Sara Öhrvall om nya boken ”Ditt framtida jag”

Vad vill du förmedla med din bok?
”Digital teknik har gjort enorma framsteg de senaste åren, och nu börjar den att närma sig våra kroppar och till och med komma in i våra kroppar. Jag vill beskriva hur tekniken kan användas till att göra människan smartare, starkare och utveckla helt nya förmågor. Jag tror att vi behöver förstå konsekvenserna för att kunna ta ställning till hur vi ska använda tekniken.”

Vad vill du att läsare ska göra när de läst boken?
”Alla behöver fundera över vem du vill bli, vilka förmågor du vill förstärka och vart dina gränser går. Som arbetsgivare behöver du ta ställning till om du i en nära framtid vill erbjuda möjligheter för dina anställda att mäta sina prestationer, använda teknik att minnas bättre och vara mer koncentrerad och hur du närmar dig den data som blir tillgänglig. Jag vill att läsaren ska bli nyfiken på den nya tekniken, testa den, men också kritiskt granska effekterna av den på oss som människor”

Du beskriver en hisnande teknisk utveckling. Kan du välja en sak du tycker är mest fascinerande?
”Jag tror det är möjligheten att importera någon annans minne i sin egen hjärna. Redan nu finns försök där man kan läsa av vad som försiggår i hjärnans neuroner och flytta över det till en dator, likväl som försök där information flödar direkt in i hjärnan genom ett inopererat chip. Vi är ännu långt ifrån lösningar som verkligen fungerar och där andras upplevelser verkligen blir till mina egna minnen, men bara tanken på att kunna importera matematisk briljans, eller känslan av att bestiga Mount Everest, är svindlande. Det går nästan inte att förstå, men många företag investerar nu stora belopp för att göra en sådan utveckling möjlig. Det är inte säkert att vi får en bättre värld till följd av ett sådant framsteg, men det är definitivt en annorlunda värld”.

Vad tror du kan förändra ledarskapet mest?
”Ledarskapet kan utvecklas snabbt när vi kan använda digital teknik för att avkoda emotionell intelligens, EQ, och därefter andra verktyg för att träna upp vår känslomässiga förmåga. Det finns applikationer som kan läsa av hur du mår genom att mäta hjärtfrekvens, muskelspänningar och svettningar, för att därefter hjälpa dig att hantera dina känslor. När systemet upptäcker en begynnande ilska får du direkt en signal och en rekommendation på hur du istället kan agera.”

Du skriver att bristande EQ är den främsta orsaken till att ledare misslyckas på sina jobb – hur kan AI hjälpa dem?
”Förutom att få större kontroll över dina känslor, kan du få hjälp i din empatiska förmåga genom att exempelvis använda semantisk analys som läser av dina tal för att ge dig svar på hur dina ordval uppfattas. En presentation du vill ska upplevas som inspirerande, kan tolkas helt annorlunda av publiken, vilket tekniken kan hjälpa dig att förstå. Teknik för ansiktsigenkänning läser av dina ansiktsuttryck, ditt tonläge och ditt rörelsemönster. I teorin kan du så klart även läsa av din publiks, eller dina medarbetares, reaktioner. Men där kanske gränsen går?”

Hur kan jag som chef använda AI i beslutsfattande?
”När teknik som läser av känslor kopplas samman med din kalender, din geodata och dina kontakter i mobilen kan du helt plötsligt få en smart analys av vilka möten du trivs bäst i, var du mår bra och med vem. Det kan påverka hur du lägger upp dina möten och formar dina team”.

Hur kan beslut förbättras genom AI?
”Både chefer och team kan få bättre stöd, genom att olika typer av underlag sammanställs snabbt. Men vi behöver också vara vaksamma. Använder vi AI kan vi ibland få underlag med snedvridna värderingar och omedveten diskriminering. Det är viktigt att tänka på att AI-system byggs av träningsdata som ofta innehåller gamla sanningar om kön, etnicitet och klass.”

Hur kan jag bättre utveckla affärsidéer med hjälp av ny teknik?
”Redan idag kan digital teknik och sociala medier användas för att i ett tidigt skede skicka iväg en ofärdig idé och snabbt få mängder av experters utlåtande. Snart kommer digitala assistenter kunna bidra i idégenereringsmöten genom att de bättre än någon människa kan ha full koll på konkurrenternas erbjudanden på marknaden, lagkrav, olika materialval, hållbarhetsfrågor och andra faktabaserade inspel. Om de dessutom lär sig organisationens värderingar, mål och syfte kan deras rekommendationer bli allt mer specifika. Då kan man få ett värdefullt bollplank i en digital assistent som kan hjälpa till att generera fler i idéer och simultant utvärdera dem”.

Hur kan team jobba i symbios med maskiner för att öka den kollektiva intelligensen?
”Det finns AI-system som kan användas i diskussioner mellan flera olika experter för att utvärdera ståndpunkter och väga samman en analys, men också förstå om någon överdriver fakta, snackar varmluft eller kanske har en viktig åsikt men inte riktigt får fram rätt argument. På så sätt blir allas åsikter hörda och vi kan lyssna på argument oavsett vilken status, pondus eller presentationsteknik som ligger bakom. Applikationer kan lyssna av gruppsamtal och se vem som pratar mest, vem som blir avbruten och ta in allas synpunkter. Det förbättrar besluten och teameffektiviteten”.

Vilka andra nya applikationer ser du som kan hjälpa i ledarskapet? ”
Redan idag finns det länder som mäter lyckonivåerna hos befolkningen. I Holland märkte man exempelvis att fler blev lyckligare av mindre buller från flyget, än från sänkta skatter. Samma system skulle kunna användas av större organisationer. Ledningen kan då snabbt se vilka beslut som ger effekt och vad som skapar positiv respektive negativ effekt på välmåendet hos medarbetarna.”

Du skriver att den nya tekniken kan göra oss vänligare – hur då?
”När vi lever i en värld där vi ses i digitala kanaler i större utsträckning än vi ses i det verkliga livet kan digital teknik fungera som våra smarta känslospröt. System kan varna oss för hur en kommentar på sociala medier kan uppfattas, innan vi slänger iväg den, och hjälpa oss att förstå vad en vän egentligen menar i ett kortfattat sms. Om ni samtalar över video, kan rösten enkelt läsas av, likväl som ansiktsuttryck, och du kan därmed få indikationer på att vännen på skärmen är stressad, oroad, irriterad eller ledsen, även när du själv inte kan uppfatta det med dina mänskliga sinnen. Likaså kan vi få mer meningsfull matchning, både med blivande partners och vänner. System som känner oss väl vet också vilka andra vi borde passa ihop med, och kan ge smarta introduktioner. Avancerade analyser av personligheter kan därefter användas för att bygga lära-känna-teknik som gör att du inför ett möte med en ny okänd person kan få en kort introduktion om personens värderingar och intressen – och därmed tips om vad ni kan samtala om och vad som engagerar. Allt detta är teknik som självklart också kan användas i kundmöten, men då blir det viktigt att förhålla sig till integritetsfrågor”

Vad behöver jag som chef vara mest vaksam över när det gäller användandet av ny teknik?
”Integritetsfrågorna blir allt viktigare, både mot dina kunder och dina medarbetare. Vi behöver använda våra mänskliga värderingar för att utvärdera konsekvenserna av att integrera teknik som kliver närmare kroppen. Det kan behövas etikråd och definitivt etiska riktlinjer. När vi använder AI och algoritmer för att skapa kund- eller medarbetarlösningar, kategoriserar vi ofta människor utifrån vilka vi tror att de är, deras bakgrund och deras beteenden. Risken är då att systemet behandlar individen fördomsfullt och ger råd och rekommendationer som inte öppnar dörrar utan snarare skapar klyftor mellan olika grupper. Det kan gå riktigt snett, som när det visade sig att Apples kreditkort gav kvinnor lägre lånebelopp än män eller som i Kina där du får sämre kreditbedömning om du har många outbildade vänner i dina sociala nätverk.”