Chef testar: Dan Eliasson, rikspolischef

Kritik, ifrågasättande och misstro, både i de egna leden och i den offentliga debatten. Få chefer har stått pall för hårdare prövningar än rikspolis­chefen Dan Eliasson. Men till slut valde han att avgå.

Beslutsfattande
Publicerad

Det här testet gjordes i mars 2017. Nu har Dan Eliasson fått ett nytt uppdrag.

I två års tid har medarbetare, fack, chefer och uppdragsgivare stått i kö för att få ge honom stryk. Smäll efter smäll har riktats mot den 55-årige rikspolischefen, som har fått försvara medarbetaravhopp, ökad stressnivå, de knappa resurserna och det dåliga resultatet inom Polisen.

Kören som kräver Dan Eliassons avgång har vuxit sig stor.

Bekommer det honom? Ja, det gör det. Dan Eliasson sägs helst vilja vara allas kompis.

Men har det gjort honom till en mer ängslig chef? Nej.

Dan Eliasson har ett uppdrag att fullfölja och en plikt att utföra. Och så drivs han av ett starkt socialt patos, sprunget ur uppväxten i Dalarna, ur punken och socialdemokratin, som har försett honom med en inre moralisk kompass. Den leder honom framåt.

Allt detta ger Dan Eliasson krafter som skulle imponera på en tungviktsboxare.

”Han är den mest stryktåliga människa jag mött. Han reser sig och går vidare hela tiden. Och han utstrålar ett lugn som smittar av sig”, säger en av de många chefer som rapporterar till honom.

Dan Eliasson

Ålder: 55.

Familj: Hustru och två döttrar, 21  och 25 år.

Bor: Stockholm.

Karriär i korthet: Juristexamen. Olika upp-drag både politiska och som tjänsteman 1989–2006, bland annat ambassadör och internationell chefsförhandlare vid Justitie-departementet 1999–2001, statssekreterare vid Justitiedepartementet (hos justitieminister Thomas Bodström) 2001–2006, generaldirektör för Migrationsverket 2007–2011, generaldirektör för Försäkringskassan 2011–2014, rikspolischef sedan 2015.

I de svåraste situationer ser Dan Eliasson möjligheter. Han sägs vara en obotlig optimist.

”Hans optimism har varit nyttig när det har varit som mörkast. Varje gång som vi har haft ett bakslag har han börjat med att försäkra sig om vad vi har för möjligheter att ladda om. Den positiva kraften har vi behövt”, säger en chef i organisationen.

Förutom den moraliska kompassen, som pekar mot en humanistisk livssyn, en tro på människor och en vilja att göra gott, har Dan Eliasson fått rejält med sparring i extremt tuffa miljöer. Att vara chef för Migrationsverket och Försäkringskassan, hans senaste två arbetsplatser, är knappast uppgifter för den undflyende.

På båda ställena har han lovordats för sitt engagerade och moderna ledarskap, vilket gick att läsa i det Chefstest som gjordes på Eliasson i Chef för tre år sedan då han var på Försäkringskassan.

”Man ser en generaldirektör med ett stort socialt patos, som dessutom kan sätta ord på engagemanget”, löd omdömet då.

Ungefär samma vokabulär används nu av hans närmaste medarbetare.

En orsak till att Dan Eliasson får ta emot så mycket stryk är att han sedan den 1 januari 2015 är ensam slagpåse. I en av de största omorganisationerna i svensk förvaltningshistoria slogs 21 polismyndigheter ihop till en.

Eliasson, som tillträdde samma dag som den nya organisationen trädde i kraft, har visserligen sju regionpolischefer under sig, men har en tydligare ansvarsroll än sina företrädare som ensam myndighetschef.

Flera personer i hans omgivning tycker att han har tagit emot fler påhopp än han egentligen behöver.

”Han skulle behöva använda sina chefer lite mer, han har tagit mycket stryk själv. Men det är inte bara han som utgör polisledningen”, säger en hög chef med inblick i Eliassons ledningsgrupp.

Även om missnöjet mot omorganisationen på sina håll är stort – den har splittrat arbetslag, det finns en otydlighet kring hur verksamheten ska mätas, och att cheferna har fått söka om sina jobb har skapat en osäkerhet – är ändå de flesta överens om att dess brister inte går att skylla på Dan Eliasson.

”Han kom till ett dukat bord, som visserligen var lite slarvigt dukat. Han hade inte någon makt att bestämma över reformen”, säger en medarbetare inom Polisen, som i likhet med många andra som Chef har talat med ser fördelar med den nya organisationen.

Syftet med polisreformen var att effektivisera arbetet, skapa synergier och bättre resultat genom tydligare styrning – som vid de flesta fusioner, med andra ord.

Så gör vi Cheftestet:

Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst tjugo – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt.

Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap.

”Det har gjort det lättare för mig att jobba, det är lättare att söka information. Nu finns det ett nationellt system”, säger samma källa.

Ett annat syfte med omorganisationen är att skapa en polismyndighet som starkt står emot alla de yttre utmaningar som påverkar medborgarnas säkerhet. Dessa har också blivit uppenbara under tiden som omorganisationen har genomförts: terrorattacker i Europa, ökad migration och en grov brottslighet som har tagit sig allt våldsammare uttryck.

I medierna har ord som ”bilbränder”, ”gängkrig” och ”skottlossningar” näst intill blivit vardagsmat.

På samma sätt har ordet ”kaos” blivit en vanlig beskrivning av Polisens arbete. Likväl tycks optimismen försiktigt gro inom myndigheten.

”Det känns att vi är på väg att bli lite proffsigare. Beslutsvägarna förkortas. Jag var aldrig något fan av att det skulle sitta 21 polismästare och bestämma vilka bilar och vapen som skulle köpas in, jag tycker att det ska vara samma”, säger en polis med lång erfarenhet.

Det är inte för inte som omorganisationen har kallats ”torktumlaren”. Alla organisationens komponenter har slängts in där.

Nu är det bara att vänta på att det ska torka.

”’Hur svårt kan det vara’, tänkte jag först. Men det tar tid, vi är halvvägs nu. De enda realistiska planerna är de som lades i början”, säger en hög chef.

På Migrationsverket och Försäkringskassan minns man Dan Eliasson särskilt som den begåvade kommunikatören. Han är en karismatisk och engagerande talare, omgivningen känner sig trygg när han blir intervjuad, han är alltid påläst och uttrycker sig ofta väl i stunden.

”Han är bra på att uttrycka sin glöd. Han väcker viljan att göra något bra”, säger en före detta medarbetare.

Dan Eliasson använder gärna metaforer, som att organisationen ska spela tillsammans som en orkester.

Där plockar han gärna fram exempel från sitt eget liv. När han spelade i punkband i tonåren lät det enligt honom själv ”för jävligt”. Till en början berodde det på att alla var så dåliga på sina instrument, men senare, i takt med att de blev bättre, förstod han att spelförmågan inte har någon betydelse om inte bandet kan spela ihop.

Men ibland blir det fel. Som till exempel när Dan Eliasson skrev på intranätet om hur skönt det var att känna sig utvilad efter semestern, vilket väckte ont blod i en utmattad och lättretad organisation. Eller som i tv-intervjun där han vädjade om förståelse för en mördares bakgrund, vilket fick det att låta som om han inte ville fördöma brottet.

Som generaldirektör på Försäkringskassan twittrade han: ”J Åkesson i debatt gör att jag kräks!” om Sverigedemokraternas partiledare, vilket fick många att reagera.

Denna aningen trubbiga fingertoppskänsla blottar ett av många beskrivet problem i Dan Eliassons ledarskap – hans bekymmersfria inställning gör att han kan framstå som orealistisk eller rentav naiv.

En hög chef efterlyser en förståelse för ”nivåkraften i att vara rikspolischef”.

Det finns ytterligare en viktig tanke med centraliseringen av Polismyndigheten. Den ska stärka Polisens närvaro och tillgänglighet på lokal nivå. Genom att låta landets 99 lokalpolisområden sätta sina egna mål ska man öka engagemanget hos medarbetarna.

Inom polisen talas det om en resa ”från kontroll till tillit”. Beslut som rör vardagen ska inte komma uppifrån, utan fattas av de som är ute i verksamheten. Den enskilda polisen eller medarbetaren ska få större frihet att använda sin kunskap och därmed kunna lösa fler brott.

Det är ett nytt tankesätt som är fint i teorin, men desto svårare att genomföra i praktiken, i synnerhet i en organisation som är van vid tydliga hierarkier.

”Vi är alla fostrade i en hierarkisk och auktoritär anda”, som en polischef säger.

Denna anda har skapat en stark kultur som är svår att förändra. I den ingår till exempel synsättet att de som bär uniform står lite högre i rang än andra, trots att närmare en tredjedel av Polisens 30 000 medarbetare är civilister. Skräckhistorier om bestraffningar och diskriminering av kvinnliga medarbetare saknas inte.

Är Dan Eliasson medveten om detta? Ja, på sätt och vis, menar Chefs källor. Han tillbringar mycket tid ute i verksamheten. En dag i veckan försöker han åka polisbil. Av de som mött honom där beskrivs han som intresserad och närvarande.

Långsamt bryts motståndet ner.

”Han kan vända ett rum där han möts av trettio irriterade poliser med armarna i kors. Efter en timme har de inte armarna i kors utan har större sympati. Det gör man om man faktiskt är närvarande i stunden”, säger en mångårig polischef som sett honom i just en sådan situation.

Resultat i Cheftestet

Ledarstil 4/5

Styrs av en inre moralisk kompass och en tro på alla människors goda vilja. Mitt i en av de största omorganisationerna som genomförts på en svensk myndighet lyckas han utöva ett modernt ledarskap som bygger att ge medarbetarna större makt. 

Delegering 4/5

Bygger sin ledarfilosofi på delegering. Vill att beslut ska fattas av dem som behärskar ämnet bäst. Delegerar, stöttar och följer upp. Litar på medarbetare tills de bevisat motsatsen.

Motivation 4/5

Motiverar sina medarbetare med sin entusiasm och genom att dela ut mandat. Är medveten om att han inte nått ut hela vägen och försöker därför vara så synlig som möjligt. Kan utmana de närmaste medarbetarna på ett positivt sätt genom att bjuda in till diskussion.

Konflikthantering 4/5

Föredrar diplomati och tycker att det är viktigare att alla har det trevligt än att slå näven i bordet och säga ”nu räcker det”, vilket av vissa uppfattas som konflikträdsla. Men när det väl krävs är han tydlig och rak. I de konflikter som involverar honom personligen visar han såväl förståelse som stryktålighet.

Kommunikation 3/5

Både en god talare och en god lyssnare. Många anser att han behöver bli ännu bättre på att förstå vem han talar med och hur hans uttalanden uppfattas i hela organisationen. Kan ibland slinta med tungan.

Beslutsfattande 3/5

Är den som fattar besluten, men jobbar med hela gruppen för att få ett bra underlag. Ibland uppfattas han som lite för snabb, medan han i andra sammanhang inte har några problem att ta frågan ett varv till. Beskrivs som politiskt diplomatisk, vilket ibland kan skapa otydlighet.

Rekrytering 3/5

Har på tidigare uppdrag ifrågasatts för hur han möblerat om i sina ledningsgrupper. Nu ifrågasätts han för att han knappt möblerat om alls. Många är eniga om att hans ledarskap skulle få större effekt om han i större utsträckning byggde sin egen ledningsgrupp.

Personlighet 4/5

Trevlig, omtänksam och förstående. Har en nyfikenhet och ett människotycke som upplevs som genuint. Någon beskriver honom som lite ”full i fan”. 

SUMMA: 29/40

Resultat

2015–2016 minskade antalet slutförda brottsutredningar som överlämnats till åklagare med 10 procent. Endast 14,1 procent av alla anmälda misshandelsbrott klaras upp, för att ta ett exempel. Inrikesminister Anders Ygeman är inte nöjd med Polisens resultat, men har inte angett något konkret mål. I början på året har dock, enligt Polisen, resultatet vänt. Antalet redovisade ärenden till åklagare ökade från 12 141 ärenden i januari 2016 till 13  188 ärenden i januari 2017, en ökning med 8,6 procent. Förra året slutade 950 poliser, vilket var en ökning jämfört med 2015 då 832 poliser slutade.

Men det är en stor organisation och han kan inte möta alla. Därför skulle han behöva förstå hur många som faktiskt fortfarande har en bild av Eliasson som en rikspolischef i mängden, någon som står för det gamla, auktoritära ledarskapet, som vill bestämma själv.

”Även om Dan till hundra procent står bakom att vi ska gå från kontroll till tillit så måste han förstå att han rör sig i en organisation som fortfarande utgår från ett traditionellt hierarkiskt och auktoritärt synsätt och där det finns ett inbyggt ifrågasättande av chefen”, säger en chef.

En annan kommunikativ utmaning som Dan Eliasson har på sitt annars välstädade och strukturerade skrivbord är samma fenomen som drabbar många andra chefer just nu: medarbetarnas öppna missnöje, som sprids snabbt i sociala medier. Mest känd är kanske Örebropolisen Peter Springare, som för någon månad sedan klev fram och redogjorde för sin syn på verkligheten, att Polisen inte rapporterar korrekta fakta till medborgarna när det gäller gärningspersoners etnicitet, i ett omtalat Facebookinlägg.

Det utgör en kraft som Polisen inte är van vid. Polisens medarbetare har alltid varit väldigt öppna med vad de tycker, men diskussionen har hållits internt.

”Eliasson har tagit dialogen med många av dem som varit mest kritiska. Det som de säger betyder mycket för honom, han försöker förhålla sig till det på ett schysst sätt. Det finns inget tak längre, nu är det viktiga att alla får säga sin mening,”, säger en högt uppsatt polischef.

Som beslutsfattare beskrivs Dan Eliasson som snabb och noggrann. Han lyssnar och samlar in argument samt ser till att skapa en diskussion i sin ledningsgrupp.

Ibland, när gruppen kör fast, backar den och tar om frågan. Ibland sätter Dan Eliasson ner foten och säger ”nu måste vi vidare”.

Vissa chefer hävdar att det ibland går för fort, men de flesta är överens om att diskussionerna håller bra kvalitet, att klimatet är öppet och att alla välkomnas att säga vad de tycker och tänker.

Något som förvånar många är att Eliasson i stort sett har behållit den tidigare ledningen, vilket annars hade kunnat vara ett sätt att skynda på förnyelsen. Flera personer med insyn i ledningen tycker att han borde ta ett kraftigare tag kring rekryteringen.

De som sitter där själva hävdar dock bestämt att deras arbete fungerar bra.

Eliasson delegerar långt, utifrån de givna ramarna, och ger stor handlings-frihet. Det ligger både i linje med hans egen ledarfilosofi och Polisens direktiv om att gå från kontroll- till tillitskultur.

”Han litar på folk tills de har bevisat motsatsen. Han kan släppa lös den kreativa kraften så att medarbetarna får utrymme och mandat, han är verkligen inget kontrollfreak”, säger en av de sju regioncheferna.

Även om han inte lägger sig i är han nyfiken och vill gärna diskutera. Att någon inte tycker som han väcker hans nyfikenhet.

Denna nyfikenhet verkar, precis som hans sociala förmåga, komma från hjärtat. Han spelar inte nyfiken, lika lite som han spelar trevlig, säger Chefs källor.

Ibland är han noga med integriteten, ibland kan han nästan med pojkaktig entusiasm fastna i en dörröppning hos en medarbetare och diskutera löpning eller sommarstugan, ofta med sin slitna Fjällräven Kånkenryggsäck i handen.

Många understryker hans förmåga att vara närvarande i alla samtal.

Trevlig, omtänksam och förstående är vanliga omdömen från de som jobbar, eller har jobbat, nära honom.

Med viljan att sprida god stämning i gruppen kommer också konflikträdslan. Hos Dan Eliasson finns spår av den. Ibland håller han tillbaka i lägen då han borde banka näven i bordet, menar personer som suttit vid möten med Eliasson.

”Han är mer diplomat än konfliktmänniska. Han vill att det ska vara en gemytlig stämning”, säger en av dem.

”Han förstår att det ingår i hans roll att ta konflikter, men är inte så road av dem. Han är en bra snubbe som vill att alla ska trivas”, säger en före detta medarbetare på Polisens huvudkontor.

När situationer ställs på sin spets kan han vara öppen, saklig och ärlig. Han talar om vad som är problemet och vad som kan göras åt det, han är ”konstruktiv i tonen”, på samma sätt som han är i intervjuer då han talar om Polisens arbete och bemöter kritik.

I början av året kallades han in till inrikesminister Anders Ygeman för en genomgång av Polisens allvarliga läge.

Eliassons kritiker – och de är som bekant många – höll tummarna för att mötet skulle handla om hans avgång. Men han kom ut från mötet med jobbet i behåll.

Och de flesta av de medarbetare och chefer som Chef har talat med verkar tro att Dan Eliasson kommer att sitta kvar hela sitt förordnande, fram till 2021.

”Han är precis den polischef vi behöver. Vi behöver genomföra det som står i reformen. Det är en liten uppförsbacke kvar, men sedan är vi över krönet. Vi gör framsteg tillsammans. Det är svensk polis som får honom att orka”, säger en hög chef.

Och Dan Eliassons kondition är god. Mycket tack vare att han, faktiskt, har kul på jobbet.

En chef beskriver honom som ”full i fan”.

”Han är alltid glad när jag ser honom. När han säger hej så ser jag att det pågår något mer i hans hjärna, att han har en kapacitet. Han är lite som Emil i Lönneberga.”

Dan Eliasson svarar:

”En väldigt fin text som gör mig berörd. Jag blir mycket glad då jag ser att min omgivning uppfattar min vilja till att agera med vänlighet och att ge respekt och förtroende. Sammantaget är detta en energikick som ger ökad motivation och lust att jobba vidare med detta svåra uppdrag.”

/Dan Eliasson, rikspolischef

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.