Chef undersökning: Avhopp, ohälsa och rädsla – så drabbar hoten chefer

MER ÄN VAR TIONDE CHEF, 12 procent, överväger att hoppa av sitt jobb som chef på grund av oro för sin egen säkerhet. Det visar Chefs undersökning om hot, hat och fysiskt våld. 

”Det är väldigt många som har blivit så utsatta att de funderar på att ta ett så stort och avgörande beslut som att hoppa av”, säger Sara Göransson, forskare, konsult och filosofie doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Mordhot, uppeldad brevlåda, sparkar och slag, uthängning i sociala medier, hotfulla mejl, missbruk av visselblåsning, trakasserier och skitsnack är några av de saker som cheferna i undersökningen uppger att de har blivit utsatta för.  

Tre av tio chefer känner oro, rädsla eller ångest på grund av hat och hot. I en liknande undersökning från Ledarna för ett år sedan svarade var femte chef att de kände oro över sin säkerhet.  

En av tio har blivit utsatta för fysiskt våld och drygt 40 procent har blivit verbalt trakasserade i form av illvillig ryktesspridning, digitala påhopp, obehagliga telefonsamtal eller liknande.  

”Det är svårt att veta vad var och en lägger in i begreppet fysiskt våld. Det kan vara allt från en lättare knuff till att någon blir misshandlad. Men oavsett vad, är fysiskt våld allvarligt, även om man via forskning vet att konsekvenserna av det mer sociala och relationella psykiska våldet kan vara lika svåra som fysiskt våld”, säger Sara Göransson. 

I jämförelse med Chefs undersökning för sju år sedan har just det fysiska våldet minskat i omfattning, med hela tio procentenheter, från 21 procent 2018 till 11 procent 2025. 

En orsak till minskningen kan, enligt Sara Göransson, finnas i att företag och organisationer vidtagit åtgärder för att höja säkerheten. Nästan hälften av de deltagande cheferna uppger att de har gjort just detta (46 procent).  

”På många myndigheter går det inte längre att komma in på ett kontor, på andra ställen har man satt upp glasväggar för att skydda sig mot fysiskt våld. Lägg därtill att många fler jobbar hemifrån.” 

Det tycks också, av undersökningen att döma, ha skett en förflyttning mot främst verbala trakasserier. Från en fjärdedel 2018 till att nästan hälften av cheferna i dag (25 till 45 procent) är utsatta för trakasserier i form av illvillig ryktesspridning, digitala påhopp, obehagliga telefonsamtal eller liknande.  

”Det är en rimlig teori. Vi ses inte lika mycket nu, har flera digitala möten där vi inte kan gå på varandra fysiskt.” 

Att sju procent har vidtagit rättsliga åtgärder säger något om magnituden på våldet, menar Sara Göransson, men också att det troligtvis döljer sig en stor grupp av chefer som borde ha gjort det bland de 93 procent som inte anmält.  

”Där finns både de som inte förmår ta konsekvenserna av en rättegång, som inte vill vittna och de som tvekar på om det som de varit utsatta för är tillräckligt allvarligt. Det kan vara ett obehagligt samtal, mejl eller en lättare knuff.” 

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket fanns en uppåtgående trend mellan 2019 och 2021 gällande hat och hot på arbetsplatsen. Sara Göransson tror att siffrorna ökat ytterligare efter det. I ett pausat forskningsprojekt där hon medverkat framgår att hot och hat efter 2021 framför allt ökar inom vissa branscher, till exempel skolan. Här framgår också att kriminalvård, säkerhet och bevakning var mest utsatta, vård och omsorg inte långt därefter. Läkarförbundets senaste arbetsmiljörapport bekräftar också att hot och våld mot läkare ökar. 

När Chef låter Chat GPT klustra de över 600 frisvar som kommit in i undersökningen kring vad cheferna tror är orsakerna till att hat och hot ökar, kommer det hårdare samhällsklimatet och det högre tonläget på första plats, tätt följt av sociala medier, digitaliseringen och anonymiteten på andra plats, och ökad stress, oro och psykisk ohälsa i samhället på tredje.  

Utöver den ökade polariseringen tror även Sara Göransson att digitaliseringen är en stor orsak till att hat och hot ökar. 

”När vi inte har tillgång till ett par ögon och en röst, då blir vi mindre empatiska. Vi behöver detta i ett möte för att komma ihåg att det faktiskt är en människa vi möter, och att man inte kan bete sig hur som helst. Man tappar det i den digitala miljön.” 

I Chefs undersökning anser 29 procent att chefer är speciellt drabbade av hot och trakasserier, medan 23 procent säger att de inte är det. En knapp tredjedel av cheferna anser att hoten mot chefer har ökat de senaste åren.  

”Det verkar alltmer tillhöra chefsvardagen”, konstaterar Sara Göransson. 

”Cheferna blir projiceringsytor. Även om de inte är ansvariga för tuffa beslut är det de som är ansvariga för att förmedla och genomföra dem. De blir skuldbelagda och får ta mycket frustration, hat och hot av den anledningen. Det är nästan så att man som chef får räkna med att det kommer att hända”, säger hon och tillägger: 

”Att prata om nolltolerans, när vi vet att vi aldrig kommer att nå dit, skapar bara mindre förberedelser för att det kommer att ske.” 

Om man i stället är förberedd på att hot, hat och våld kan förekomma blir man också mer lågaffektiv, menar hon.  

”Jag tror att det finns mycket att vinna på det förhållningssättet, men det kräver en hel del av både människorna i verksamheten och av de organisatoriska förutsättningarna. Om människor redan är superstressade i en arbetsmiljö med för höga krav blir detta betydligt svårare, kanske till och med omöjligt.” 

Hur kan man då rusta chefer och medarbetare för att hantera hot och hat i yrkesrollen? 

”Vi behöver lära oss att hantera det på ett sätt så att vi inte behöver må dåligt av det. Alla organisationer kan bli bättre på att samla data och analysera den för att se vilken typ av problem de har, vilken typ av utbildning som behövs och hur vi på annat sätt kan rusta oss för att hantera det som kommer att dyka upp”, säger Sara Göransson. 

Det råder ingen brist på aktuella exempel på offentliga chefer och ledare som under senaste tiden tvingats sluta sina uppdrag till följd av hat och hot. Ett exempel är den tidigare centerledaren Anna-Karin Hatt, och även en av hennes företrädare, Annie Lööf. Ett ytterligare exempel är biträdande sportchefen för HV71, Fredrik Stillman, som nyligen blev sjukskriven på grund av utmattningssymtom, till följd av att klubbens medarbetare under en lång period varit utsatta för hat och hot.  

Att verka i en arbetsmiljö där man riskerar hat och hot har naturligtvis ett högt pris. För individen finns det olika sätt att reagera, genom att säga ifrån men också med att må dåligt och bli sjuk, eller både och. En sista utväg kan bli att lämna sitt jobb som chef. 

”I en organisation med mycket press och stress uppstår det lättare oro och rädsla. Det innebär ett lidande för individen och riskerar även att påverka prestationen negativt. Det har också ett pris för organisationen i form av sämre resultat. Och om chefer hoppar av även en hög kostnad för att rekrytera. Det kan bli ett enormt tapp, både kompetensmässigt och kostnadsmässigt”, säger Sara Göransson. 

I en organisation med rädda och oroliga chefer behöver man, menar hon, jobba med de här frågorna, inte enbart för individens skull utan även för att i organisationen frigöra kapital, idéer, kraft och resurser.

Grafik och illustrationer: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad undersökning som besvarats av 688 personer i januari 2026. Av de som svarat är 68 procent kvinnor och 32 procent män. 45 procent är mellanchefer, 37 procent chef på lednings- eller stabsnivå, 12 procent gruppchefer, arbetsledare eller liknande, 6 procent är inte längre verksamma som chefer. Drygt hälften (52 procent) är i åldern 51–60 år, 23 procent är 41–50 år, 20 procent är över 60 år och 5 procent mellan 30 och 40 år.