3 metoder: Så leder du med hjälp av nudging

Forskning om hur en liten knuff kan påverka beteende i rätt riktning gav Richard Thaler Nobelpriset i ekonomi. Det handlar om nudging – och det kan effektivisera ditt ledarskap.

Beslutsfattande
Publicerad
Giraff som knuffar sitt barn framför sig i en "nudge"

Du lägger sista handen vid  veckobrevet till dina medarbetare. Din skrivbordslampa lyser ödsligt i det för övrigt mörklagda kontorslandskapet. Det har gått några timmar sedan de andra gick hem. Ni är ju överens om att alla – inklusive företaget – mår bäst av att ni har en sund balans mellan arbete och fritid. Men nu var du bara tvungen att få ut det här brevet.

Du trycker på ”sänd”. Men mejlet går inte iväg. Ett varnande popup-fönster ställer sig i vägen. Du får följande val: Markera mejlet som lågprioriterat, skicka mejlet nu eller tidsinställ mejlet till att skickas när arbetsdagen börjar påföljande morgon.

I exakt rätt tid har du fått en påminnelse om företagets policy om att undvika kommunikation efter ordinarie arbetstid för att medarbetare inte ska känna sig pressade att jobba övertid. Ett litet digitalt verktyg knuffar dig i en för dig önskvärd riktning.

Det här är ett av många exempel på en nudge – som gav den amerikanske professorn Richard H Thaler Nobelpriset i ekonomi. Hans forskning har ritat om den beteendeekonomiska kartan och fått oss att förstå att vi inte är de rationella och kloka människor som vi tidigare trott.

Vi fattar inte alltid genomtänkta beslut utan mycket går på rutin eller impuls. Vi låter känslorna styra, ogillar att ha fel och vi prokrastinerar. Kort sagt; vi behöver hjälp att ta de kloka beslut vi vill ta.

Thalers forskning, som han delvis har gjort tillsammans med juridikprofessorn Cass R Sunstein, har implementerats i långt över 100 länders beteendeekonomiska policyer, och 51 länder har utvecklat centralt ledda, politiska initiativ påverkade av beteendevetenskap.

De har till exempel ökat köpet av grön el från 7 till 70 procent i Tyskland genom att ändra en förinställning, minskat antibiotikaförskrivningen i Los Angeles och Boston med 20 procent med hjälp av smarta formuleringar. Och i Sverige har man genom att ändra tallriksstorlek minskat matsvinnet med 20 procent.

”Det har varit fokus på miljön men nu ser man även till ekonomisk och social hållbarhet. Man kan jobba med nudging som verktyg i sin verksamhet men man kan också nudga sitt eget ledarskap, säger Katharina Paoli, vd på A Win Win World, en global plattform för en hållbar framtid som håller på med en pilotstudie, Nudging works, på ett antal företag.

5 verktyg att börja knuffas med

1) Default

Ha önskat beteende som förvald inställning vid olika alternativ.

2) Sociala bevis

Få fler att göra det de ska genom att på­tala hur många som redan har gjort det.

3) Förenkla beslutsunderlagen

74 procent av alla chefer uppger att företagets komplexitet skadar företagets prestationer (enligt BCG).

4) Digital teknik

Använd sms, mejl och ­appar för att påminna om nya beteenden.

5) Bias-interrupter

Åtgärder som hjälper till att förändra förutfattade meningar och fördomar, som att Google signalerar till kvinnliga anställda att de bör nominera sig själva för befordran.

Men i väntan på resultat från svenska studier är här tre fallstudier som kan tända din kreativitet.

1) En knuff för mer flextid

Önskat beteende: Få medarbetarna att arbeta flextid, för att minska personal-omsättning, öka engagemang och bli en mer attraktiv arbetsplats. Men också avlasta kollektivtrafiken under rusningstid.

Åtgärder: Man ändrade förinställningen i kalendern som markerar 9–17 som tillgänglig mötestid. Medarbetarna knuffas till att undvika tidiga och sena möten. Cheferna uppmanades att diskutera flexibla arbetstider med sina team och föregå med gott exempel. Och man arrangerade en tävling, där medarbetarna fick poäng när de kom och gick vid andra tidpunkter än vid rusningstrafiken.

Resultat: De två första åtgärderna ledde till en ökning av ankomst- och hemgångstider utanför de ordinarie rusningstiderna med 3,3 procent. När man sedan la till tävlingsmomentet hade man fortfarande två månader efter avslutad tävling en ökning med 7,1 procent.

2) En värderingsknuff

Önskat beteende: Ett gemensamt språk, där såväl mentala associationer som vokabulär ligger i linje med organisationens värderingar. För att stärka företagskulturen och öka prestationen.

Åtgärder: Sjukvårdsorganisationen SSM Health har infört en icke-våldspräglad språkpolicy. Cheferna uppmanar medarbetare att byta ut ord som ”slå våra konkurrenter” till att ”växa snabbare”, ”attackera problem” till att ”hantera problem” för att visa hur hängivna de är sin uppgift att göra människor friska.

När man i forskningsstudier utsatt människor för våldsladdade ord och mätt deras aggressivitet genom att låta dem ge elektriska stötar till en av de andra deltagarna, har de som blivit utsatta för de våldsladdade orden gett stötar som var 48 procent starkare. Andra studier visar att individer som subtilt utsätts för ord som associeras med prestation (vinna, uppnå, lyckas, bemästra) förbättrar sin prestation och dubblerar sin motivation.

3) Knuff för jämställdhet

Önskat beteende: Minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Åtgärd: I jobbannonser ange att lönen är förhandlingsbar, för att få även kvinnliga sökande att löneförhandla. Undersökningar visar att kvinnor är mindre benägna att förhandla sin lön, men när de gör det på uppdrag av någon annan är de minst lika framgångsrika som männen. Om endast de manliga sökande förhandlar resulterar det i ett ökat lönegap.

Resultat: En studie med 2 500 jobbsökande visade att könsskillnaderna var mer uttalade för jobb där det var tvetydigt om lönen var förhandlingsbar. Fler män sökte. Genom att skriva ut att lönen var förhandlingsbar minskade könsskillnaden med 45 procent. Det fick även kvinnorna att förhandla, vilket ledde till minskat lönegap.

Men vilka beteenden är viktiga att hålla koll på för att undvika felaktiga beslut?

”Confirmation bias (att vi söker bekräftande information, reds anm). Det är speciellt viktigt när man ska forma folks arbetsliv. Det är också viktigt att förstå att det är konsekvenser som styr våra beteenden. Om man till exempel vill att medarbetarna ska komma med fler idéer kan man inte komma med kritik när de gör det. Ikea-effekten är också kul att känna till. Människor blir mer motiverade, jobbar hårdare och tycker det är roligare när man skapar något tillsammans”, säger Niklas Laninge, psykolog och medförfattare till boken Beteendedesign.

Richard H. Thaler betonar vikten av att identifiera behovet, utreda hinder för det önskade beteendet, välja en nudge och sedan testa den i liten skala innan man genomför den i större skala.

”Eftersom det finns så många SIF:s -(supposedly irrelevant factors) som på-verkar hur vi beter oss, bör varje sjösättning av en nudge föregås av en noggrann beteendeanalys och sedan utvärderas så vetenskapligt som möjligt. Nudgar är kontextberoende och det lönar sig att experimentera”, säger Tim Isaksson, projektledare och kommunikations-koordinator på A Win Win World.

Han tillägger:

”Chefer som vill göra sitt ledarskap mer effektivt bör nyttja hela verktygslådan. Nudging kan väldigt ofta öka avkastningen på befintliga hållbarhetsinitiativ. I många fall kan det faktiskt även vara det bästa verktyget.”

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.