Är din titel verkligen tillräckligt fin?

Att svenskar struntar i titlar är bara nys.

Kolla bara på jobbsökarsajterna. Där kokar det av statusfyllda yrkesbenämningar, den ena mer färgsprakande fantastisk än den andra.

Medan personalcheferna för länge sedan uppgraderats till Human Resources Specialists och försäljarna till Account Managers på statusspråket engelska, är begreppet ”receptionist” på väg att ersättas av benämningar som Front Office Agent eller Greeter. Och att 2018 års vd-assistent gärna benämns Executive Assistant to CEO visste du säkert redan.

Hur titelmedveten är du själv?

Har du fått den flotta yrkesbenämning du gjort dig förtjänt av? Om inte, kan det vara läge att ta upp saken i nästa lönesamtal.

”Inom statlig sektor kan en titeljustering vara avgörande för löneutvecklingen, eftersom titlar och löneklassificering där i så hög grad hänger ihop. En lite tjusigare titel kan säkert vara nyttig för karriärutvecklingen i största allmänhet också. Den kan fungera som dörröppnare och en första, positiv kod i andra människors ögon, inte minst när du söker jobb”, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson, universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskar i synen på yrkesstatus.

”En fin titel kan skänka glans och ny legitimitet åt ett yrke”, bekräftar Karin Helgesson som är doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet och har studerat utvecklingen av svensk yrkestitulatur.

”I mitt avhandlingsmaterial kan jag se hur försäljaren förlorade sitt förled och blev säljare på 60-talet, för att sedan bli distriktschef på 80-talet, vilket inte alltid medförde några underställda att chefa över. Därefter omvandlades titeln igen till account manager eller rentav key account manager på 00-talet. Min hypotes är att ordet försäljare hade dålig klang, kanske lät lite som en påstridig dörrförsäljare, och att man velat bli av med den kopplingen.”

Mycket av titelutvecklingen beror på samhällets tilltagande komplexitet:

”Om det förr räckte med en kamrer som skötte all ekonomi på företaget, behövs nu en uppsjö ekonomer vars ansvarsområden måste skiljas från varandra genom särskilda benämningar. Att titlarna så ofta är på engelska beror på att arbetslivet blivit mer globaliserat. Men också på att engelska är ett språk med hög status och prestige i Sverige.”

”En engelsk titel låter förmodligen mycket finare i våra öron än en svensk. Det är lite bättre att vara controller än styrekonom, precis som det i det gamla ämbets-Sverige var fint med latinska titlar i en tid när kunskaper i latin gav status och visade på bildning”, säger Karin Helgesson.

Titelmyntets baksida är att alla nya ordkombinationer och förkortningar riskerar att försvåra kommunikationen, framstå som pretentiöst fåniga eller bara klinga tomt.

Att ideligen behöva förklara för omgivningen vad ens prestigeladdade titel egentligen betyder kan bli tröttande i längden.

”Min man, som arbetar i det privata näringslivet, ser en självklar skillnad mellan en manager och en director. För mig är det två ord för samma sak. Å andra sidan har han inte lika lätt att förstå skillnaden mellan en lektor, en docent och en professor i den akademiska världen som jag.”

”Och vad gör en prefekt och en dekan? Självklart för mig, men knappast för någon som inte är insatt. Vi strävar efter att framstå som viktiga, men titlarna kan också förvirra”, säger Karin Helgesson.