Lågkonjunktur? Då får du som är chef snart den här frågan

Kurvor som pekar neråt. Kanske varsel och uppsägningar som väntar? Oron sprider sig i organisationen och många känner en ökad inre stress.
”I vårt samhälle ligger fokus på individualism. Vi är redan präglade av en nordamerikansk förbättringsideologi där du alltid ska förbättras som människa. Känslan av det blir: Jag borde vara bättre. Redan det ger oss existentiell ångest och stressar oss.”

”Vid yttre tryck, som en lågkonjunktur, så eskalerar det här. Vi reagerar med att försöka få mer kontroll. Ofta resulterar det här sättet att hantera vår ångest i överdrifter”, förklarar Åsa Lundquist Coey. 
Hon är doktor i management och komplexitet och föreläser vid Stockholm School of Economics och på Chefakademins Executive MBA. Nyligen har hon skrivit boken Samspel och rävspel – ideal och verklighet på jobbet.

Ångestrelaterade överdriftshandlingar för att få ökad kontroll kan se olika ut, beroende på var i en organisation du befinner dig och hur mycket makt du har. 
På ledningsnivå kan det handla om överdrifter i form av organisationsförändringar, strategier eller budgetarbete. 
”Strategier är ju fantasier. De är ett sätt att dämpa existentiell oro tillsammans”, konstaterar Åsa Lundquist Coey. 

”En paradox är att när vi överdriver kontroll, så skapar vi mer oro och ängslan. Det ska finnas ’back bone’, en grundstruktur, men det får inte gå till överdrift.”

”Forskning visar att vi ofta är för målstyrda och lägger till aktiviteter för att nå våra mål. Men vi behöver snarare tänka riktning i tuffa tider. Det innebär att vi istället behöver ta bort aktiviteter som hindrar riktningen. Lägg fokus på att ta bort de hinder som står i vägen för er riktning och samverka mer”, råder Åsa Lundquist Coey de chefer som sitter i ledning för verksamheter.

Hos medarbetare kan ökad oro bland annat visa sig i form av frågor till chefen.
”Jag kan inte säga till min chef: ’Jag är orolig’, för då visar jag svaghet. Men jag kan försöka öka min känsla av kontroll och handling genom att till exempel be om min arbetsbeskrivning. Eller genom att ställa frågor som: ’Vad har vi för strategi för det här?’”

Chefer som vill dämpa oron gör klokt i att inte vifta bort det här. 
”Om du märker att någon är orolig, så kör inte förbi det. Ta signaler på oro på allvar och fråga: Vad exakt är du orolig för i din arbetsbeskrivning?, och svara så specifikt som möjligt.”

”Stanna i mikroaktivitet och de små sakerna som händer. Lyssna på det som sägs och stöd den som talar. Fråga sedan: ’Exakt vad är det du undrar över i strategin?’ Visa att oron tas på allvar och förklara det som medarbetaren undrar.”

I oroliga tider behövs trygga chefer mer än någonsin.
”Chefer behöver både visa och känna att de har kontroll. Ofta vet de ju att de bara kan bestämma, men inte kontrollera. Ändå behöver de låta och agera som att de kan det. Annars kan ängslan eskalera.”

”Chefer behöver vara lite robusta. De behöver förstå lite av de saker som inträffar i tuffa lägen. Inte jobba så mycket med högtflygande och ofta retoriska och abstrakta mål, som till exempel: ”vi ska bli bäst på”-mål, utan vara mycket mer verksamhetsnära.” 

”Ledarskap är ett hantverk, där du pratar med folk och är synlig. Generellt vill chefer ha verktyg och metoder, men du behöver förstå att det är du som är verktyget”, säger Åsa Lundquist Coey.

”Vi har lite för många instrumentella chefsredskap som gör att vi går bort från vår egen känsla. Våga bli mer person än roll. Lita på din egen relationsexpertis. Du föds in i relationer och vet tidigt vad exempelvis ett höjt ögonbryn betyder. Relationer är de flesta chefer väldigt duktiga på”, avslutar hon.

Anmäl dig här till kostnadsfria webinar: Chefakademin Talks