Varde ljus – så får du piggare medarbetare i höstmörkret

Direkt efter sommaren sprakar det av energi på många arbetsplatser. Utvilade, solbrända medarbetare berättar semesterminnen för varandra samtidigt som de producerar och levererar i rasande takt. Dagarna flyger fram tills de blir kortare än nätterna och det känns som om hela verksamheten fått pyspunka. Vad hände? En förklaring kan vara bristfällig eller felaktig belysning och/eller för lite insläpp av dagsljus.

Per Nylén är belysningsansvarig på Arbetsmiljöverket. Han menar att det finns flera skäl till att ljus och belysning är en ledarskapsfråga.

”Dels har du ett ansvar som chef att uppfylla de lagkrav som finns, dels får du personal som både jobbar och mår bättre. Det är ren win-win att ha bra belysning. Personal som mår bättre jobbar bättre och det ger effekt på resultatet.”

Hur vanligt är det då med dålig belysning på svenska arbetsplatser?

”Det är ett vanligt problem, till exempel att de som sitter i kontorslandskap bländas av kollegernas armatur. Det finns gott om dålig armatur som orsakar bländning. Armaturerna ska vara avbländande så att man inte ser ljuskällan från arbetskamraten. Ett annat vanligt fel är att arbetsgivare köpt in för billig och enkel armatur som inte är anpassad för kontorslandskap utan för enkelrum.”

Vad kan det ställa till med?

”Dålig belysning gör att man spänner ögonen, det påverkar också musklerna i kroppen. Om du blir bländad eller det är för dunkel belysning lutar du dig närmare datorskärmen, belastar kroppen felaktigt, vilket kan ge ledbesvär och spända muskler.”

Hur viktigt är det med insläppet av dagsljus?

”Dagsljus har stor inverkan på arbetsinsatserna, både kvalitativt och kvantitativt”, säger Per Nylén. ”Dagsljus ger högre vakenhetsgrad och bättre koncentrationsförmåga. Även sömnkvaliteten förbättras. Det är också bra för dygnsrytmen.” 

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som är ett förtydligande av arbetsmiljölagen, ställer krav på dagsljus. Om möjligt ska de anställda ha tillgång till dagsljus och närhet till fönster. Som ett grovt mått ska en person ha en procent dagsljus på sin arbetsyta. Det betyder att om det är 100 000 lux ute ska det vara 1 000 lux inne. Företag som inte uppfyller dessa lagkrav kan beläggas med vite.

Hur duktiga är svenska chefer på att uppfylla belysningskraven?

”Tyvärr är det fortfarande en vanlig föreställning att om det bara lyser så är det okej.”

Men hur ska en mellanchef med fullspäckat schema prioritera dessa frågor? Det finns ju så mycket annat man också måste göra.

”Att satsa på bra belysning är nödvändigt eftersom det ger bättre fungerande personal. Varje krona man investerar i arbetsmiljö ger generellt drygt två kronor tillbaka. Belysning är en långsiktig investering och att konkurrera med hjälp av dålig arbetsmiljö är väldigt kortsiktigt. Det finns ett samband mellan hög lönsamhet och goda arbetsförhållanden. De företag som går bra har ofta ett bra arbetsmiljöarbete.”

Vad gör jag om företagsledningen inte lyssnar på mina påpekanden att de anställda måste ha bättre belysning?

”Fortsätt informera. Berätta om lagkraven och att bra belysning är lönsamt så att ledningen förstår att detta är något som måste göras”, säger Per Nylén.

På Arbetsmiljöverket finns 300 inspektörer som bland annat åker ut på allmänna inspektioner, och ibland för att speciellt inspektera belysningen. Enligt Per Nylén förekommer det att inspektörerna ser stora brister, till exempel medarbetare som bländas och får dåligt med dagsljus. 

”De flesta arbetsgivare tycker att inspektionerna är bra, även om några blir upprörda och pratar om storebrorssamhälle.”

Per Nylén ser en fara i att allt fler lysrör okritiskt byts ut mot LED-belysning i takt med företagens ökande klimatmedvetenhet och vilja att spara energi.

”Det finns tyvärr en del usla LED-armaturer som avger ett osynligt flimmer, särskilt då de dimras. Det är ett elände att de nu kommer ut på marknaden.”

Per Nylén menar att kunskapen om dagsljusets förträfflighet ökat de senaste åren i svenska företag.

”Men det kan fortfarande bli bättre”, säger han.

Helena Martini, hr-chef på det börsnoterade fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, vet vad bra ljussättning kan göra för personalens välbefinnande. ”Människor som mår bra presterar bättre. Därför är detta med ljus och belysning väldigt mycket en ledarskapsfråga”, säger hon.

När fastighetsbolaget Atrium Ljungberg för ett par år sedan gjorde huvudkontor av en gammal industrilokal i Sickla utanför Stockholm spelade ljuset en viktig roll.

”Jag är själv ingen ljusexpert”, säger Helena Martini. ”Men som ansvarig för att vi har en bra kultur och arbetsmiljö vet jag att ljuset har en stor inverkan på hur vi mår.”

Tack vare de stora fönstren i industrilokalen släpps dagsljuset in från alla fyra väderstreck, vilket ger personalen tillgång till dagsljus från morgon till kväll och möjlighet att uppleva både soluppgångar och solnedgångar. Kontoret är aktivitetsbaserat, vilket innebär att ingen, inte ens vd, har ett eget skrivbord. Medarbetarna väljer arbetsplats utifrån sina arbetsuppgifter och sitt humör.

”En dag kanske man vill sitta i lite dunklare miljö, nästa behöver man vara mer kreativ tillsammans med andra och väljer då en mer upplyst och öppen plats. Man kan sitta i fåtöljer och soffor, ibland behöver man arbeta vid en stor skärm. Ljussättningen är anpassad för detta. Det finns också fler platser än det finns människor.”

Atrium Ljungberg har valt en lite lägre ljusnivå än de flesta andra kontor.

”Det skapar spänning för alla sinnen”, säger Helena Martini. ”Vanliga kontor har ofta för stark belysning. Med hjälp av ljuset och naturliga material som textilier, betong, trä, glas, läder och mycket växter har vi skapat en kontrastrik miljö. Med växterna och dagsljuset blir det naturlig skuggbildning, vilket ger en skön och stressfri stämning.”

För en tid sedan utvärderade företaget personalens upplevelser av den nya kontorsmiljön.

”Personalen har varit med i hela processen med kontoret och vi fick mycket höga poäng i utvärderingen.”

Enligt Helena Martini har ingen medarbetare klagat på belysningen på det nya kontoret, som för övrigt vann pris som Sveriges snyggaste kontor 2018. Det hände däremot på det gamla huvudkontoret där alla hade fasta platser. 

”Även om det tidigare kontoret också var fint kunde ljuset ställa till det en del för vissa personer. En del kunde få solen rakt in i skärmen varje morgon, till exempel.”

Under arbetet med den nya kontorslokalen har Helena Martini blivit mer medveten om ljusets betydelse.

”Det är en viktig del av helheten. Vi ska inte bara ha ett snyggt kontor, det ska fungera också. Bra arbetsmiljö medverkar till glada och engagerade medarbetare som mår bra och därmed presterar bättre. På så sätt är ljuset absolut en ledarskapsfråga.”

λ Dagsljus har generellt en positiv inverkan på människors hälsa.

λ Arbetstagare föredrar alltid naturligt dagsljus framför elektriska alternativ så länge ljuset inte bländar eller ger för mycket värme.

λ Dagsljus gör människor mer aktiva och piggare samt anpassar dygnsrytmen till en dagtidsorientering. Det ökar välbefinnandet, hälsan och möjligheterna till återhämtning.

λ I tvärsnittsstudier (som ger en bild av en population vid en viss tidpunkt eller under ett kort tidsintervall) finns ett samband mellan ohälsa och brist på dagsljusexponering med besvär som dagtidströtthet, sömnbesvär, senarelagd dygnsrytm och humörpåverkan.

λ Allt ljus dämpar produktionen av sömnhormonet melatonin. Högre belysningsstyrka och ljus som innehåller blå våglängder (dagsljus och vitt ljus) är mer effektivt än vanligt elektriskt ljus.