Ta tempen på organisationens digitala mognad

Att förstå digitaliseringens kraft handlar till stor del om riskmedvetenhet. Viktiga frågor att ställa sig är till exempel: Hur kan en konkurrent snabbt ta död på vår verksamhet i dag? Hur kan kundernas behov och förhållningssätt förändras?

Om uppfattningen om vad organisationen skulle kunna göra digitalt är begränsad riskerar det dels att påverka verksamhetens strategiska riktning och slå in på fel väg, dels att medarbetarnas syn på chefen kan påverkas negativt, om det är så att deras digitala mognad överstiger organisationens.

”Ett kännetecken på låg digital mognad är att man inte tar det som händer nu på allvar – att digitaliseringen ses som en it-bubbla. Många har visserligen kunskap, men det saknas kompetens. Jag brukar likna det vid mina fotbollskunskaper – jag kan allt om fotboll men jag spelar inte som Messi”, säger Arash Gilan, som tillsammans med Jonas Hammarberg har skrivit boken Get digital or die trying.

Läs också: Skrotade it-avdelningen – hyllas som digital stjärna

Viktigt när man talar om organisationens digitala mognad är att komma ihåg att verksamheter byggs av både struktur och kultur.

Både den strukturella digitala kapaciteten och ledarskapet och kulturen behöver utvecklas parallellt. Attityder och beteenden kommer troligen att vara det som hindrar processen – och det är förändringen av dessa som behöver ledas, helst innan själva organisationens förändringsprocess tar verklig fart.

Läs också: Fem sätt att handskas med gnällspikar på jobbet

Frågor att ställa:

 Har vi en digital vision?

 Har vi genom hela organisationen en gemensam bild av framtidens kundupp-levelse och vårt erbjudande?

 Har vi beslutsmässighet och tempo i att förflytta oss mot det?

 Jobbar vi dagligen med att ta till oss de bästa digitala verktygen och effektivisera vår verksamhet?

 Har vi en kultur av – på riktigt – ständig utveckling?

 Om inte – hur långt har vi dit?

 Vad kan jag göra för att bidra till att vi kommer dithän?

Läs också: 16 uttryck som får dig att verka oproffsig

”Vi höjde vår kompetens med 30 procent”

Som en del i det digitala lyftet ville Stockholms stad höja den digitala kompetensen inom skolan. Men hur mycket kunde lärare och skolledare egentligen om digitalisering? Det kunde ingen svara på.

Charlotte Dingertz, projektledare Stockholms utbildningsförvaltning.

TEXT: LOTTEN WIKLUND

Utbildningsförvaltningen bestämde sig för att mäta den digitala mognaden. De utvecklade verktyg med vars hjälp man lyckades höja den digitala kompetensen med hela 30 procent på två år.

Projektledaren på utbildningsförvaltningen, Charlotte Dingertz, berättar:

”Vi började med att definiera vad digital kompetens är och delade upp den i fem olika nivåer. Sedan utarbetade vi ett webbaserat självskattningsverktyg som alla lärare och skolledare på våra 140 grundskolor och 30 gymnasieskolor fick använda. Deltagarna fick skatta sin kompetens inom områden som har att göra med digitala verktyg och arbetssätt.”

Läs också: Ny app kollar läget åt chefend ledarskapslitteratur sammanfattad.

”Men framför allt fick man inom de egna arbetslagen komma på idéer och göra upp planer.”

En del av projektets framgång är att man gått så grundligt tillväga. Man tog stöd av forskare och experter och alla verktyg har stöd i vetenskapen.

Läs också: Stor digitaliseringsspecial på Chef.se