Så blir din friskvård lönsam

Alla chefer älskar friskvård. Ja nästan, i varje fall. Chefs undersökning bland 577 svarande visar att 92 procent av Sveriges chefer ägnar tid, kraft och pengar åt friskvårdssatsningar.

Mer än var fjärde chef är dessutom beredd att betala mer än 3 000 kronor per medarbetare och år för att förbättra medarbetarnas hälsa. De sponsrar gymkort, uppmuntrar till hälsosam kost eller an­­mäler medarbetarna till motionslopp.

Friskvård har under de senaste decennierna gått från att bara vara en förmån till att bli en investering.

Att det finns en ökad medvetenhet kring den ekonomiska nyttan av friskvård bekräftas av vår undersökning. 77 procent av alla chefer mäter på något sätt nyttan av sin satsning. Och 53 procent anser att satsningen ger nytta tillbaka.

Friskvård är pengar. Och friskvård är lönsamt att arbeta med.

Läs mer: Friskvårdsmissen alla chefer gör

Hälsan, fysisk aktivitet och återhämtning, är ”enkelt att fixa till”, som Stefan Lundström, vd på Laholmshem uttrycker det.

Han har en bakgrund som forskare och hälsoekonom och mer än två decenniers erfarenhet av att jobba med frågor som länkar samman friskvård med pengar.

”Att skaffa sig bra chefer är ingen quick fix. Det kräver tid och stora insatser. Att jobba med folks vanor är däremot lättare och har stora effekter”, säger han.

Och ja, det finns mycket pengar att spara, det ser man inte minst på hälsobranschens många aktörer, som mer än gärna delar med sig av sin statistik. En av dem, företaget Proactive Health, anser till exempel att de 100 största företagen har en kostnad för ohälsa på 74 miljarder kronor. 35 miljarder av dessa hänger ihop med dålig kondition.

De som inte kan jobba på grund av ohälsa kostar mycket pengar.

Och det är detta som cheferna inser.

Anders Johrén, författare, föreläsare och utredare kring ekonomiska argument för friskvård, ser även han att friskvård allt mer har gått från att vara en förmån till att bli, om den genomförs effektivt, en lönsam kapitalsatsning. Själv har han jobbat med de här frågorna sedan slutet av 1980-talet.

”Tidigare handlade det mer om trivselfaktorer och förmåner”, säger han.

Anders Johrén har tre argument för att satsa på friskvård: det får människor att må bättre och orka mer, det får sjukskrivningarna att minska och det ökar arbetsgivarens attraktionskraft.

De bästa friskvårdssatsningarna är de som är individuella och personliga, menar Stefan Lundström. Personlig träning eller kognitiv beteendeterapi är metoder som visat sig vara effektiva, där det krävs få tillfällen för att knuffa en dålig vana i en bättre riktning. För att bryta en komplex vana kräver mer än en påminnelse i datorn eller mobilen.

”Ofta bedömer man att friskvårdskort eller stegräkningstävling är själva insatsen. Men det är en handledning som behövs”, säger han.

Läs mer: Så håller du dina medarbetare friska

Det bästa resultatet uppnår du när friskvårdssatsningen anpassas efter din grupps förutsättningar.

”De som har störst potential att få avkastning på sin satsning är organisationer där det finns risk för sjukfrånvaro och där man kan påverka dem som har förhållandevis dålig kondition”, säger Anders Johrén.

Den största risken med att betala för ett gymkort till dina medarbetare är att de som antar erbjudandet redan är friska, aktiva människor.

De vill, men är inte de som bäst behöver det. Det är olönsam friskvård.

”Då är det goodwill man är ute efter. Och det kan ju också vara värt något, men man får ingen produktivitetsvinst och förmodligen ingen minskning av sjukfrånvaron. Den enda hälsoeffekten är att det påverkar deras resultat på Vasaloppet. Jag är tveksam till att kalla det friskvård överhuvudtaget”, säger Stefan Lundström.

Att få ut medarbetare som inte ägnar sig åt motion ger stor effekt.

”Ser man till den totala kostnaden är 3 000 kronor inte så mycket. Det är inte så mycket produktionsökning som krävs för att få tillbaka dessa pengar”, säger Niclas Jernberg, vd på Friskvårdschecken, som jobbar för att förenkla hanteringen av friskvårdsbidraget.

Många företag och organisationer ger ett friskvårdsbidrag till sina medarbetare. Men inte sällan upplevs det krångligt eller kommuniceras dåligt.

Niclas Jernberg bedömer att den genomsnittliga nyttjandegraden är 25 procent.

Frivilligheten ger Stefan Lundström inte så mycket för. Antingen ska friskvården utföras på arbetstid eller på kompenserad arbetstid, tycker han.

”Mycket av friskvårdsarbetet präglas fortfarande av frivillighet, man får bidrag och pratar om sjukfrånvarons kostnader, men egentligen utan att förvänta sig resultat. Det stora hindret är att vi har en tydlig uppdelning mellan arbete och fritid”, säger han och syftar på de skatteregler som i dag säger att friskvård måste höra ihop med arbetet, inte vara fritid.

”Frågan om friskvård hör inte hemma någonstans: arbetsgivare tycker att det är den enskildes ansvar, det tycker även fackföreningen. Arbetsgivaren ska sköta arbetsmiljön, inte hälsan”, säger han.

Här har du som chef en viktig uppgift. Och då handlar det inte bara om att vara en inspiratör, utan även en person som ser kopplingen mellan hälsa och ekonomi och som påminner om bidraget.

”Det måste vara enkelt. Man måste veta till vilka anläggningar man kan gå, till exempel”, säger Niclas Jernberg.

Det vanligaste verktyget för att mäta effekten av friskvårdssatsningar i en organisation är sjukfrånvaro. 39 procent av cheferna i Chefs undersökning anger att de använder sig av sjukfrånvarostatistiken för att mäta avkastning på satsade hälsopengar.

Åtta procent mäter produktivitet.

I en del verksamheter, till exempel tung produktion, är sjukfrån­varon säker statistik. I en tjänste­mannaorganisation är det ett desto trubbigare verktyg. Där är även mätning av förändring i effektivitet svårt.

Flera experter som Chef har talat med anser att det bästa sättet att mäta friskvårdssatsningars resultat är att mäta hälsan på individnivå.

Men det är inte helt okomplicerat, då den typen av data är konfidentiella och inte får hanteras av arbetsgivaren.

Ett bra sätt är att gå via en extern part, till exempel företagshälsovården, som kan utföra och hantera sådan information.
Stefan Lundström vill se långsiktighet.

”Det som brukar saknas är åtgärden efteråt. När bedömningen är genomförd är oftast pengarna slut. Man ser det som en kostnad”, säger han.

Läs mer: Friskvårdsmissen alla chefer gör