Chef undersökning: Chefer osäkra på omvärldsbevakning

Vad oroar du dig mest för just nu? Hur du ska klara budgeten, vad värsta konkurrenten kan tänkas ha i görningen, eller nästa jobbiga utvecklingssamtal?

Fullt rimliga orsaker till sömnlöshet bland chefer alltihop. 

Men har du tänkt på vad det skulle betyda för verksamheten om hela internet brakade ihop?

Visst, det kan låta otroligt. Men det sa man om pandemin också.

Kanske oroar du dig för fel saker?

Att i tid få korn på stora, långsiktiga trender och fatta verksamhetskritiska beslut utifrån dem är bland det viktigaste du kan göra som chef, argumenterar Johanna Danielsson som är vd för analysföretaget Kairos Future. 

Det kallas omvärldsbevakning, en organiserad aktivitet för att ha koll på skeenden bortom den egna verksamheten, och även en bit utanför kunders, klienters, leverantörers och branschers omedelbara verklighet. 

Johanna Danielsson är säker på en sak: Omvärldsbevakning lönar sig.

”Bolag som är duktiga på omvärldsbevakning kan öka sin tillväxt med 200 procent och lönsamheten med 33 procent under en sjuårsperiod, det finns det forskning som pekar på”, säger hon och hänvisar till en studie från Handelshögskolan i Århus.

Och hon konstaterar samtidigt att omvärldsbevakning långt ifrån alltid står högst på agendan bland svenska chefer och verksamheter, utan tvärtom ”är bland det mest negligerade.”

Det är en bild som delvis bekräftas av Chefs undersökning bland över 900 svenska chefer.

Vilsenheten är utbredd: Åtminstone en fjärdedel vet inte vilken omvärldsbevakning som förväntas av dem.

Samtidigt som 20 procent av cheferna i hög grad är stressade över att de inte omvärldsbevakar tillräckligt. En ungefär lika stor andel har inte tid.

Om det sistnämnda säger Johanna Danielsson:

”Jag är själv chef, och kan förstå upplevelsen av tidsbrist. Men allt handlar om prioriteringar. Chefer har mycket att vinna på att prioritera bättre kontroll över möjliga utfall av framtidsutvecklingen, framför att ideligen rusa omkring och släcka bränder.”

Hur kan chefen bli bättre på omvärldsanalys?

”Genom att jobba systematiskt. Prio ett är att bestämma syftet. Vad ska analysen användas till, och vad är förväntat resultat? Ska analysen belysa existentiella frågor, som verksamhetens överlevnad, övergripande affärsmodell och bidrag till samhället i stort? Eller handlar det snarast om det nya heta inom ett visst produktsegment?”, svarar Johanna Danielsson.

”Omvärldsanalys ska inte vara något fristående som bara yttrar sig i en årlig omvärldsdag, vilket är skrämmande vanligt. Utan en integrerad process som synkar med strategi- och affärsplanearbetet. Exakt hur den systematiken bör se ut, beror på bolagets storlek och takten av förändringarna i ens bransch”, fortsätter Johanna Danielsson och tillägger:

”Som chef eller vd bör man inte göra omvärldsanalysen på egen hand, det är ett slags grundregel. Nej, det gäller att fånga flera perspektiv. Vilka medarbetare är bra på analys och extra nyfikna? Samla dem till ett team. Sätt en tydlig rytm för möten och återrapportering. Plocka in folk utifrån. Alla chefer behöver inte ingå i gruppen, däremot medarbetare från alla delar av verksamheten. Det finns konsulter och lättillgängliga handböcker som kan hjälpa chefen med att få strukturerna på plats. Man bör åtminstone googla sig till lite kunskap i frågan.”

Att planlöst skrolla sociala medier och hyfsat hänga med i nyhetsflödet, är det omvärldsbevakning?

”Ja, det är men inte omvärldsanalys. Och det är inte systematiskt. De skarpaste insikterna kräver tid, fokus och har ofta ett tydligt syfte.”

Kan det bli för mycket omvärldsbevakning?  

”Ja, och det där är viktigt: Det är lätt att gå vilse i överflödet av information. Just därför är systematiken och analysen så viktig.”

När har du haft fel i din omvärldsanalys?

”Papperstidningen lever och uppskattas, fortfarande. Det hade jag och många med mig inte riktigt räknat med, i vår analys av mediernas digitalisering.”

Pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de senaste finanskollapserna kom som blixtar från klar himmel för de flesta. Vad är det för mening med omvärldsanalys när sådana svarta svanar ideligen dyker upp och skapar kaos? 

”Frågan borde snarare lyda: Varför tar inte människor framtidsanalyserna på allvar? För det fanns faktiskt de som förutsåg sannolikheterna, vi kunde exempelvis peka på risken för en finanskris redan något år innan den inträffade. Svaret är väl att det är dyrt att förbereda sig. Samhället anser sig inte ha råd att hålla ständig beredskap, exempelvis inför en pandemi av den digniteten som vi sett.”

Måste vi acceptera att allt inte går att förutse?

”Jo, absolut. Men det går samtidigt att mildra effekterna genom att systematiskt räkna med risk i sin planering framåt”, säger Johanna Danielsson.

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad undersökning utförd i juni, juli och augusti 2024 med 913 svar. Av respondenterna är 65 procent kvinnor och 35 procent män. 40 procent är chefer på lednings- eller stabsnivå, 36 procent mellanchefer och 13 procent gruppchefer eller motsvarande. Fem procent är under 40 år, 22 procent 41–50 år, 54 procent 51–60 år och 19 procent över 60 år gamla.