Led som stjärnorna i Silicon Valley

Chalmersdoktorn Annika Steiber var första ledarskapsforskare som 2010 blev insläppt i Googles högkvarter i Kalifornien för att studera organisationen från insidan under ett helt år.

Vad hon fann var ett mönster som förklarar hur företaget har kunnat växa så mycket och så snabbt utan att tappa sitt innovationstempo eller pionjärandan från uppstartsåren.

Läs också: Googlestudie: Snällhet skapar dreamteam

Nu är hon tillbaka med en ny bok, The Silicon Valley model, som visar att Google inte var något undantag. Efter nya studier på plats även hos succéföretagen Facebook, Linkedin, Tesla, Twitter och Apigee kan hon bekräfta att de alla är byggda på i grunden samma sätt.

Utomstående kan lätt tro att det är tjänsterna och tekniklösningarna som är hela hemligheten bakom dessa succéer. Eller att bolagen med lite tur (och mycket koffeinläsk) har lyckats rida på digitaliseringsvågen i rätt ögonblick.

Men att nöja sig med sådana förklaringar vore ett misstag.

Med sin blick som både akademisk forskare, affärsutvecklare och konsult har Annika Steiber sett djupare. Hon gör analysen att de nya innovationsföretagen leds, organiseras och styrs på ett sätt som gör dem till det konventionella näringslivets motpol.

Silicon Valley-modellen har ett antal utmärkande drag:

1 I botten finns en tydlig vision om varför företaget finns till. Detta syfte är ständigt närvarande i vardagen och vägleder alla beslut.

2 Grundarna behåller makten och leder med hjälp av sina personligheter och en stark och tydlig kultur. De motarbetar aktivt byråkrati, hierarki och snäva arbetsbeskrivningar.

3 Människorna är viktigare än maskiner och ses inte som utbytbara. Medarbetarna får stort ansvar och frihet, men har också höga krav och förväntningar på sig.

4 Innovation är kärnan. Alla ska ständigt utveckla nya idéer, det är ingen överkursuppgift för några utvalda.

”50 procent kaos och 50 procent ordning”, är ett uttalat ideal hos Google. Det märks bland annat på förmågan att vara innovativ och ta stora risker samtidigt som man trimmar den dagliga lönsamheten genom att effektivisera och expandera.

Silicon Valley-modellen uppstod dock inte av en slump.

”Så sent som på 1990-talet hade man i Silicon Valley själv synen att företag i en viss livsfas måste få in en professionell vd. Det ansågs viktigt med någon som varit med och skalat upp, drivit stora företag tidigare och hade bakgrund från en handelshögskola”, berättar Annika Steiber.

Men särskilt en händelse fick alla att tänka om – när Steve Jobs sparkades ut från Apple. Den besvärlige hippien skulle ersättas av vedertagen konsultlogik. Men kostymerna misslyckades, Jobs gjorde comeback, Iphone förändrade världen och it-gurun själv lämnade efter sig historiens högst värderade företag.

För Silicon Valley är Steve Jobs revansch symbolen för maktskiftet. I dag sitter entreprenörer och ingenjörer säkert i förarsätet medan ekonomer, administratörer och säljare som högst kan nå en andraplats.

Andra populära berättelser hjälper till att befästa nyordningen. En av dem handlar om dataspelsföretaget Zynga. Några riskkapitalister upptäckte kodargänget, plöjde ner 200 miljoner och anställde en vd från Microsoft. Men när marknadsvärdet hade rasat 30 procent fick de skäggiga grundarna i t-shirts kallas in igen.

”Det bästa är att behålla entreprenören i företaget. Han eller hon står för själen, passionen och engagemanget som är så lätt att tappa”, förklarar Annika Steiber.

”Det är en myt att entreprenörer inte kan vara framgångsrika företagsledare.”

It-branschen har dock lärt sig att stödja sina entreprenörer med mellanchefer från prestigefulla affärsskolor. De finns i ledningsgruppen men inte på ledarpositionen.

Radarpar i toppen är vanliga. Facebooks vd och kulturbärare Mark Zuckerberg har sitt fokus på produktutveckling och framtida tjänster medan hans parhäst, Harvardekonomen Sheryl Sandberg, är operativ chef och försäljningschef.

Illustration: Kristin Lidström.

I sin bok kartlägger Annika Steiber internetbolagens toppchefer och konstaterar att inte en enda har MBA-examen. Googles grundare Larry Page och Sergey Brin gick däremot båda i Montessoriskola som barn, med en pedagogik som bygger på fritt och glädjefullt arbete.

Alla ledarna har dock gedigna kunskaper om sina egna företags teknik. Många av dem är fostrade i programmerarvärldens antiauktoritära hackerkultur.

Managementrevolutionen i Silicon Valley utmanar det globala affärslivet mer än vad världen hittills har insett. Traditionellt styrda företag saknar den snabbhet som krävs för att vara riktigt innovativ i dag. De har för mycket av ordning och lydnad i sitt dna och för lite av förändring och frihet.

”I Sverige har vi anpassat oss till filosofin från USA:s östkust om att det är bättre att ha den mest affärsmässigt och finansiellt kunniga personen i toppen. Men samhället och förändringarna drivs av teknik och då måste man kunna teknik”, menar Annika Steiber.

”När jag ser en styrelse på ett teknikbolag som inte förstår teknik blir jag orolig.”

Hennes råd till svenska storföretag är dock inte att åka till Kalifornien och leta efter udda vd-kandidater med hippievärderingar och en konstig hund. Lösningen är att gå tillbaka till våra egna rötter och återupprätta det svenska näringslivets starka ingenjörskultur.

”Vi måste komma ihåg varför vi blev så framgångsrika. Vi kan göra det igen. Det svenska ledarskapet har varit fantastiskt ur ett innovationsperspektiv”, säger Annika Steiber.

Samtidigt måste var och en lära sig allt vad den digitala framtiden kräver av oss. Är en vanlig svensk chef i 40-årsåldern passé?

”Nej, men ditt eget ansvar att utveckla dig blir bara större. Om du är chef måste du definitivt sätta dig in i tekniken som är relevant för ditt företag. Det handlar om en sorts digital läsförståelse”, säger hon.

Nya arbetssätt ingår också i utmaningen. Räkna med mycket mer av projekt, temporära kunskaper och ständigt lärande.

Till och med i Silicon Valley uppstår nya generationsklyftor. Äldre generationer har svårt att anpassa sig eller ens få fasta jobb. Många som är seniora tvingas bli konsulter, men utan den gamla tidens värdighet och goda inkomster. I stället uppstår ett nytt konsultproletariat.

Om du vill vårda din karriär i tid kan det vara klokt att söka sig till nya tillväxtbranscher, menar Steiber.

”Du bör ställa dig frågan: ’Blir jag mer konkurrenskraftig om jag stannar i tio år eller om jag byter och lär mig något nytt?’ Fundera på om det är smart att vara kvar eller bara en falsk trygghet.”

Även ungdomarna har viktiga val att göra. Är tekniska högskolan bättre än handelshögskolan i dag för den som är riktigt driven och ambitiös?

”Data från Silicon Valley-företagen pekar mot det. Men Handels kan anpassa sig och låta entreprenörskap och digital teknik bli obligatoriskt kursinnehåll. Teknikutbildningarna har redan förstått att de måste ha affärstänkande, så nu behöver affärsutbildningarna förstå att världen är teknikdriven”, säger Annika Steiber.

Hennes egen forskningsresa har dock inte gjort henne pessimistisk – tvärtom.

”Jag ser hur det bubblar av innovationskraft i Sverige. Stockholm är snäppet efter Silicon Valley och väldigt många svenskar är ute i världen.”

”Jag tror extremt mycket på Sverige. Annars hade jag stängt dörren och börjat ett nytt liv någon annanstans, som vissa gör”, säger hon.

Läs också:

Tre saker du kan lära dig av Elon Musk

Så jobbar Apple med innovation