Den farliga jakten på coaching

Vi vill granska en trend, som skapar mera ont än gott, och göra det lättare för dig som köper coachtjänster att bedöma kvalité och vederhäftighet. Vi representerar flera universitet och två konsultföretag och forskar inom psykologi, sociologi, pedagogik och religionsvetenskap.

Marknaden svämmar över av myter och lockande beskrivningar om hur alla kan lyckas med ”allt”, modeller utan stöd i modern forskning. Tvärtom visar en rad studier att metoderna är kontraproduktiva och i förlängningen snarare leder till ett ökat coachberoende och en sämre självkänsla.

En del av coacherna utgår enbart från modellbyggarnas tankar. Andra följer forskningen och samarbetar med olika universitet. De redovisar gärna detta och tycker om att få frågor om vilket forskningsstöd deras tjänster kontinuerligt får. Allt är alltså inte dåligt och det är vi måna om att betona. Vi vill inte skära alla aktörer över en kam men vi vill få marknaden att förstå att det, som erbjuds, kan vara mera tro än vetande.

Ta begreppet självkänsla, alltså din tro på dig och ditt värde, som du säkert någon gång tvivlar på. Då kan det vara skönt att peppas av en coach men det kan skapa ett behov och är som att pumpa luft i ett punkat cykeldäck. I stället bör coachen hjälpa sin adept att förstå sig själv och se sin kapacitet för att kunna sätta nåbara mål och jobba mot dem, bättre än att träna självbekräftande affirmationer. Det är dessutom klokare att fokusera mera på sin relation med andra än på sig själv. Den bekräftelse andra ger om vad man åstadkommit stärker insikten om den egna förmågan och därmed självtilliten.

Tittar man på några av de mest kända coacherna, t.ex. Antony Robbins, finns det inslag av förkunnelse i sättet att förmedla budskap. I Sverige har vi flera kända coacher som har ett fascinerande livsöde. Deras resor kan vara beundransvärda men det betyder inte att deras metoder stämmer för andra hur retoriskt väl de än beskrivs. Det är mer vetenskapslikt än vetenskapligt.

Så är det en farlig jakt? Ja, om coachen inte hjälper oss att se vår individuella förmåga, om hon/han fokuserar mera på att säga t.ex. du kan om du vill. En välutbildad coach, som följer forskningen inom området och som kontinuerligt reflekterar över sina metoder, kan hjälpa sin kund att hitta rätt nivå och utgå från den i samtalen. Då kan kunden rulla på däck som håller.

De av oss som jobbar som konsulter har all anledning till självrannsakan. Det kan vara lätt att lockas av metoder som man uppfattar som granskade men som i själva verket bara är elegant förpackade modeller, t ex NLP. Vi säger inte att de är fel men vi säger att de ska prövas vetenskapligt för att hålla som allmängiltiga metoder.

Vi välkomnar en oberoende granskning av coacher, gärna en legitimation. På frågor om vad coaching är riskerar annars svaren att bli lika många som det finns coacher.

Astrid Boisen, fil. kand, konsult kommunikation och ledarskap

Magnus Lindwall, fil. dr, docent Institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

Stefan Söderfjell, fil. dr, Ledarskapscentrum, Umeå

Anne-Christine Hornborg, professor i religionshistoria, Lunds universitet

Thomas Johansson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet