lopning-2

Extremsportande chefer – fara för vi-känslan?

Som extremsportande chef kan du påverka medarbetare att bli mer hälsosamma. Men du riskerar också att skapa utanförskap och omge dig med enbart likasinnade.

En perfekt dag för Adam, vd på ett konsultbolag i energibranschen, börjar med en timmes kajakpaddling klockan fem på morgonen. Väl på jobbet – om han inte är på resande fot eller har kalendern fullbokad med möten – vill han helst inte sitta för mycket vid sitt skrivbord. I stället rör han sig runt på arbetsplatsen, pratar med kolleger i kafeterian, gärna om helgens maraton som han just det här året fick stå över på grund av en knäskada.

Första punkten för dagen är en managementkurs för nyanställda, som Adam inleder med att berätta om sin atletiska livsstil och företagets värderingar kring hälsa. Vid lunchtid är det dags för tennisträning. Efter avslutad arbetsdag hämtar han sina barn, sportar tillsammans med dem, äter middag och sedan är det tv-tid. Just ikväll tänker Adam utmana ungarna i plankan – medan de tittar på tv.

nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden

Han är inte ensam. Hälsotrenden har under flera år varit stark, inte minst i chefsleden. Chefs egen undersökning i ämnet 2012 visade också att motions-utövandet bland svenska chefer ökar med stigande befattning.

Och tendensen är dessutom självgene-rerande: Har man en chef som liknar Adam – som för övrigt heter något annat i verkligheten – kan det vara ett smart karriärdrag att själv anamma den hälsosamma livsstilen, menar Janet Johansson. Hon har djupintervjuat 24 chefer för sin avhandling Sweat is weakness leaving the body, vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Stockholm.

”Det tenderar att bli så att de som tävlar eller tränar med chefen blir en ny sorts ’boys club’. Det finns en känsla av identifikation, som i teorin om similarity attraction. Andra, som är annorlunda, kan riskera att marginaliseras.”

– Janet Johansson, forskare.

Gemensamt för dem är att de alla starkt kopplar sin sportiga livsstil till sin identitet som chef.

”De här cheferna ser sig inte som bra chefer och ledare för att de presterar bra på jobbet, de är inga ’performance stars’. Livsstilsfaktorn spelar stor roll för dem, de vill vara förebilder och påverka andra, både genom att jobba med dem som medarbetare och genom att träna med dem”, säger Janet Johansson.

Slutsatsen är att privatlivet påverkar chefsidentiteten – och den i sin tur kan påverka relationen till medarbetarna och kulturen i en organisation. Identitetsskapandet får alltså effekter utanför den egna personen.

”De uttrycker mycket om omgivningen, att man ska vara sportig, ha en hälsosam livsstil, hur andra ska bete sig. Genom att skapa en identitet skapar de ju också normer för sin organisation och arbetsplats. Hälsa blir en stark värdering”, säger Janet Johansson.

Hon menar att cheferna också till stor del lyckas driva igenom sin vision – en stor andel medarbetare tränar i deras organisationer. Och träning har som bekant många goda effekter. Cheferna i studien upplever sig bland annat bli mer disciplinerade, utstråla mer positiv energi och lättare vända misslyckanden till lärdomar. Men det förekommer också att cheferna delar in medarbetarna i grupper efter hur hälsosamma de är.

”På ett av företagen som de här cheferna jobbar på har man regelbundna hälsotester. ’Röda’ medarbetare kategoriseras som ohälsosamma, ’blå’ som de som behöver hjälp och ’gröna’ som hälsosamma. Målet för chefen blir att förändra de som av–viker”, säger Janet Johansson.

En annan av cheferna i studien, Dan, berättar under intervjun om stoltheten han känner över att allt fler chefer i hans organisation tränar – men nämner också dem som, som han säger, ’halkat efter’:

”Lisa är fantastiskt intellektuell, jag är bara lite besviken över att hon inte verkar vara aktiv på fritiden … hon är lite överviktig i mina ögon”, säger han till exempel.

Anna, en annan av de intervjuade cheferna, pratar om uppgiften som förebild som kommer med chefsuppdraget: ”Jag kan inte föreställa mig själv på den här positionen och tänka mig en extremt -överviktig person.”

Janet Johansson understryker att hon inte vill kritisera någon av sina intervjupersoner.

”De gör det utifrån en god vilja – de vill ju att alla ska leva hälsosamt för de tror att det är bra. Men också det man gör från en välvillig grund kan leda till att andra blir marginaliserade.”

Urvalsprocessen hon beskriver, att dela in personer i hälsosam/ohälsosam, får också effekter på hur cheferna i studien rekryterar.

”Flera av cheferna i avhandlingen nämner att de i första hand väljer att rekrytera människor som också tränar. Sportiga personer tros kunna prestera även på andra områden.”

Också formandet av chefens närmaste nätverk påverkas av träning som personligt intresse.

”Det tenderar att bli så att de som kanske tävlar eller tränar med chefen blir en ny sorts ’boys club’. Det finns en känsla av identifikation, som i teorin om similarity attraction. Andra, som är annorlunda, kan riskera att marginaliseras”, säger Janet Johansson.

Som exempel berättar hon om en grupp chefer hon mötte vid ett av intervjutillfällena med vd:n Adam. En klick män mellan 45 och 55 år som gärna diskuterade skador de ådragit sig under den svenska klassi-kern.

”I en sådan miljö kan man kanske hamna utanför om man inte kan delta i samtalet.”

Chefen Mary, som också intervjuats i avhandlingen, har mycket riktigt använt sig av träning – bland annat deltagit i triatlon-tävlingen Iron Man – som strategi för att som kvinna finna legitimitet i de ännu till största delen manliga toppchefsleden. Janet Johansson säger att hon i studien inte letade aktivt efter ett genusperspektiv, men att det ändå dök upp i intervjuerna.

”Det blev olika typberättelser. Bland det första de kvinnliga cheferna säger är att det inte är någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer. Sedan, när man pratar om barndomen, säger de ofta att de var typiska pojkflickor och kopplar det karaktärsdraget till sin framgång.”

Utifrån den dramaturgiska analys som Janet Johansson gjort av chefernas egna berättelser blir tävlingarna för Mary ett slags intyg på att hon passar som chef.

”För männen finns inte det behovet. Men de reglerar sin maskulina framtoning – de vill ogärna ses som machomän. Till exempel handlar det för en av dem, Dan, om att bygga om sin kropp mot smalare muskler, och ge ett annat uttryck av maskulinitet. För den typiska imagen av en svensk sportig chef är en man med löparkropp”, säger Janet Johansson.

Vad ska man då tänka på som hälsomedveten chef, som vill stärka sina medarbetare – utan att riskera att alienera eller i värsta fall diskriminera?

Forskarens två tips:

1)  Underskatta inte hälsoriskerna
”En av de chefer som jag intervjuat skadar sig ständigt. Lyssna på kroppen, även om ditt ego mår bra av att träna hårt.”

2) Var medveten om din egen makt
”Man kan gärna uttrycka sin identitet genom sina personliga intressen – men man måste tänka på att man påverkar andra som chef. Även om man inte själv fäster så stor betydelse vid det man säger eller gör på jobbet, kan det betyda tio eller hundra gånger mer för andra människor. Kom ihåg att andra kanske inte är likadana som du.”

Möjligen gäller resonemanget inte bara sportiga chefer. Janet Johansson skulle gärna vilja se mer forskning på hur andra intressen i chefens privatliv påverkar ledaridentiteten.

”Man kan tänka sig intressen som kanske konst, trädgårdsarbete eller annat som också spelar roll i skapandet av chefsidentiteten. Det blir ju viktigt inte minst när man ser till ledare på politiska positioner – hur påverkar de egna värderingarna och intressena ledarskapet där? Det är viktigt att förstå chefsrollen i den processen och hur man formar kulturen.”

Den här artikeln har varit publicerad i Chef nr 6-7, 2017.

Vill du också prenumerera på Nordens största ledarskapstidning? Beställ din prenumeration av Chef här.

Relaterade artiklar

ekhagen
Beslutsfattande

Så kan du trappa ner inför semestern

Nina Ehnhage, informationschef på Casino Cosmopol, har svårt att ta helledigt i långa perioder. Hon sprider därför ut sin semester.
lowina-lundstrom_webb
Annonssamarbete Chef + SBS Executive MBA

”Utbildningen gav en enorm skjuts”

Nya kunskaper kan leda långt. I Lowina Lundströms fall både till toppjobb och ut i Europa. Men samtidigt som hon började plugga ställdes jobbtillvaron på ända. Executive MBA-studierna blev räddningen. ”Det var ett lyckokast! Jag kunde använda all kompetens från programmet i omvandlingen vi gjorde i bolaget.”
nyhetsbrev-9

Missa inget!

Chefs populära nyhetsbrev Ditt ledarskap och Din karriär samlar varje vecka det bästa från Chef.se.
  • Konkreta råd i ditt chefskap
  • Användbara metoder och verktyg
  • Relevanta erbjudanden