Värdeanalys

1.  Axiologi.
2. Funktions-kostnadsanalys.
3. Value engineering.

Värdeanalysen har framsprungit ur tillverkningsindustrin och innebär i korthet att
samtliga funktioner optimeras med hänsyn till kundnyttan. Denna utvecklades
i slutet av 1940-talet inom General Electric-koncernen. Inköpsdirektören
H L  Erricher väckte tanken på att förbättra relationen mellan funktion och
kostnad hos en produkt, dvs. åstadkomma ett bättre värde. Lawrence D  Miles
gavs då i uppdrag att hos GE i Baltimore utveckla en metodik för det som
så småningom kom att kallas värdeanalys. Miles har därefter kommit att bli
värdeanalysens andlige fader.

Kort definierat är värdeanalys en metod med vars hjälp man försöker att på
ett systematiskt sätt, och med användande av kreativitet, utforma en vara eller
tjänst så att nyttofunktionerna tillhandahålls till lägsta kostnad.

Värdebegreppet i den gamla värdeanalysen härstammar från det engelska
ordet value. I engelska språket används två olika ord för värde, nämligen worth
och value. Det svenska ordet värde motsvaras främst av det engelska ordet worth.
Motsvarigheten till det engelska ordet value finns egentligen inte, men existerar
i uttryck som ”valuta för pengarna”. Värdebegreppet är sålunda en kvot mellan
upplevd nytta och uppoffringen i form av pris för att erhålla denna nytta. Ibland
används på svenska ordet ”utbyte”, men detta känns språkligt något främmande.
Denna lilla semantiska exkurs är väsentlig då den ger sammanvägningen (trade-
off) mellan nytta och pris dess riktiga innebörd.

Värde är sålunda å ena sidan förhållandet mellan kundens nytta av funktio-
ner eller attribut hos en produkt eller tjänst, och å andra sidan den ekonomiska
uppoffring i form av ett pris som måste betalas för att få tillgång till dess funk-
tioner.

Algebraiskt kan det uttryckas enligt nedan:
        
        N (f)
V = ————
        K (f)

N (f) är nyttan av funktionerna och K (f) är kostnaden för funktionerna. Tälja-
rens och nämnarens storheter uttrycks i samma måttenhet, exempelvis kronor.
Om nyttan ökar så stiger värdet, om kostnaderna ökar (och därmed priset) så
minskar värdet. Nyttan brukar delas upp i funktioner som i sin tur motsvaras av
attribut i produkten eller tjänsten.

En uppdelning är i bruksfunktioner och attraktivitetsfunktioner. Med bruks-
funktioner avses den del av nyttan som främjar användningen. Med attraktivi-
tetsfunktion avses sådana attribut hos produkten eller tjänsten som enbart syftar
till att göra denna begärlig att förvärva, disponera eller äga.
 
Ägarvärde
Under cirka 15 år har  aktieägarvärdet utgjort ett mantra (innehållslös trossats)
bland många främst amerikanska konsultföretag. Värde för aktieägarna är viktigt
– men på vilken tidsikt? Dessvärre har belöningssystem utformats baserade på
kortsiktigt aktieägarvärde, vilket frestat företagsledningen att balansera kostna-
der, diskontera intäktsströmmar och på annat sätt fibbla med bokföringen i syfte
att skapa kortsiktiga värden till förfång för de långsiktiga.
 
Medarbetarvärde
I ett flertal branscher svarar de anställda för en ökande del av förädlingsvärdena.
Hit hör inte endast rena kunskapsföretag utan även andra företag vars framgång
bygger på kreativt tänkande. Värde för de anställda har i många fall gått till
överdrift genom att människor belönas för ekonomisk framgång utan att för den
skull vara delaktiga i den innovation som ligger till grund för den ekonomiska
framgången. Försäkringstjänstemän och läkemedelsdirektörer har belönats för
innovationer som skapats före deras tid och av andra människor. Det är sålunda
en grannlaga uppgift att belöna värdeskapande över tid och rätt individer.

Slutsatsen av diskussionen om värde är att värdet är i betraktarens ögon, dvs.
kundernas, medarbetarnas eller avnämarnas. Nästa fråga är på vilket sätt detta
värde ska fördelas mellan huvudintressenterna i form av anställda, kunder och
ägare. I en värld där allt fler funktioner outsourcas eller läggs ut på entreprenad
blir leverantörerna en viktig faktor. Därutöver finns den politiska sektorn och
närsamhället som ställer krav på organisationens agerande och värdeskapande.