Hög utbildning ingen friplåt till chefsjobbet

Mer än hälften av cheferna som är under 40 år har akademisk examen med minst tre års studier. Ändå är bara var fjärde svensk chef yngre än 40 år, lägst andel i hela Europa.

”Synen på vad som anses vara en attraktiv ålder för chefer är snävare i Sverige än i många andra länder. Är man under 35 anses man vara för omogen och oerfaren, är man över 45 anses man för gammal”, säger Daniel Ekberg, vd och delägare i rekryteringsföretaget Aims International.

Även Ulla Hilding, ägare och vd i Eligo Chefsrekrytering, upplever att arbetsgivarna är försiktiga med att släppa in 30-åringar i chefsbefattningar, oavsett utbildning.

”När arbetsgivare inte släpper in unga i chefsroller – och gör sig av med äldre chefer – blir den produktiva tiden som chef kort”, säger Daniel Ekberg.

Allra lägst andel unga chefer är det inom offentlig sektor.

Bara en av fem är under 40 år. Och trots att diskussionen om ”jätteproppen Orvar”, pågått länge, är det fortfarande den stora 40-talsgenerationen som är det stora problemet där: Generationsväxlingen går trögt.

”I den sektorn arbetar många kvar länge, och för få nya, unga chefer kommer in”, säger Daniel Ekberg.

Men inte bara de yngsta cheferna har högre utbildning. Högst utbildade är unga kvinnliga chefer. Hos kvinnor yngre än 40 år har 58 procent, nästan tre av fem, en treårig akademisk examen.

Generellt har fler kvinnliga chefer än manliga en högskoleutbildning, samtidigt som fler män än kvinnor är högre chefer.

53 procent av kvinnorna i Chefs undersökning har minst treårig akademisk examen mot 40 procent av männen. Det har uppenbarligen liten effekt på andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper. Den är fortfarande på låga 16,4 procent, trots de senaste årens debatt.

Varför denna skevhet existerar finns det inget enkelt svar på. En förklaring är att det fortfarande är kvinnorna som stannar hemma längre när barnen är små.

”Att kvinnor är mer välutbildade än män även på lägre befattningsnivåer är inte så överraskande. De väljer ofta att stanna där medan männen i högre grad satsar på karriären”, säger Ulla Hilding.

Och en förklaring till att just Sverige har så få unga chefer, kan vara att näringslivsstrukturen ser olika ut i olika länder.

”I Sverige finns till exempel många stora internationella bolag men få egenföretagare – som ju är sina egna chefer – särskilt bland yngre”, säger Ulla Hilding.

”För chefsbefattningar på toppnivå i stora bolag ska man ha varit chef 15-20 år. Då har man hunnit bygga upp sin managementkompetens, även på internationell nivå. Man ska inte heller vara för ung i en så utsatt position som en toppchef har. 90 procent av alla tillsättningar på högsta nivå är mellan 43 och 53 år, har akademisk examen och internationell chefserfarenhet”, säger hon.

En annan sak som spelar in är att många unga utbildar sig senare, efter utlandsresor eller ströjobb.

”Dessutom pluggar många länge, man nöjer sig inte med en grundexamen utan lägger till en MBA eller kompletterar med andra ämnen. Då hinner man inte bli chef så tidigt”, fortsätter Ulla Hilding.

Mest välutbildade chefer finns på de lägsta och de högsta nivåerna. Mellanchefsnivån hamnar på efterkälken.

”I en chefsbefattning på högsta nivå i ett stort bolag måste man i 99 fall av 100 ha akademisk examen. Det är ett komplext uppdrag och för att klara det behöver man ha lärt sig strategiskt tänkande, kunna se strukturer och lösa problem. Sådant lär man sig i en högre akademisk utbildning”, säger Ulla Hilding.

Däremot behöver chefer inte vara kursettor.

”Den egenskap som är mest utmärkande bland chefer som rekryteras till top management är hög energinivå, att kunna hålla många bollar i luften och handlingskraft. Det är inte givet att man har som kursetta, man kan till exempel ha varit kårordförande och tränat sin sociala kompetens”, säger Ulla Hilding.

Kraven på chefskandidater har de senaste åren blivit allt högre.

”Arbetsgivarna önskar väldigt mycket”, säger Anki Ljung, HR-direktör på Manpower Group.

Hon anser inte att chefer generellt behöver ha en högskoleutbildning, även om det är meriterande.

”Jag tror att man missar många ledartalanger om man bara fokuserar på utbildningsbakgrund. Det händer ibland att vi ber en arbetsgivare att även titta på kandidater som inte uppfyller kravspecifikationen, till exempel när det gäller utbildning, om vi bedömer att personen har den kompetens som krävs och kan passa för den utlysta tjänsten”, säger Anki Ljung.

Men högre utbildning kan vara viktigt för chefens självkänsla.

”Utan akademisk utbildning kan chefen uppleva sig ha ett handikapp och inte känna sig riktigt hemma,” säger Ulla Hilding.