Foto: Helén Karlsson
Foto: Helén Karlsson

Den fulaste egenskapen en ledare kan ha

”Den stora utmaningen är att vi märker när oron för att misslyckas tar över lusten att leda.” Så skriver Mia Törnblom i sin nya krönika om vikten att vara en generös ledare.

Nyligen var jag bortbjuden på middag och blev placerad bredvid en man jag aldrig tidigare mött. Efter en stund frågade han mig: ”Vilka är de fulaste respektive finaste egenskaperna en ledare kan ha tycker du?” Jag svarade utan att behöva tänka efter: Snålhet är den fulaste och generositet är den finaste. Generositet som drivkraft lyckas allra bäst menar jag.

Vad kännetecknar då en generös respektive snål ledare? Den snåla ledaren tar plats på andras bekostnad. Han eller hon tar åt sig äran för det som någon annan har gjort, håller inne med information och ger ytterst sällan feedback i syfte att hjälpa sina medarbetare till utveckling. Hen förmedlar sina åsikter för sin egen skull och ställer väldigt sällan frågor. Hen vill hellre ha rätt än samverka till förändring.

Jag hade förmånen att processleda en ledningsgrupp under ett års tid. Vd:n för bolaget var en man som byggt ett företag utifrån en mycket generös värdegrund. Han var engagerad i sina medarbetare, han såg och bekräftade dem samtidigt som han utmanade dem att gå utanför sin trygghetszon och våga mer.

Läs också: Så framstår du som en a-spelare på intervjun

Det var en drömarbetsplats. Detta gjorde företaget framgångsrikt, men tillväxten gick fortare än vad han hann med och det gjorde att hans ledarskap förändrades. Han märkte det inte själv, men det var tydligt för alla att han tappade tålamodet och blev kort i tonen. Från att ge fullt svängrum till sina medarbetare att kreativt lösa utmaningar började han lägga sig i och mikrostyra. Han slutade ställa frågor. I stället gav han order och direktiv, slutade bekräfta och berömma sin personal.

”Efter 30 minuter med övningen grodan på löpband, hållkäftenjobbigt.”
”Efter 30 minuter med
övningen grodan på löpband, hållkäftenjobbigt.”

Det förändrade ledarskapet gjorde att medarbetarna tappade gnistan och kände sig vilsna och besvikna. Han som alltid hade varit så generös hade nu blivit en snålis. Hur blev det så?

Svaret på frågan är enkel. Företaget växte snabbare än vad han hann med. Han kom längre och längre ifrån verksamheten och tvingades till massor av nya beslut och arbetsuppgifter som han inte trivdes med samtidigt som företaget för första gången stötte på en riktigt stor motgång. Det gjorde honom otrygg, orolig och osäker. Han blev intolerant, stressad, irriterad och snål.

Läs också: Webinarier gör succé hos Arbetsförmedlingen

Det är enkelt att vara den goda kloka ledaren när man känner sig stark och trygg. Den stora utmaningen är att vi håller koll på oss själva, att vi märker när oron för att misslyckas tar över lusten att leda. Ledarskap är en kompetens, det är färskvara och det är vi själva som ansvarar för att vara den ledare vi vill vara. Men jag tror inte alltid att vi själva märker när vi blir oroliga, och därför är det min övertygelse att vi alla har nytta av att regelbundet be om hjälp med att se vad vi behöver träna på, utveckla, just nu.

Utan generösa, osjälviska människor kommer den värld vi lever i garanterat att gå under. Och därför blir generositeten inte bara det finaste utan också den absolut viktigaste kompetensen för var och en av oss att bidra med.

/Mia Törnblom

Läs också: Anna Felländer: Chefens viktigaste uppgift i digitaliseringen

Mia Törnblom

Gör: Driver MT Ledarskap tillsammans med maken och ett tiotal medarbetare som arbetar med individ-, team- och ledarutveckling.

Ålder: 49.

Familj: Man och bonusson.

Bakgrund: Ekonomi- och personalansvarig på it-företag. Sa upp sig 2001 för att starta eget. Första egna företaget 1986, som nagelteknolog. Har skrivit nio böcker om konsten att leda sig själv och andra.

Missa inte: Semesterlista för sommaren 2017 – gratis att ladda ner

Missa inget! Prenumerera på Chefs nyhetsbrev

  • Prenumerera på Chefs nyhetsbrev med det bästa från Chef.se.