Därför får du panik av kontorsljuden

I Malmö blev frågan om störande kontorsljud högaktuell efter invigningen av universitetets toppmoderna kontors- och forskningskomplex Niagara 2015. Det visade sig snart att medarbetarna irriterades så svårt av ljudnivåerna i det öppna, aktivitetsbaserade kontorslandskapet att somliga fick svårt att tänka klart – fullständigt förödande i en forskningsmiljö. För att kunna koncentrera sig valde många att helt sonika att överge den påkostade 750-miljonersbyggnaden och jobba hemifrån i stället.

Ända sedan de öppna kontorslandskapen föddes i början på förra seklet har andra innovationer i tiden samverkat för att göra de moderna arbetsplatserna en ljudmässig mardröm: tänk smaskande tuggummin, klickande kulspetspennor, slamrande kopiatorer och påsen med chips som skrivbordsgrannen stoppar i sig på fredagseftermiddagarna med ett nöjt 70-decibelsknaster.

Problemet har nu lett till en populär tråd på Reddit, rapporterar BBC, där folk luftar sina känslor över kontorsljud som i vissa fall är förvånansvärt specifika.

En kontorsslav vädrar sin ilska över hur kvinnan vid skrivbordet intill brukar skaka sin engångplastkopp med isbitar, medan en annan säger sig kunna identifiera exakt vad kollegorna äter vid arbetsplatserna – salladsblad, till exempel – enbart med ledning av tuggljudet.

En undersökning från kontorsföretaget Avanta från 2015 visar att samtal mellan kollegor rankas som det mest irriterande kontorsljudet, tätt följt av hostningar, nysningar och snörvlingar, högljudda telefonsamtal, ringande mobiler och folk som visslar.

Samtidigt finns en förunderlig variation i vad enskilda individer tolererar. I ena änden av skalan återfinner vi dem som faktiskt njuter av atmosfären i en högljudd kontorsmiljö. Bisarrt nog har videon Office Sound 2 Hours – som precis som titeln beskriver består av två timmars autentiskt kontorssurr – 1 893 069 visningar på Youtube i skrivande stund.

Att arbeta till musik är extremt vanligt, rapporterar BBC; en studie av nära 300 kontorsanställda från 2011 visar att de lyssnar till olika musikgenrer under uppåt en tredjedel av arbetsveckan. Vissa uppger att musik gör det lättare att koncentrera sig, medan andra gillar att lyssna av precis motsatt anledning – för dem är musik en välkommen distraktion under arbetet.

Somliga arbetsgivare struntar i medarbetarnas personliga preferenser och anlägger en ljudridå med musik som hörs över hela kontoret i ett försök att höja medarbetarnas produktivitet.

I andra ändan av spektrumet finns dem som har en sådan extrem aversion till ljud att det kan klassificeras som en sjukdom. Misofoni är en mystisk, nyligen identifierad diagnos som kan orsaka oro, ilska eller panik. Utlösande kan vara allt från visslingar från lyckliga kollegor till ”aah”-ljudet från folk som dricker vatten eller kaffe, och till och med andningsljud.

”En viktig insikt är att alla inte arbetar så bra i ett surrigt, öppet kontorslandskap”, säger Courtney von Hippel, psykolog vid Queensland-universitetet, till BBC.

”Människor har inte längre en dörr de kan stänga bakom sig, eller väggar omkring sig från golv till tak – störningsmomenten på arbetsplatserna har blivit så många fler. Helt klart finns begränsningar för vilka anpassningar en enskild arbetsgivare kan åstadkomma, men det går att skapa tysta utrymmen för dem som är i behov av särskild koncentration”.

Och hur gick det i Malmö då? Jo, där startade i slutet av 2018 ”Omtag Niagara”, en ombyggnad för 20 miljoner kronor för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen i lokalerna.