3 tips: Så jobbar du hälsofrämjande– i praktiken

Ett hälsofrämjande förhållningssätt på arbetsplatsen är inget nytt. Men på omsorgskontoret i Södertälje kommun har de bevisat att det verkligen fungerar. Arbetsmiljön har blivit bättre. Men det står och faller med en nyfiken chef.

Leda verksamhet
Publicerad
Karin Björkryd och Tobias Westergaard. Foto: Evelina Carborn

Det salutogena förhållningssättet, som främjar det som stärker hälsan snarare än åtgärdar sjukdom, har sakta vunnit mark. Men hur inför man en kultur som främjar hälsa och god arbetsmiljö, på arbetsplatser? Och ger det verkligen resultat?

”Ja”, svarar Karin Björkryd, omsorgsdirektör på omsorgs­kontoret i Södertälje kommun, utan att tveka.  

”I våra HME-undersökningar (hållbart medarbetarengagemang, reds anm) ser vi att ledar­skap och styrning har blivit bättre och att arbetet upplevs som mer meningsfullt. Det är en tydlig utveckling, framför allt i hemtjänsten. Där går vi från att, jämfört med index, ha varit nere på botten till att börja närma oss toppen i Sverige.”

”Vi får också höra att det är roligare att gå till jobbet”, ­inflikar strategen Tobias Wester­gaard, som lett arbetet inom äldreomsorgen.

Omsorgskontoret omfattar en tredjedel av medarbetarna på Södertälje kommun och har hand om såväl äldreomsorgen som verksamhet för personer med funktionshinder. 2018 påbörjade de en stor satsning för att förbättra arbetsvillkoren. 

Karin Björkryd. Foto: Evelina Carborn

”Det salutogena förhållningssättet är ett av fem fokusområden där vi jobbar med ledarskap och styrning”, säger Karin Björkryd. 

”Det vi framför allt vill åstadkomma är en kultur med ett större engagemang och större stolthet. Medarbetarna uttrycker också att organisationen har förändrats och inte känns lika hierarkisk. De olika verksamheterna och stabsfunktionerna har närmat sig varandra. Det finns ett annat stöd i dag, och mindre kontroll.” 

Det salutogena förhållningssättet visar sig i hur man är mot varandra i organisationen. Hur medarbetarna pratar och tänker om varandra, hur de beter sig mot varandra.

”Det handlar om nyfikenhet på varandras erfarenheter och tron på våra goda intentioner. Men också om att känna att man vill bidra och ta ansvar.”

”Medarbetarna är inte upptagna av energikrävande konflikter.”

Raakel Kuusiniemi

Såväl chefer som medarbetare har fått gå på kurs för att lära sig grunderna i det salutogena förhållningssättet.

Den största strukturella förändringen har varit att drastiskt minska chefsområdena, och utöka antalet chefer med 15 till 20 personer. Tidigare hade vissa chefer ansvar för upp till 120 medarbetare, nu har alla 15 till 30 medarbetare.

Cheferna är nämligen nyckelpersoner i det salutogena förhållningssättet. 

”Det händer inte av sig själv i våra grupper. Medarbetarna både vill och behöver ha ledarskapet på plats för att stötta dem i arbetet”, betonar Karin Björkryd och fortsätter: 

”Att ledarna har färre medarbetare gör att man kan möta upp och spegla sina medarbetare och få in den salutogena intentionen i verksamheten.”

Raakel Kuusiniemi, som är chef för ett vård- och omsorgsboende, införde tidigt dagliga ”speglingar” med medarbe­tarna. Spegling är en feedback och reflektionsmetod där var och en berättar hur de upplevt en arbetssituation och kollegerna återkopplar med sin upplevelse.

”Vi hade många utmaningar i kommunikation och samarbete. Det uppstod konflikter. Folk pratade bakom ryggen på varandra i stället för att våga prata med den som det berörde. De dagliga speglingarna ger oss möjlighet att ta i konflikterna direkt.”

Nu har Raakel Kuusiniemis medarbetare en daglig rutin som tar högst en kvart där de träffas i små grupper med sin gruppchef. Då ligger fokus på medarbetarna. Det handlar om hur dagen har varit, om de har hunnit med sina arbetsuppgifter, hur det har fungerat och om de har samarbetat på ett gynnsamt sätt. Det är inte ett forum för att prata om de brukare de vårdar.

”Jag upplever att det är stor skillnad. Vi har fått en bättre arbetsmiljö med ett bättre samarbete i hela huset, inte bara i smågrupperna. Medarbetarna är inte upptagna av energitagande konflikter utan kan fokusera på att ge god omsorg i stället för att tjafsa”, säger hon.

En annan nyordning är att omsorgskontorets stora årliga inspirationsträffar för cheferna har omvandlats till dialog­möten tre gånger per år i mindre grupper.

”Där följer vi upp att vi arbetar aktivt för att främja hälsa och lyfter hur vi kan jobba mer tillsammans och skapa bättre förutsättningar för det”, säger Karin Björkryd.

Att cheferna är närmare sina medarbetargrupper gör det också betydligt lättare att fånga upp olika förslag och idéer.

”Det är ett nytt skifte i organisationen där förändringarna inte ska komma uppifrån utan nerifrån, från dem som är i verksamheten”, säger Tobias Westergaard.

Under oktober genomförde också omsorgskontoret en så kallad analysvecka. Då samlar de in goda exempel på hur olika delar av organisationen jobbar salutogent och lär av varandra.

”Vi ser att det händer så otroligt mycket ute i verksamheten”, säger Tobias Westergaard som en bekräftelse på det salutogena sättet att vara nyfiken och vilja se styrkan hos medarbetarna.

3 tips – så jobbar du hälsofrämjande i praktiken

  1. Färre medarbetare på varje chef. Det är i det nära ledarskapet, när vi dagligen möter våra medarbetare i deras uppgifter, vi kan reflektera tillsammans.
  2. Ta hand om konflikter som uppstår direkt, till exempel genom spegling, där medarbetare får chans att dela upplevelsen av situationen.
  3. Inför regelbundna tillfällen där ni kan dela erfarenheter och reflektera över goda exempel på beteenden ni vill stärka.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.