NLP hjälper dig att nå fram till dina medarbetare

Har du någon gång suttit i ett samtal med en medarbetare och känt att ni inte når fram till varandra? Vad är det egentligen som gör att det går så lätt att få kontakt med vissa människor medan andra är betydligt svårare att nå?

En psykologisk skola som säger sig ha svaret på den här frågan är neurolingvistisk programmering, eller NLP som det vanligtvis förkortas.

I grund och botten bygger NLP på att alla människor kan förbättra sin prestation inom en mängd olika områden, förutsatt att någon annan har lyckats med samma sak.

Magnus Kull, mångårig utövare och lärare inom NLP, som tillsammans med Kjell Enhager driver företaget Coach2coach, kallar detta för att ”fånga och sprida mästerskap”. I praktiken bygger det på två steg:

1. Studera hur andra människor som är duktiga inom ett visst område bär sig åt för att lyckas.

2. Utveckla verktyg utifrån detta och använd dig av dessa verktyg för att uppnå liknande resultat.

Med andra ord handlar det om ett slags benchmarking på individnivå där fokus ligger på hur i stället för vad.

Historien om NLP tar sin början i Kali­fornien i början av 70-talet. De två grundarna, Richard Bandler och John Grinder bestämde sig för att studera framgångsrika terapeuter inom olika skolor för att försöka hitta gemensamma nämnare bakom deras framgång.

I början kretsade NLP således mycket kring klinisk verksamhet för att sedan gå mer mot personlig utvecklig. I dag används NLP även inom näringslivet.

På senare tid tycker Magnus Kull att intresset för NLP i Sverige har ökat, även bland chefer.

”När jag började med det här i mitten av 90-talet trodde jag att boomen skulle komma då. I Danmark, Finland, Tyskland och England var det redan stort. Men det blev inte så. På senare tid är det däremot många som har hittat oss på nätet och hör av sig på egen hand.”

Ett av Magnus Kulls första uppdrag handlade om att få en säljavdelning på ett företag att öka sin försäljning.

”Det första jag gjorde var att be att få träffa företagets tre bästa säljare för att titta på hur de jobbade. Utifrån detta kunde jag sedan utveckla verktyg som även de andra säljarna kunde använda sig av för att förbättra sin försäljning”, säger han.

En viktig del för att kartlägga personer ­som är framgångsrika inom ett visst område handlar om att ställa rätt frågor, inte sällan om hur de tänker före och efter en prestation.

”Kjell Enhager jobbade med Ingemar Stenmark en gång i tiden för att försöka förstå hur idrottsmän i världsklass tänker. Det visade sig att han alltid gick igenom banan mentalt och såg sig själv lyckas innan han åkte den på riktigt”, säger Magnus Kull.

Samtidigt handlar det inte enbart om att sätta sig in i tankarnas innehåll, utan också om hur de tar sig uttryck. Hur stora är de mentala bilderna? Är de färgade eller svartvita? Ser personerna sig själva inne i bilden eller betraktar de sig själva utifrån?

När du väl har en modell för hur du ska agera handlar det sedan om fyra steg för att omsätta den i praktiken:

1. Sätt upp ett mål för vad du vill uppnå.

2. Agera för att nå målet och låt dig inspireras av andra personer som har uppnått samma sak.

3. Kalibrera, det vill säga var öppen för feedback och utvärdera ditt beteende för att se om du är på rätt väg.

4. Var flexibel och justera ditt be­­teende efter den feedback du får.

En grundläggande princip inom NLP är att våra tankar, känslor och beteenden hänger ihop. Ett visst sätt att tänka leder till ett visst sätt att känna, som i sin tur leder till ett visst sätt att bete sig.

Inte minst handlar det om vilka frågor du ställer dig före och under en situation. Om du till exempel inför ett svårt samtal med en medarbetare frågar dig ”Vad ska jag göra om han blir upprörd?” kommer dina känslor att skickas i en negativ riktning. Men om du i stället ställer dig frågan ”Vilka positiva saker kommer det här samtalet att leda till?” kommer du att skapa en annan typ av känslor.

Den som är insatt i teorin bakom kognitiv beteendeterapi, KBT, känner igen de här tankegångarna, även om det också finns mycket som skiljer de båda skolorna åt. En skillnad är att KBT framför allt används i kliniska sammanhang medan NLP i dag är mer förknippat med personlig utveckling än terapi.

En annan skillnad är att NLP heller inte har en enhetlig teori bakom sig, utan bygger på en verktygslåda av samlad kunskap, även om vissa menar att det finns en koppling till bland annat konstruktivistisk teori, läran om hur vi skapar vår egen verklighet.

Den kritik som ofta riktas mot NLP handlar också om att den inte vilar på en vetenskaplig grund och är dåligt utvärderad.

”I början fanns det inget större intresse för att validera de olika teknikerna inom NLP. Man brukar säga att man är mer intresserad av vad som fungerar än vad som är sant”, säger Magnus Kull, som själv har en bakgrund som forskare inom pedagogik.

Henry Egidius, leg. psykolog och upphovsman till bland andra psykologiguiden.se och boken Psykologilexikon, tycker i grund och botten att NLP har en hel del att bidra med. Han ser inte några större problem med bristen på vetenskaplig koppling.

Däremot menar han att det vilar ett tungt ansvar på den enskilda utövaren för att använda verktygen på ett etiskt sätt.

Han tycker att det är ett problem att utbildningarna inom NLP ofta är relativt korta.

”Jag tror inte att man lär sig NLP så snabbt att det räcker med att gå en kort kurs för att behärska det”, säger han.

En vanlig anledning till att chefer vänder sig till Magnus Kull för att lära sig NLP är att de vill bli bättre på att kommunicera med sina medarbetare.

När det gäller kommunikation talar man inom NLP ofta om så kallade metaprogram eller sorteringar, vilket i praktiken handlar om att kategorisera sättet vi kommunicerar på. Om vårt sätt att uttrycka oss skiljer sig väldigt mycket från den vi talar med ökar risken för att inte nå fram.

En typ av kategorisering handlar till exempel om huruvida vi kommunicerar i termer av från eller till. Vissa människor fokuserar mycket på vad de vill slippa medan andra är mer fokuserade på vad de vill uppnå.

”Jag jobbade en gång med en chef på ett verkstadsföretag och var med honom när han talade med sina medarbetare om kvalitetssäkring. Under sin presentation fokuserade han väldigt mycket på vad de skulle vinna på detta. Efteråt satt jag kvar en stund och pratade med medarbetarna. Det visade sig då att de var väldigt fokuserade på vilka problem de hade. Deras chef talade i termer av ’till’, vad de skulle sträva mot, medan de satt och tänkte på vad de ville slippa ifrån.”

Ett annat exempel handlar om likheter respektive olikheter. Om du till exempel ska informera någon om en omorganisation, väljer du då att fokusera på olikheterna mellan den nya och den gamla organisationen, eller lägger du fokus på likheterna? Om den du talar till känner sig obekväm med förändring kommer olikheterna att kännas skrämmande medan likheterna känns trygga.

För att du ska nå fram till så många som möjligt när du kommunicerar gäller det att använda olika typer av kategoriseringar, oavsett vilken stil du personligen föredrar. Då når du fram till fler personer.

Det är inte ovanligt att de chefer som söker sig till NLP för att bli bättre på att kommunicera eller utveckla sitt ledarskap på annat sätt även börjar intressera sig för personlig utveckling i stort.

”Många upptäcker att de mår bättre när de jobbar med sig själva. Och det leder till att de utvecklas som chefer. Vi brukar uttrycka det som att du måste må bra för att det ska gå bra”, säger Magnus Kull.