarbete. Somalia är ett ungt land för gamla män.”

”Unga utgör över 75 procent av befolkningen, men landet styrs av klanäldstar och ockuperas till stora delar av väpnade grupper, på bekostnad av den unga majoritetens rättigheter och möjligheter. Att jobba för ungas delaktighet är i vissa avseenden väldigt radikalt. Jag förväntade mig motstånd, och började samla människor, lyssna och hitta engagemang som mynnade ut i tuffa och förtroliga samtal i ledningsgruppsmöten, med ministrar och deras rådgivare. Jag ägnade tid åt att lyssna på aktivister och fredsbyggare som stod långt ifrån beslutsfattarna i FN och regeringen.”

”Två år senare hade de flesta analyser och strategier jag bidragit till lagts på en dammig hylla. Jag lämnade Somalia plågad av tankar om allt som kunde blivit, om jag bara gjort mer och bättre.”

”Så här i efterhand har jag börjat förstå att mitt verkliga mervärde var något jag själv tagit för givet. Nämligen hur det engagemang jag och många förändringsaktörer delade, lever vidare långt efter alla välskrivna styrdokument. I system som utgörs av människor, måste kvaliteten i mänskliga relationer få vara en ledares primära framgångsindikator. Det är varken svårare, eller lättare, än så!”

-> Läs mer om kriterier och urval här