Skärpt kontroll av jobbsökande efter skandalen

Det var hösten 2024 som Upsala Nya Tidning avslöjade att 84-åriga Elsa våldtagits av en anställd i hemtjänsten. Den anställde, en man i 25-årsåldern, hade tidigare blottat sig för henne men ändå fått jobba kvar. 

Därefter kom avslöjanden om att Elsa inte var det enda offret, och mannen inte den ende förövaren.

Tidningen kunde också berätta om dåligt utbildad personal samt brister i Uppsala kommuns rekrytering och bakgrundskontroller.

Nu har rutinerna skärpts. Sedan i somras finns en ny rekryteringsenhet på plats i Uppsala kommun.

Chef är Elin Holthe, med 22 års erfarenhet av rekryterings- och bemanningsbranschen.

Vad innebär förändringen rent praktiskt?

”Tidigare har ansvaret för medarbetarrekryteringar helt och hållit legat på cheferna ute i organisationen. Syftet med rekryteringenheten är att öka säkerheten och höja kvaliteten på rekryteringarna, och samtidigt minska chefernas arbetsbörda genom expertis och administrativt stöd”, säger Elin Holthe. 

”En kompetensbaserad rekryteringsprocess finns upprättad inom kommunen sedan tidigare. Mycket av vårt arbete handlar om att följa upp den processen. Säkra att metodiken efterlevs, att referenstagning och intervjuer sker på ett korrekt sätt.”

Har det blivit vanligare med olämpliga jobbkandidater som slirar på sanningen?

”Det är svårt att svara på, jag har ingen data på hur vanligt det är. Förskönande omskrivningar har väl alltid förekommit bland jobbsökande. Men jag tycker mig se en trend i att vi rekryterare behöver vara mer vaksamma för att upptäcka fusk”, säger Elin Holthe och fortsätter:

”Det kan handla om kandidater som skönmålar sina cv:n, skriver att de har högskoleexamen i utbildningar som de i själva verket aldrig påbörjat eller slutfört. Tidigare fick vi granska examensintyg på papper, numera är sådana kontroller enklare att utföra tack vare universitetens söktjänster. Sedan finns ett förfarande med falska referenser, där personer som sägs vara tidigare chefer kan visa sig vara en nära vän – eller rentav identisk med den jobbsökande själv.”

 Hur gör ni för att stävja sådant fusk med referenser?

”Enligt våra nya rutiner måste referenspersonerna legitimera sig med BankID, för att vi ska kunna säkerställa att vi kommunicerar med rätt person och faktiskt bedöma hur jobbkandidaten presterat i sitt tidigare arbetsliv. Referenspersonerna behöver också fylla i ett digitalt formulär med frågor, exakt likadana för alla, för att öka objektiviteten i förfarandet. Genom de skriftliga svaren vill komma ifrån att påverkas av röster, tonläge och nyanser.”

Är telefonsamtalen helt avskaffade?

”Nej, det finns en möjlighet för referenspersonerna att bli uppringda om de skulle föredra det. Vi kan också behöva få vissa uppgifter verifierade eller tydligare beskrivna via telefonsamtal från vårt håll. I båda fallen gäller det att säkerställa att vi verkligen ringer till rätt person.”

 Vad har de skärpta rutinerna hittills givit för resultat?

”Vi har varit i gång sedan första juli, så ännu finns inte särskilt mycket data. Men vi redan fångat upp ett par kandidater som hänvisat till referenser som till skillnad mot vad de angivit i ansökan varken varit tidigare chefer eller kollegor. Kandidater som därför inte gått vidare i processen.”

Finns det några garantier för att olämpliga personer stoppas från att ta sig in i offentlig verksamhet?

”Nej, det gör ju inte det. Men vi tror definitivt att vi med hjälp av de nya metoderna ska kunna skydda vår verksamhet från personer som inte bör finnas här, på ett helt annat sätt än tidigare.”

 Har du något tips till andra chefer som brottas med liknande problematik?

”Ta hjälp av personer med rätt kompetens. Jag har en oerhörd respekt för chefers vardag, med en hel verksamhet som ska skötas och tid som långt ifrån alltid räcker till. Ett tillförande av specialistkompetens kan bidra till att situationen blir mindre pressad och rekryteringsprocesserna säkrare”, säger Elin Holthe.