Generationsväxlingen är här – dags att agera

En handfull personer står uppställda framför kameran. En bild från en helt vanlig ledningsgrupp, en helt vanlig organisation. Kostymklädda män med glasögon, höga hårfästen och gråsprängda skägg i klar majoritet. Om bara några år kommer i stort sett alla ansikten på bilden vara utbytta.

Är svenska chefer förberedda på framtiden?

Knappast, om man ska tro Chefs undersökning.

När Chef frågar 1 000 svenska chefer om hur de tänker kring den kommande generations-växlingen, säger endast tre av tio att deras organisation arbetar strukturerat eller aktivt med frågan.

Det duger inte. En färsk rapport från chefsorganisationen Ledarna konstaterar att 48 chefer kommer att gå i pension varje arbetsdag de närmaste tio åren. Totalt rör det sig om 125 000 chefer som behöver ersättas av yngre förmågor. Ändå ser många chefer fortfarande inte detta som ett problem som rör just dem.

”Det blir en riktig kalldusch för många när cheferna på just deras företag kliver av. Då kommer ledningsgrupperna få väldigt bråttom”, suckar Saga Forsmark, expert på Ledarna.

Diskussionen har pågått länge. I åratal har ledarskapsexperter och forskare diskuterat hur företag och organisationer ska lyckas säkra maktskiftet i svenska organisationer. Redan 2005 konstaterade en statlig utredningsrapport att vi står inför ett åldrande samhälle som vare sig vi eller något annat land ”någonsin har upplevt”:

”Den åldrande befolkningen medför utan någon som helst tvekan allvarliga problem på lång sikt för den svenska välfärdsstaten”, skrev till exempel (numera avlidne) professor Thomas Lindh i rapporten.

Med all önskvärd tydlighet visar statistiken att den teoretiska diskussionen har blivit verklighet. Framtiden är här och svenska chefer måste agera. Ändå är chefstillväxten långsam i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån är endast 10 procent av svenska chefer yngre än 35 år. Och enligt Chefs undersökning saknar fyra av tio svenska arbetsplatser helt chefer
under 35 år.

Resultatet är inte förvånande. Studie efter studie visar att unga människor skyr chefsrollens nuvarande villkor: Enligt en undersökning som Ledarna genomförde i de nordiska länderna hösten 2012, uppgav bara en av fem under 35 år att de ville bli chef inom några år. Och 46 procent av kvinnorna, respektive 31 procent av männen, hävdade att de inte vill bli chefer alls.

När pendeln väl slår till kommer vakanserna inom många svenska organisationer behöva fyllas snabbt. Samtidigt påpekar experterna att generationsväxlingen inte utgör ett stafettlopp – namnet till trots.

Få tror att äldre, erfarna chefer i toppskiktet kommer att ersättas av talangfulla medarbetare i tjugoårsåldern. Vakanser i ledningsgruppen kommer snarare att tillsättas av dem som redan har kommit en bit på vägen. Hålen kommer att skapas på linje- och mellanchefsnivå. Problemet är att dessa jobb är ännu mindre eftertraktade av unga medarbetare:

”Våra undersökningar visar att unga människor inte är intresserade av att leda andra om de inte själva kan stå i strålkastarljuset”, konstaterar Thomas Fürth, forskningsledare på analysföretaget Kairos Future, som i flera år har granskat de demografiska förändringarna på arbetsmarknaden.

”Dagens unga är inifrånstyrda och intresserade av självförverkligande. Status i den klassiska bemärkningen – att vara chef för själva titelns skull – är inte viktigt, utan det är bara kul att vara chef om det syns. Vd-jobbet är högintressant, men mellanchef vill få bli.”

Generationsväxlingen berör med andra ord chefer på alla nivåer: De unga talangerna som stampar av och an vid startblocken, första linjens chefer och mellancheferna som har större chans att avancera – eller drunkna i arbete – än någonsin, och de högre cheferna som får möta en rad nya och oerfarna ansikten runt ledningsgruppsbordet. Fallgroparna är många. Därför är det viktigt att börja arbeta strategiskt omedelbart.

Ett nödvändigt första steg är att göra en ordentlig ålderskartläggning och strategisk plan, för att se hur åldersstrukturen faktiskt ser ut på arbetsplatsen. Det kan låta som en självklarhet, men är det i praktiken inte alls.

”Vår rapport visar att bara ett av fem företag har gjort en ålderskartläggning. Det är en jätteviktig fråga att ta tag i. Skapar man medvetenhet i den här frågan redan i dag så blir det betydligt lättare att identifiera personer som kan axla den här typen av ansvar, och därmed rekrytera passande chefer”, säger Saga Forsmark på Ledarna.

Chefsrollens villkor har diskuterats länge, men aktualiseras också i takt med att generationsväxlingen blir ett mer påtagligt problem. Det handlar inte bara om att underlätta möjligheten att kombinera chefsjobb med familj, utan om vad det faktiskt innebär att vara chef i praktiken.

Flera undersökningar visar att chefer tvingas lägga allt mer tid på interna processer och administration – på bekostnad av det som unga chefer säger sig drivas mest av: att utveckla verksamheten och medarbetarna.

”Du måste få till en dialog med unga människor om hur ledningsbefattningarna ska utformas. Samtidigt måste du få unga att inse att de inte behöver bli chefer vid 30 års ålder och sedan sitta i 30 år. Chefsjobb är något du kan ha i perioder, som en slags värnplikt. Sedan kan du göra något annat ett tag”, säger Thomas Fürth.

Statistiken ger en mörk bild av verkligheten. Står vi inför ett svart hål av tomma chefsstolar, i vilket oförberedda medarbetare tvingas iklä sig en chefskostym de varken kan eller vill bära upp? Saga Forsmark försöker vara positiv:

”Det finns otroligt många kompetenta chefsämnen som vill förändra och påverka. Det jag tycker är skrämmande och trist är att organisationer och företag inte förändrar chefsrollen så att den passar in i dagens
samhälle.”

Snart är det inte längre ett val.