Svårt att få medarbetarna att använda friskvård? Så gör du

Hur arbetar svenska företag med hälsofrämjande åtgärder? Det har doktoranden Oskar Halling Ullberg, tillsammans med Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap, och några andra forskare vid Mälardalens universitet, tagit reda på i en ny studie.

Fokus för detta tvärvetenskapliga projekt är att undersöka kontoret som en arena för hälsofrämjande arbete och hållbar utveckling. Åtta företag med tusentals anställda ingår i studien.

”Det här är den enda publikation som vi känner till, som belyser hur företag använder friskvårdsbidraget och hur mycket pengar de lägger på förebyggande hälsoaktiviteter. Det är ett första steg till att ta reda på vilka effekter det har”, säger Oscar Halling Ullberg. 

Det är stora pengar i omlopp. Bland företagen i studien sträckte sig kostnaden för friskvårdsbidraget från 40 000 till 16 miljoner kronor under 2020. Friskvårdsbidragen som erbjöds låg mellan 2 500 och 5 000 kronor och nyttjandegraden var allt från 29 procent till 84 procent.

Forskarna kunde se att om bidragetvar minst 3 000 kronor gav det en ökad nyttjandegrad. Det gjorde även införandet av en friskvårdsportal.  

”I en friskvårdsportal får man bättre överblick över utbudet. Det tog även bort kvittoredovisning och annat som kan ses som ett hinder”, säger Oskar Halling Ullberg. 

En stor andel av personerna i studien la pengarna på ett gymkort, men bidraget användes även till personlig tränare, träningsprogram, paddeltennis eller tillgång till simanläggning. Och till tillfälliga aktiviteter som ett liftkort när man åker till fjällen en vintervecka. 

”Det i sig är ju en hälsofrämjande fysisk aktivitet. Men den veckan har ju inte jättestor betydelse för hälsan under ett år och ett helt arbetsliv”, säger Oskar Halling Ullberg och pekar på att i en friskvårdsportal kan de styra mot vilka aktiviteter som de tycker att det är värt att lägga pengar på.

Det största hindret för hälsosatsningar på arbetsplatsen ligger i företagskulturen, enligt studien.

Primärt handlar det om hur man balanserar finansiella intressen mot hälsofrämjande arbete, och om kulturella vanor som stilla­sittande möten, mat- och fikavanor och valet av gemensamma aktiviteter utanför kontoret, till exempel after work på en bar. 

Oscar Halling Ullberg menar att naturaförmåner som att ha tillgång till ett gym, personlig tränare och lokaler för ombyte och dusch, det vill säga göra det enkelt att välja en aktiv transport till och från jobbet, är viktiga. Samt att se till att information sprids i alla kanaler.

”Kommunikation och miljöfaktorer är mycket viktiga. Det är otroligt små saker som påverkar hur folk utnyttjar förmånerna.”

En faktor som arbetsgivaren inte diskuterar så ofta är maten. Hur ser lunchrestaurangen ut? Vad erbjuder man? Går det att köpa en liten sallad som komplement till sin matlåda? Vad har man för mat när man firar? 

”Ett annat fynd i studien är vikten av att lyssna in och tillvarata medarbetarnas egna förslag. Ta upp hälsoaspekterna redan vid onboardingen och sedan vidare till såväl medarbetarsamtalen som runt fikabordet. Pratar man inte om det kommer aldrig förslagen till ytan. Vi har sett både i tidigare och pågående forskning att det finns både driv och kompetens hos personalen i de här frågorna.”