Chef undersökning: Ekonomin viktigast när chefen väljer förmånsbil

BILAR ÄR EN mycket vanlig anställningsförmån, inte minst bland chefer.

Av de nästan exakt 300 000 förmånsbilar som rullar på våra vägar, sitter en chef bakom ratten på åtminstone uppåt hälften av dem, att döma av Chefs undersökning och officiell statistik. 

Erbjudandet om förmånsbil uppskattas ofta av cheferna. En tredjedel rankar bilen som den allra viktigaste förmånen, medan en femtedel uppger att förmånsbil är helt avgörande vid deras val av jobb, visar Chefs enkät. 

”Ett skönt sätt att ha bil på. Allt inkluderat och fast kostnad. Enkelt!” säger en av cheferna i undersökningen. 

”Det bästa med förmånsbil är att man aldrig behöver bry sig, betala för service, stenskott, tvätt eller reparationer. Bara att lämna in”, är en annan röst. 

Även ur ett arbetsgivarperspektiv framstår förmånsbilarna gärna i ett fördelaktigt ljus, inte minst som lockbete vid rekrytering.

Bilars betydelse som belöning för ett gott och ansvarsfullt arbete ska heller inte underskattas: 

”Ett bra sätt att hålla personalen nöjd och glad”, säger en chef. 

”Vi erbjuder förmånsbil till strategiska chefsled, de som har en ansvarsnivå som inte går att delegera, de som med sin roll måste betala ett pris. Förmånsbilen är kompensationen som företaget ger tillbaka i form av en förenklad tillvaro, enkelhet kring service, skador och annat som tar energi om man har en privat bil. Vår bilpolicy tillåter även att samtliga medarbetare ansöker om bil, genom att redogöra för sin situation och hur de anser att de uppfyller kriterierna. Bilen som erbjuds är helt i linje med vår varumärkesprofil och det budskap vi vill sända med vår kultur”, berättar ytterligare en av de över 850 chefer som besvarat Chefs undersökning. 

Miljötänk rankas högt och elbilar och laddhybrider är vad som gäller bland cheferna, framgår av undersökningen.  

Den så kallade klimatbilsbonusen för elbilar till privatpersoner är förvisso avskaffad. Men för den som har elbilen som förmån via sin arbetsgivare är läget ett annat.

Elbilarna gynnas då av kraftfulla subventioner, som gör att det förmånsgrundande värdet som föraren ska skatta för kan reduceras från 700 000 kronor till 350 000 kronor. Vilket motsvarar en besparing i samma storleksordning som den tidigare klimatbilsbonusen, enligt en uträkning av Riksförbundet M Sverige. 

Förmånsbilen blir en så kallad win-win, som en av cheferna i undersökningen sammanfattar det: 

”Förmånsbilar kan bidra både till klimatarbetet och attrahera och behålla kompetens. Genom att styra mot el- och lågutsläppsfordon minskar företagets klimatpåverkan, samtidigt som förmånsbil är ett attraktivt och konkurrenskraftigt erbjudande för medarbetarna.” 

Ekonomin är den allra viktigaste faktorn när cheferna tar ställning till förmånsbil, visar Chefs undersökning. Men lönar det sig verkligen i slutänden? Om det är meningarna delade, liksom vad bekvämligheten egentligen är värd. 

”I Stockholmsområdet upplever vi att många avstår från förmånsbil på grund av kostnader för parkering och parkeringsplatser.” 

”Att hanteringen är smidig är nästan det största värdet.” 

”Inte så stor förmån längre, har blivit dyrt”, är några chefsröster ur undersökningen. 

Högt på chefernas prio-lista står vidare bilarnas säkerhet och praktiska egenskaper. Relativt viktigt är även att förmånsbilen är ”snygg”, vad nu det innebär.  

Lyx hamnar däremot långt ner på listan. Och nästan ingen av cheferna – tre procent – säger sig prioritera det statusvärde som förmånsbilen eventuellt signalerar.

En uppgift som förmånsbilsgurun Ronny Svensson tillåter sig att i viss mån betvivla.

Att tacka ja till ett erbjudande om förmånsbil handlar enligt hans erfarenhet inte sällan om annat än rena behov: 

”Självklart är förmånsbilen en statusfråga, även om få är beredda att säga det. Den är ett sätt att visa att man lyckats lite grann i livet”, säger Ronny Svensson som är vd för Ynnor, ett konsult- och kunskapsföretag för företagsbilar. 

Apropå bilarnas status och symboliska betydelse reflekterar en av cheferna i undersökningen så här: 

”Förmånsbilar är ofta självklart att erbjuda på högsta ledningsnivån medan förvånansvärt många bolag inte anser det nödvändigt för dem som har till arbetsuppgift att åka och träffa kunder. Signalvärdet i vilken typ av bil en företagsrepresentant kommer i är mycket högre än vad man vill se. En för fin bil signalerar att ens tjänster är dyra och en rosthög med många mil att bolaget är på fallrepet. Detta kan styras med förmånsbilar.” 

En annan chef säger: 

”För vissa är förmånsbilen en tydlig statussymbol. Ny bil är viktigt, stora bilar är vanliga hos oss och svartlackerat tycks vara extra mycket status.” 

Man kunde kanske tro att det utbredda distansarbetandet fått fler att välja bort förmånsbilen, men så är inte fallet.

Antalet förmånsbilar har tvärtom ökat något de senaste åren, enligt Skatteverkets statistik, med omkring 5 700 fordon sedan 2023.

Bara fyra procent av cheferna säger sig ha avstått från förmånsbil till följd av distansjobb, visar Chefs undersökning. 

”Distansjobb utesluter ju inte att man även fortsatt måste kunna ta sig till kontoret eller sin centrala arbetsplats”, säger Ronny Svensson. 

Trots allt det ovanstående finns en stor grupp chefer som har svårt att se värdet av bilar som anställningsförmån.

För en tredjedel av cheferna har erbjudanden om förmånsbil ingen betydelse när de väljer jobb. För långt över hälften av dem tycks andra förmåner och prioriteringar framstå som viktigare.

Minskad klimatpåverkan används visserligen som argument för (eldrivna) förmånsbilar, men i undersökningen hörs också röster som pekar ut bilförmånen som skadlig för miljön eller på andra sätt förlegad. 

”Tveksamt ur ett hållbarhetsperspektiv, minskar sannolikt nyttjandet av kommunala färdmedel”, säger en chef. 

”Jag tycker att man ska uppmuntra till mindre bilåkande om det är möjligt. Företagets pengar bör inte läggas på fria bilar åt ledningen utan på annat som gynnar personalen på golvet i stället. Vill man göra det bättre för oss chefer, anställ hellre en chefskollega till så vi slipper stressa ihjäl oss.” 

”Jag tycker att det är en förlegad förmån som inte skickar rätt signaler om företagets miljömedvetenhet. Fixa förmånscykel i stället eller ha inget alls. Självklart ska de som verkligen behöver bil i arbetet ha tillgång till det men inte annars”, är ytterligare chefsröster ur undersökningen. 

Det finns också andra som lyfter problem med förmånssystemet för bilar i sig.

Enligt en studie av Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, ökar det bilinnehavet med 80 000 bilar om året. 

”Systemet med förmånsbilar gör det billigare att ha bil. Effekten blir den förväntade, att antalet bilar ökar”, säger Maria Börjesson som utfört studien i samarbete med konsultföretaget WSP. 

Troligen går också bilåkandet upp, menar hon, då tidigare resvaneundersökningar indikerar att förmånsbilar till 80 procent används för privat bruk.

Maria Börjesson säger att det kan innebära större utsläpp.

En stor och växande andel förmånsbilar är visserligen miljöprofilerade elbilar. Men i miljökalkylen ingår också bilarnas vikt, som ökat med 20–30 procent sedan millennieskiftet. 

”Förmånsbilar som köps nya är i genomsnitt större, tyngre och har starkare motorer än de privatbilar som samma personer sannolikt skulle ha valt utan förmånsbil.” 

Hon ifrågasätter också förmånssystemet i stort: 

”Ofta sägs det att vi bör köra mindre bil, samtidigt som vi har skatteregler som gynnar bilkörning inom vissa grupper. 80 procent av alla förmånsbilar körs av män, som ofta har högre inkomst. Jag tycker det är märkligt att frågan inte diskuteras mer”, säger Maria Börjesson.

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad undersökning som besvarats av 688 personer i januari 2026. Av de som svarat är 68 procent kvinnor och 32 procent män. 45 procent är mellanchefer, 37 procent chef på lednings- eller stabsnivå, 12 procent gruppchefer, arbetsledare eller liknande, 6 procent är inte längre verksamma som chefer. Drygt hälften (52 procent) är i åldern 51–60 år, 23 procent är 41–50 år, 20 procent är över 60 år och 5 procent mellan 30 och 40 år.