Chef undersökning: Chefens arbetsmiljö – var är chefens chef?

Nio av tio chefer uppger att deras fysiska arbetsmiljö är mycket bra eller överlag bra, enligt Chefs undersökning med 1 298 deltagande chefer och ledare. 

”Det var ändå ett ganska väntat resultat”, kommenterar Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. 

Dels utifrån att en chefsroll ofta har mindre fysiska krav, om man bortser från tunga branscher. Dels för att de flesta företag och organisationer på allvar har tagit itu med den fysiska arbetsmiljön. 

Det är ett fåtal som klagar på buller.

Och det verkar endast vara på hemmakontoret som de ergonomiska bristerna kvarstår, enligt 42 procent av cheferna.

Det som cheferna uppger som mindre bra i den fysiska miljön på jobbet är dålig ventilation och störande prat.

Magnus Sverke känner igen ventilationsproblemen, bland annat från sin egen arbetsplats.

”Det är de ’smarta’ ventilationssystemen som ska känna av hur många som är på plats. Det går inte att öppna fönster och vädra, och folk fryser på lunchen. Vem har inte en extra kofta eller tröja liggande på sin arbetsplats?”

Malin Ljungzell, verksamhetsutvecklare på föreningen Sunt arbetsliv, har mött chefer från kommun- och regionsektorn alltsedan hon var projektledare när verktyget Chefoskopet togs fram.

Hennes erfarenhet är att chefernas fysiska arbetsmiljö ofta är bättre än medarbetarnas.

”Ledning och chefer sitter ofta i egna lokaler. Tyvärr ibland långt från sina medarbetare, men i gengäld har de en betydligt lugnare fysisk omgivning.”

De varningssignaler hon hör gäller chefernas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. 

”Där tycker jag att det här undersökningsresultatet är förvånande bra. Lägger man samman de som svarat att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön överlag är bra och mycket bra är det hela 71 procent. Det är högt”, säger Malin Ljungzell.

”Min bild är att chefer i kommuner och regioner har en mer besvärlig organisatorisk och social arbetsmiljö”, tillägger hon och funderar på om det kanske tyder på att det är fler chefer från det privata näringslivet som har svarat på undersökningen. 

Inom en del verksamheter i kommuner och regioner finns i dag en hög chefsomsättning som kostar tid och pengar. Många kommuner och regioner undersöker just nu därför vad de kan göra för att cheferna ska trivas och vilja stanna.

”Det är också här som vårt verktyg Chefoskopet, som bygger på forskning, kommer in. Vi måste se till att cheferna får rimliga förutsättningar att göra sitt jobb”, säger Malin Ljungzell. 

Magnus Sverke tycker dock att chefernas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i Chefs undersökning stämmer med jämförande data på nationell nivå. 

”Visst, chefer har mycket att göra men de har ofta en bättre psykosocial arbetsmiljö än anställda. Ju längre upp man kommer i hierarkin, desto bättre arbetsmiljö brukar man ha.”

Majoriteten av cheferna tycker att arbetsbelastningen är hanterbar.

40 procent säger att de har för mycket, men att det är okej. Ytterligare 20 procent medger att det periodvis är mycket men att de också lyckas hitta stunder för återhämtning. 35 procent upplever sig stressade för att de har för mycket att göra. 

En delförklaring till att så pass många tycker att arbetsbelastningen är okej kan finnas i svaren om chefernas mandat och hur meningsfullt de upplever sitt arbete.

Drygt 63 procent anser att de kan fatta egna beslut i den utsträckning de önskar, och ytterligare 27 procent säger att de kan det till viss del.

Det, tillsammans med att 80 procent anser att deras arbete som chef är meningsfullt, kan förklara att de också accepterar sin arbetsbelastning i så stor utsträckning, tror Magnus Sverke.

Mandat och meningsfullhet räknas till de viktiga friskfaktorerna när man synar verksamhet utifrån ett salutogent förhållningssätt, där man inte bara försöker ta bort det som gör att människor mår dåligt, utan i stället prioriterar det som gör att de håller sig friska och trivs på sin arbetsplats.

Både Magnus Sverke och Malin Ljungzell betonar dessa friskfaktorer för den psykosociala hälsan.

Det är totalt åtta faktorer som forskningen kommit fram till är välgörande (se faktaruta). 

”Man kan inte bara titta på riskerna, eller var det brister, vi vill också prata om vad som ’friskar’. Vad är det som gör att folk vill vara på jobbet? Vad är det som gör att man vill göra ett bra jobb? Vad behöver man för att må bra och kunna prestera väl?” säger Malin Ljungzell. 

Till mandat och meningsfullhet kan även gemenskap och delaktighet läggas. 

Drygt sex av tio chefer känner delaktighet och gemenskap och 27 procent svarar att de delvis gör det.

En procent av cheferna uppger att de inte alls känner sig delaktiga och ytterligare 6 procent upplever gemenskap på sin arbetsplats i liten grad. 

Men den friskfaktor som fattas så många chefer är deras egen chef. Nästan fyra av tio chefer upplever att de inte har stöd uppifrån.

De känner inte att deras chefer står bakom dem, rådger, sparrar, stöttar och bistår dem i vått och torrt. Tar deras parti när det stormar, helt enkelt.

Och stormar gör det ofta för den som sitter i en ansvarsposition. 

”Det är problematiskt och säger något om chefsrollen. Även om du klättrar allt högre behöver du titta neråt och bry dig om”, säger Magnus Sverke.

Ledarskapscoachen och medlaren Elizabeth Wiborg säger att hon känner igen det. Hon har ovanligt många samtal om bristande stöd i organisationerna just nu.

”Ledarskap bygger på att medarbetarna kan luta sig mot chefen som i sin tur kan luta sig mot sin chef. Att veta vems hand man har i ryggen borde vara en självklarhet, men verkligheten ser helt annorlunda ut”, säger Elizabeth Wiborg.

”Det är ynkligt när de högre cheferna försvinner i svåra situationer. Om man inte har stöd uppifrån kan det få stora konsekvenser för organisationen. När det skakar i verksamheten finns det risk att chefen inte kliver in utan viker undan, och då kan hela organisationen hamna ur kurs”, fortsätter hon.

Elizabeth Wiborg ser det som en grav missuppfattning att det är en prestigeförlust att be om hjälp och stöd.

Det är exakt det man måste göra, menar hon.

”Det finns en risk att den övre chefen tror att den är stöttande, även om chefen i fråga inte upplever det. Därför är det viktigt att definiera vilken sorts stöd man önskar och ha ett öppet samtal med sin chef om detta för att bryta ner vad det är man behöver och se till att man får det.”

Även Malin Ljungzell tycker att det är anmärkningsvärt att så många chefer upplever att de saknar stöd.

”Det kan leda till en känsla av ensamhet och att man får bära mycket ansvar själv”, säger Malin Ljungzell.

”För att satsningar i en verksamhet ska hålla måste de göras på alla nivåer, så är det även med arbetsmiljöfrågor. De måste finnas på alla nivåer i ett företag. Både friskfaktorer och det systematiska arbetsmiljöarbetet.”

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad enkät som besvarades av 1 298 personer i mars 2025. 73 procent är kvinnor och 27 procent män. 5 procent är mellan 30 och 40 år, 24 procent mellan 41 och 50 år, 52 procent mellan 51 och 60 år, 19 procent över 60 år. 46 procent är mellanchefer, 37 procent chef på ledningsnivå och 12 procent  gruppchefer eller arbetsledare.