Forskning: 5 saker om klimatet alla nya chefer måste lära sig

Det är hög tid för ledarskapsutbildningarna att ta ansvar för vad och hur de undervisar och ta tag i miljöfrågan på ett sätt som motsvarar den verklighet som de utexaminerade cheferna möter. Det menar ett forskarteam och presenterar fem punkter för förändring.

Hållbarhet
Publicerad
Illustration: Johanna Magoria

Redan för 20 år sedan sa den amerikanske professorn i hållbart företagande, Andrew Hoffman, att det är dags för ledarskapsutbildningarna att ta tag i miljöfrågan på ett sätt som motsvarar den verklighet som de utexaminerade möter.

Även om Handelshögskolan i Stockholm precis har tagit ett kliv i den riktningen genom att tillsammans med Mistra Center for Sustainable Markets bygga ett centrum för forskning och utveckling av utbildning inom hållbara marknader, har inte mycket hänt. Det menar Mark Edwards, lektor vid Jönköpings universitet, som forskar på hållbarhet och värderingar i organisationer.

”Många handelsskolor arbetar väldigt nära företagsvärlden medan de ignorerar miljöpåverkan och klimatförändringarna”, säger Mark Edwards.

Den australiensiske lektorn har tillsammans med professor Jose M Alcaraz vid Berlin School of Creative Leadership och Sarah Cornell, forskare på Stockholm Resilience Centre, skrivit forskningsartikeln Management education and earth system science: Transformation as if planetary boundaries matter.

”Vi har undvikit dessa frågor så länge. Klimatförändringar och biologisk mångfald lyser med sin frånvaro inom affärslitteraturen. Vi har blivit – och tillåtit oss att bli – vilseledda och förvirrade. Men vi måste inse vilket ansvar vi har”, säger han.

Den kallas för antropocen, den geologiska epok vi nu lever i då människans verksamhet globalt har en avgörande påverkan på jordens geologi, klimat och ekosystem.

”Det är första gången någonsin som vi vet att vi är i den situationen, så hur vi tänker kring dessa frågor är avgörande.”

Den ekonomiska tillväxten de senaste 70 åren har varit extraordinär. Människor har lyfts ur extrem fattigdom, även om inte alla individer har fått vara med om de större välfärdshöjningarna.

”Affärer, och speciellt hur vi gör affärer, har framgångsrikt skapat välstånd”, säger Mark Edwards och konstaterar att kostnaden betalas i alla delar av våra naturliga system. Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, försurning av haven, decimerade färskvattenresurser, förändringar i markanvändning, biogeokemiska strömningar, ozonlagrets förtunning och andra förändringar i atmosfären. Alla dessa förändringar har på allvar ruckat den fundamentala balansen.

Vi är redan omgivna av extremväder, internationella konflikter och ekonomiska kriser. Dessa är intimt förbundna med varandra och socialt kaos kan uppstå som ett resultat av klimatkaoset. Mark Edwards tar populismens framfart i Europa och USA som exempel, som en delorsak till klimatförändringars påverkan på flyktingströmmarna. Han och hans kolleger utgår från att om företagen är åtminstone delansvariga för situationen måste läroinstituten som förbereder, utvecklar och utbildar affärsmänniskor ta ansvar för vad och hur de undervisar dagens unga i ledarskap och management.

”Universiteten bygger på forskning, ledarskapsutbildningarna är vetenskapliga institutioner. Hur skulle då utbildningarna se ut om de tog miljö- och klimatvetenskapen på allvar? Jo, väldigt annorlunda. Som vetenskapsmän måste vi basera våra kurser på den forskning som görs och se till att den efterlevs.”

Det finns ytterligare argument. På sikt kommer inte företagen att göra vinst om de ignorerar de här frågorna.

”Om du vill fortsätta göra affärer de nästkommande tjugo åren måste du ha bra kontakt med dina aktieägare på global basis. Då kommer du att möta människor som vill ha hållbara, etiska och miljövänliga produkter. Du kommer att möta regeringar och lokala förordningar som reglerar detta och konkurrenter som tar en större marknadsandel än du gör för att de redan har uttalat etiska, hållbara och miljövänliga mål för sin verksamhet.”

Det räcker inte att svara upp mot marknaden och studenternas önskningar, menar Mark Edwards. Utbildningarna inom ledarskap och management måste utgå från vad vetenskapen säger om vart världen är på väg och vilken affärsvärld som dessa unga människor kommer att möta när de blir chefer och ledare.

”Vi måste ta förutsägelser och trender utifrån så kallad earth system science på allvar. Den identifierar de mest oroande trenderna av mänsklig påverkan på planeten.”

”Då kommer vi att få ett ekonomiskt välstånd inriktat på social blomstring”, skriver forskarna i artikeln.

De fem områdena för förändring är:

1) Utbildningens syfte

En förflyttning från den konventionella inriktningen på att skapa ekonomiskt välstånd mot ett socialt och miljömässigt välstånd, och en utvecklad förståelse av själva begreppet välstånd.

2) Socialt sammanhang och engagemang

Ju mer man lär sig om miljöforskningen, desto mer intresserad kommer man att bli av samhället i stort och av gemenskap. Man bör skapa relationer med miljö- och andra intresseorganisationer (NGO:er) på lokal, nationell och internationell nivå.

Börja samarbeta med miljömässigt progressiva företag, såväl små- och mellanstora företag som multinationella bolag. Maktkoncentrationen i stora bolag bör balanseras med ett erkännande av lokalt småföretagande för att skapa en hållbar ekonomi. I dag hanteras till exempel merparten av de matvaror som konsumeras globalt av tio multinationella bolag, menar forskarna. Och 13 globala företag styr det mesta av fisket.

Det är också viktigt att ha ett nära samarbete med kommunala nätverk i deras arbete med miljöutmaningar som energi- och koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, sophantering, transporter, markfördelning med mera. Ett sådant engagemang kan leda till spännande möjligheter för affärsskolorna.

3) Inlärning

Trots att stora delar av vårt välstånd skapas av naturens resurser räknas inte naturen in i den övergripande ekonomiska världsordningen. Forskare som artikeln refererar till visar att det underminerar etiskt och socialt ansvar.

Flertalet forskare rapporterar också om det bristande engagemanget hos ledarna för högre utbildningsinstitut och affärsskolor för att integrera miljö- och hållbarhet i läroplanen. En genomgång av utbudet på 642 affärsskolor visar att mindre än åtta procent nämner ekologi eller klimatförändring i sina kursbeskrivningar.

”Diskussioner om tillväxt, investering och risk blir helt annorlunda om de inbegriper våra ekosystem och det ömsesidiga beroendet mellan människor och natur.”

4) Pedagogik

När man undervisar om global hållbarhet kommer frågor om makt, välfärd och ansvar automatiskt upp. Därför bör värderingar kring miljö och social rättvisa integreras i ledarskapsprogrammen.

Inlärningsprocessen bör vara upplevelsebaserad. Vi behöver lära oss att samspela med naturen, det är ju därifrån vi hämtar i stort sett alla resurser, skriver de.

5) Forskning

Länken mellan ledarskapsinstitutionerna och forskningen bör stärkas. Forskningen ska ju leda nästa generations chefer och ledare in i framtiden.

Dessa områden är naturligtvis även applicerbara på företag som vill förändra sin verksamhet och bli hållbara in i framtiden. 

”Tanken är att eleverna ska lära sig att avgöra om produkten eller tjänsten bidrar till en blomstrande omgivning. Om inte finns det ingen anledning att försöka göra vinst på det”, säger Mark Edwards.

”Det är redan många ledare och entreprenörer som ser hur affärsvärlden är en del av våra sociologiska och ekologiska system. Vi måste förbereda våra studenter för en värld som erkänner vikten av ett hälsosamt klimat och ekosystem. Det är den sortens värld vi måste skapa om affärer och samhällen ska kunna blomstra i framtiden.”

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden