För sent erbjudande om omplacering blev dyrt

Mannen hade en hög chefsbefattning i företaget när han drabbades av tilltagande muskelsvaghet till följd av en motorneuronsjukdom.

Efter att han sagts upp på grund av arbetsbrist i samband med större neddragningar och omorganisation väckte han talan mot företaget.

Mannen hävdade att uppsägningen inte varit sakligt grundad eftersom han inte omplacerats till de lediga befattningar som funnits i företaget. I andra hand hävdade han att företaget i vart fall brutit mot turordningsreglerna genom att inte erbjuda honom en ledig tjänst på betydligt lägre nivå och betydligt lägre lön än den han haft, men som han själv bedömde att han varit väl så kvalificerad för.

I tingsrätten lyckades mannen, efter att företagets personalansvariga gett en annan bild av situationen, dock inte övertyga om att han förbigåtts.

När det gällde den aktuella tjänsten redogjorde företaget för hur man varit tveksam till att mannen varit intresserad av den men ändå ställt frågan om han var intresserad av att titta närmare på det alternativet.

Men eftersom mannen enligt företaget inte hade svarat på förslaget hade man utgått från att han inte varit intresserad och inte gått vidare med erbjudandet. Även i den frågan fann tingsrätten att mannens oklarhet kring sitt eventuella intresse för tjänsten innebar att företaget gjort vad som ankommit på det, och ogillade mannens talan.

Efter överklagande till Arbetsdomstolen vinner mannen dock en delseger. Enligt AD är det nämligen ostridigt att mannen inte fått något klart och otvetydigt omplaceringserbjudande innan han sades upp, trots att det vid den tidpunkten fanns en tjänst som innehades av en person med kortare anställningstid än honom.

Att han sju månader senare, i samband med att talan anhängiggjorts i tingsrätten, fått ett mer konkret erbjudande anser AD inte utgöra en rättelse som bör inverka på företagets skadeståndsansvar. Och den senfärdigheten kostar företaget ett skadestånd till mannen på 50 000 kronor.