Makt och politik i organisationer

Makt utgör i praktiken ett centralt element
i en organisations sätt att fungera.
Källor till makt

I boken Organisationsmetaforer (Images of organization) av Gareth Morgan
genomgås relativt utförligt ett antal viktiga källor till makt.
Dessa återges och kommenteras kortfattat i den följande texten.

1. Den formella auktoriteten
Den formella auktoriteten är en form av legitimerad makt som är den mest
uppenbara källan då den inrymmer möjligheter till såväl belöning som bestraff-
ning. Denna auktoritet behöver ej innefatta karismatisk makt (karisma betyder
ursprungligen nådegåva), som uppstår när människor respekterar egenskaper
hos en individ.

2. Kontroll över resurser
Alla organisationer är beroende av ett resursflöde i form av pengar, material,
människor, teknologi etc. Möjligheten att utöva kontroll över dessa resurser kan
innebära en formidabel källa till makt såväl inom som mellan organisationer.
Detta gäller kanske i synnerhet pengar som kan omvandla till befordran, skydd,
hot, löften eller andra fördelar med vars hjälp man kan skapa lojalitet, lydnad
eller tystnad.

3. Möjlighet att nyttja organisationens regler
Struktur, regler och procedur i en organisation kan ses som rationella verktyg
och motsvaras ofta av möjligheter till nyttjande som politiskt instrument.
Genom alla beroende mellan delarna i en organisation föreligger ofta en dold
agenda som rör makt, autonomi samt beroende mellan individer och enheter.

4. Kunskap och information
Om man själv lyckas definiera verkligheten och frågeställningarna på agendan
så kan man även styra beslutsprocessen. Definitionsprivilegiet utgör därför ett
kraftfullt maktinstrument.

5. Kontroll över gränssnitt
Arbetsfördelning innebär gränssnitt såväl inom organisationen som mellan
organisationen och dess externa intressenter. Kontroll över dessa gränssnitt ger
möjlighet att utöva inflytande och påverkan.

6. Hantering av osäkerhet
Förmågan att hantera de oklarheter och osäkerheter som ständigt omger oss i vår
vardagliga verksamhet är en källa till makt. Oförutsägbara eller ovanliga situatio-
ner dyker hela tiden upp i interaktionen med andra delar av organisationen, och
förmåga att handskas med dessa kan ge avsevärd makt inom helheten.

7. Kontroll över teknologin
Sedan mänskligheten vagga har teknologi utgjort ett maktinstrument som gjort
det möjligt för människor att manipulera, kontrollera och dra fördel av situatio-
ner. Samma omständighet gäller i dagens organisation där kunskap om modern
teknologi ger användaren klara fördelar att påverka skeendena.

8. Allianser, koalitioner och nätverk
Kontakter på viktiga poster, sponsorer, kulturella relationer, koalitioner mellan
individer och grupper etc., ger maktposition åt de inblandade. Information ger
ett övertag och nätverken kan leverera förhandsbesked om ändringar och sådan
information som ger makt. Detta kan nyttjas av skickliga organisatoriska poli-
tiker som bygger upp informella allianser och nätverk och härigenom ökar sitt
inflytande.

9. Kontroll via ”mot-organisationer”
Det tydligaste exemplet på sådana mot-organisationer är fackföreningar. När
en viss grupp koncentrerar makten på få händer skapas ofta motkrafter som
samordnar sina handlingar för att bilda rivaliserande maktblock. Det uppstår en
balanserad kraft som ibland kan få oproportionerligt stor makt – en uppfattning
som finns om fackföreningarna i Sverige.

10. Könsmakt och könsrelationer
Det har ofta stor betydelse huruvida man är man eller kvinna i en organisation. I
många sammanhang gäller värderingar som gynnar endast det egna könet vilket
är en stark kraft i den samtida debatten. Från visst feministiskt håll betonas hur
organisationer delar in karriärmöjligheterna på ett sätt som gör det lättare för
män att uppnå makt och prestige, vilket ibland kallas för ”glastakseffekten”. För-
domar och skillnader i förutsättningar blockerar kvinnor från toppositioner.

11. Besittningsmakt
Makt ger makt – innebärande att befintlig maktposition kan nyttjas för att
skaffa sig mer makt. Politikers memoarer är ett gott exempel på hur man nyttjar
informella kontakter för att göra överenskommelser och ge stöd och hjälp för
vilket gentjänster kan utkrävas vid en senare tidpunkt. På detta sätt kan makten
så att säga aktiveras i en balansräkning och nyttjas senare. Stöd för en kollega vid
ett visst tillfälle innebär en tillgång som kan brukas senare.

Ovanstående lista på källor till makt är långt ifrån fullständig. Diskussionen om
tänkbara maktkällor kan användas som hjälp för att beskriva och analysera olika
typer av maktspel och den politiska dynamiken som en organisation alltid rymmer
– och som har en sådan stor betydelse vid sidan av anatomi och fysiologi.