Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet och Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen.
Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet och Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen.

Chef testar Jan Helin, Aftonbladet och Thomas Mattsson, Expressen

De är två av Sveriges främsta mediemakthavare, Thomas Mattsson och Jan Helin. I sin gemensamma podd gnabbas de vänskapligt, men till vardags slåss de om läsarna i den nya digitala världen. Ledarskapet har en nyckelroll. Frågan är: Vem vinner chefsduellen?

Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, och Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, framstår till en början nästan identiskt lika i sina ledarstilar.

Men ju mer vi talar med deras medarbetare, desto tydligare blir det att det trots allt finns en hel del som skiljer dessa båda mediemakthavare åt.

Skillnaderna kan kort sammanfattas så här:

Thomas Mattsson är en doer av stora mått. Han deltar med liv och lust i den dagliga produktionen – på gott och ont. På kvällarna följer han hur morgondagens tryckta Expressen växer fram från sin hemdator. Och han drar sig inte för att peta i det mesta, från minsta notis till hur ”ettan”, alltså förstasidan, ska se ut.

Vill du testa ditt eget ledarskap?

Som Chef Premiumläsare kan du göra vårt unika ledarskapstest. Du får dessutom tillgång till mängder av mallar, verktyg och tusentals artiklar i Chefs arkiv.

Logga in här

Inte medlem?

Beställ eller läs mer om Chef Premium

Jan Helin håller sig medvetet längre ifrån den dagliga produktionen. Genom åren har Aftonbladet byggt ett stort antal chefslager, där alla vet att när det kommer till kritan har Jan Helin sista ordet. Vilket är en återkommande kritik från medarbetarna, senast i den omtalade Aftonbladetrapporten*, där bristen på effektivitet och oklara mandat lyfts fram som tidningens stora problem. Vid varje omorganisation har nya chefer tillsatts, medan gamla inte sällan fått vara kvar. Resultatet blir bland annat att reportrarna inte alltid vet vilken chef de ”tillhör”.

Rapporten kom till på initiativ av Jan Helin och blev klar i höstas. Uppdraget var att kartlägga och gå igenom Aftonbladets svagheter som online nyhetskälla. Att Jan Helin valde att offentliggöra resultatet och lägga ut rapporten på tidningens webb väckte stor uppmärksamhet.

”På Aftonbladet har det länge varit så att ’en gång chef, alltid chef’”, förklarar en medarbetare. ”Det finns ett gammalt garde som har arbetat här länge, som känner Jan sedan gammalt och har kunnat dra växlar på det.”

Thomas Mattsson inledde sin journa­listiska karriär på Enköpings-Posten, och kom till Expressen som ung vikarie i början av 1990-talet. Den unge reportern visade snabbt framfötterna och jobbade dubbla skift.

Han återkom till tidningen ett par gånger, och 2001 tog karriären fart. Thomas Mattsson avverkade ett antal chefsjobb – nyhetschef, redaktionschef och editionschef. Chefredaktör blev han 2005.

Hela betyget på Thomas Mattsson 30/40:

Ledarstil: 4/5
Arbetsmyra av stora mått, har svårt att tolerera folk som inte brinner för uppgiften lika mycket som han. Hans styrka kan både inspirera och lamslå. Impulsiv.

Delegering: 3/5 
Inser att det är omodernt att en person ska bestämma allt, men har ändå svårt att släppa ifrån sig kontrollen.

Motivera: 3/5
Hans entusiasm smittar av sig, ingen tvivlar på att han brinner för sin tidning och sådant smittar alltid av sig. Bättre på att kritisera än berömma, är egentligen aldrig riktigt nöjd.

Konflikthantering: 4/5
Överlåter gärna direkt konflikthantering till andra, men är långtifrån konflikträdd. Kan bita huvudet av kritiken genom sin öppenhet. Exempelvis när han i intervjuer medgav att nedskärningarna kommer att påverka kvaliteten.

Kommunikation: 4/5
Rak och tydlig. Alltid tillgänglig på mejl. Synlig på redaktionen, även rent fysiskt genom glasväggarna på sitt rum. Håller öppna möten på centralredaktionen när förändringar är på gång.

Beslutsfattande: 4/5
Snabb. Lyhörd för idéer, men hierarkin gör det tydligt att hans beslut gäller.

Rekrytering: 4/5
Noga med köns- och åldersfördelningen. Är själv en printmänniska i grunden, och har medvetet rekryterat människor med digital kompetens till tidningen.

Personligt: 4/5
Fotbollstalang som tonåring, på gränsen till elit, sedan tog journalistiken över. Intresset för fotboll finns dock kvar och han beskrivs som närmast fanatisk Liverpoolanhängare. Följer laget nästan lika intensivt som sin egen tidning.

Hela betyget på Jan Helin 29/40

Ledarstil: 4/5
Idérik, visionär och entusiastisk. Angelägen om att ligga i framkant av den digitala utvecklingen. Har dock en tendens att överskatta sina egna spaningar och släpper inte gärna fram andra.

Delegering: 3/5
Svårt att släppa kontrollen. Saknar en organisation som kan ta vardagsbesluten.

Motivera: 4/5
Väl godkänd. Hans entusiasm inför den digitala utvecklingen smittar av sig både på ledning och fotfolk. Står hellre och talar inför hela redaktionen än ger individuell återkoppling. Inte så närvarande på golvet.

Konflikthantering: 3/5
En chef som sitter på fyra stolar måste begränsa vilka konflikter han går in i. En del situationer har tillåtits växa i stället för att redas ut på ett tidigt stadium.

Kommunikation: 4/5
Tydlig. Talar gärna inför hela redaktionen, och har inga problem att få fram budskapet. Det krävs dock en viss ansträngning för att komma i kontakt med honom.

Beslutsfattande: 4/5
Snabb när det krävs. I mindre akuta frågor tar han gärna tid på sig för att tänka, vilket vissa tycker han kunde snabba på.

Rekrytering: 3/5
Har gått på halvfart på grund av pågående nedbemanning. Många chefer tog sitt avgångsvederlag i vintras, vilket ger honom chans att bygga upp ett nytt lag.

Personligt: 4/5 
Jagar, kör mc och intresserad av allt som rör Åland. Hemma i den ironiska generationen, kompis med bland andra Henrik Schyffert. Lyckades charma Zlatan så att han avbröt sin bojkott av Aftonbladet.

Ungefär samtidigt som Thomas Mattsson slet dubbla skift som vikarie på Expressen klev Jan Helin in på Aftonbladets redaktion som praktikant. Han har tidigare jobbat på Sundsvalls Tidning. I början av 2000-talet blev han chefredaktör och ledarskribent på Ålandstidningen – Jan Helin har åländskt påbrå på fädernet – och är sedan 2008 chefredaktör för Aftonbladet.

I dag ståtar Jan Helin med hela fyra titlar – chefredaktör, ansvarig utgivare, vd och affärsområdeschef. Thomas Mattsson får nöja sig med två: chefredaktör och ansvarig utgivare. Det senare är han dock för tre tidningar – Expressen, Kvällsposten och GT, som alla ingår i Bonniersfären. Aftonbladet ägs av norska mediehuset Schibsted.

På Expressen fnyser medarbetarna åt Helins många titlar.

”Thomas är den största publicistiska profilen i det svenska medielandskapet. Ingen kan mäta sig med honom. Jan Helin? Nej, nej, nej … han är ju direktör!”, utbrister en.

Båda kan ändå sägas ha gått den långa vägen innan de tog plats i chefsrummet. Som i Thomas Mattssons fall är påfallande blygsamt.

”Andra chefredaktörer har suttit i egna rum längre bort. Men Thomas fixade så att han fick ett rum med glasväggar på redaktionen. Han kan se oss och vi ser in till honom. Hans rum är samtidigt mötesrum, där vi kan hålla möten medan han sitter och jobbar vid datorn”, berättar en medarbetare.

”Det finns inget personligt på rummet, utan det ger mer intryck av en funktionell munkcell.”

Jan Helin har inte samma naturliga närhet till sina redaktionella medarbetare. Han är heller inte den som spontant går runt och snackar med folk, och det är inte bara på grund av tidsbrist, misstänker medarbetarna. Han verkar föredra att stå på scen och tala inför hela gruppen. Men då har han en olycklig tendens att bli lite långrandig.

”I stället för att själv stå och prata i 40–50 minuter borde han släppa fram några av de andra cheferna”, tycker en.

”Ja, jag tycker att han borde vara mer öppen för andras spaningar, de kan vara nog så riktiga och viktiga som hans egna”, instämmer en annan.

Något som förenar de två medie­cheferna är deras enorma arbetskapacitet. Den lyfts faktiskt fram av samtliga som vi har intervjuat på båda arbetsplatserna – och alltid som något positivt.

”Jag undrar om han någonsin sover”, säger en om Thomas Mattsson.

”Man kan få ett mejl klockan två på natten och nästa sju på morgonen. Mig gör det inget, jag påverkas positivt av det – hellre en chef som jobbar hårt än en som tänker på sin egen bekvämlighet.”

”Tidningens framgångar är beroende av en närvarande och deltagande redaktör. När vi inte har haft det, har tidningen haft sämre perioder”, säger en annan.

På Aftonbladet är man lika imponerad av sin chefs flit.

”Han är en otrolig kraft och har ett väldigt driv som chef. Det smittar av sig på oss andra”, säger en person i Jan Helins närhet.

En chef på en kvällstidning får sanner­ligen inte lida av beslutsångest.

Det är många snabba beslut som ska tas: Kan vi ha den här rubriken? Ska vi pixla den här bilden? Måste vi kolla med en källa till? Ska vi publicera Muhammed­karikatyrer?

I den sista frågan tog tidningarna delvis olika beslut i samband med terrordåden mot den franska tidningen Charlie Hebdo i januari.

Båda chefredaktörerna fick naturligtvis motivera sina beslut offentligt, och de medarbetare som Chef har talat med har respekterat sina respektive chefers ställningstagande.

Ett publiceringsbeslut tas nästan alltid under tidspress och det kan bara tas av en ansvarig utgivare. Här får båda väl godkänt – Mattsson med reservationen att ”om han har 60 minuter på sig och han anser sig behöva 61 så använder han även den sista minuten utan att låta sig stressas”.

När det handlar om mer övergripande strategiska beslut och det finns mer tid, anses Mattsson fortfarande vara snabb, medan medarbetarna på Aftonbladet gärna hade sett att chefen speedade upp takten ibland.

Man kan tycka att på en arbetsplats som kräver sinnesnärvaro och stresstålighet dygnet runt skulle toppcheferna bygga en organisation för vardagsbesluten. Och visst finns det mellanchefer som både kan och får ta beslut på båda redaktionerna. Men det verkar inte alltid fungera.

”Jag kan lugnt säga att jag har arbetat för chefer som har delegerat bättre”, säger en tidigare medarbetare på Expressen. ”Det är absolut Thomas svagaste sida.”

”Han fattar nog inte hur hans sätt att styra påverkar organisationen”, säger en annan. ”Han tror att hans mellanchefer är starka och tuffa och förstår inte att det är sin egen styrka han ser. Inte deras.”

Jan Helin får liknande kritik.

”Jan har inte byggt en organisation som går för egen maskin, utan har samlat mycket beslutsfattande kring sig själv”, klagar en. ”Vi har inte haft en tillräckligt stark organisation under honom som har klarat att ta snabba beslut.”

Men alla mellanchefer vill inte medge att de är vingklippta.

”Som mellanchef tycker jag att jag har ett gott mandat”, hävdar en på Aftonbladet.

”Han var väldigt petig förr. Men som chefredaktör tycker jag inte att han håller på likadant. Avdelningscheferna har ganska fritt spelrum, även om han följer tidningar, webb och sociala medier hela tiden”, kommenterar en på Expressen.

När Aftonbladet i höstas gick ut med erbjudande om avgångsvederlag var det många chefer som nappade. Vad beror det på?

”Jag svarar diplomatiskt”, säger en. ”Jan Helin har väl inte lyckats så bra med alla rekryteringar när så många väljer att hoppa av.”

”Nyrekryteringen har varit nästan obefintlig de senaste åren, på grund av nedbemanning”, säger en annan. ”De som ändå har kommit har ju haft en tydlig digital profil, vilket går i linje med den uttalade framtida inriktningen.”

På Expressen är omdömena mer splittrade. Där har Thomas Mattsson föryngrat sin ledningsgrupp och medvetet arbetat för en bättre könsfördelning.

Andra är kritiska till hur chefsleden fungerar.

”Problemet med superkompetenta chefer som Thomas är att de har svårt att låta medarbetarna göra jobbet på sitt sätt”, analyserar en. ”De tillåter inte undercheferna att bygga egna lag och växa själva.”

Som den doer han är lider Thomas Mattsson även av sjukan ”allt kan bli bättre”.

”Han ställer höga krav och kan vara himla jobbig”, tycker en medarbetare.

”Jag gillar det, men den som vill jobba 9–5 och sen gå hem och koppla av, tycker nog att han är en pina.”

”Han tål verkligen inte medelmåttighet”, instämmer en annan. ”Folk som slappar eller försöker ta genvägar, det är som ett rött skynke för honom.”

Det gör också att Thomas Mattsson upplevs som en chef som är bättre på att ge kritik än beröm och flera av dem som vi har talat med tycker att han måste släppa efter lite, lära sig vara nöjd, skapa en good enough-känsla och tillåta att personer då och då gör en dålig match.

”Samtidigt är han väldigt tolerant”, vill en person lägga till. ”Jag har aldrig hört honom muttra när någon måste vara hemma med sjuka barn. Överhuvudtaget blir han som mest känslig när något har med barn att göra.”

Personer som varit föräldralediga har befordrats under ledigheten. Vilket ger Thomas Mattsson pluspoäng hos fler än de befordrade.

Thomas Mattsson är impulsiv, nya idéer poppar upp och ska helst genomföras i går. Möten med honom beskrivs av en person som ”spännande, man går in i mötet med ett ärende och kommer ut med ett helt nytt uppdrag”.

Jan Helin håller sig som sagt längre ifrån den dagliga produktionen, och ­återkopplingen blir därefter.

”Det är sällan han framför kritik mot någon eller något i tidningen”, noterar en.

”Jag tycker att han är tydlig, men jag förstår om andra saknar mer direkt feedback”, säger en annan.

Journalister är ju inte direkt kända för att vara rädda för auktoriteter, frågan är hur mycket man vågar utmana sina egna chefer. Här hävdar så gott som alla intervjuade att det visst går att utmana chefredaktören. En menar till och med att Jan Helin ”gillar dissidenter”. På Expressen suckar en annan att ”folk opponerar sig alltid här, men det kan han ta”.

”Thomas kan knäppa till den på näsan som han tycker har fel”, säger en annan.

Något som behövs i allt mindre grad, kommenterar en annan.

”Eftersom han är så stark uppstår det inga maktstrider, så det är ganska lugnt på den fronten.”

På Aftonbladet får chefredaktören betyget ”inte konflikträdd, men lider möjligen av konfliktobehag”.

För närvarande pågår en plågsam strukturomvandling i medievärlden. Papperstidningarna blöder när annonsörer och läsare försvinner till de digitala plattformarna och där är det svårt att få betalt av sina läsare.

Snart kan även webben vara omkörd av andra digitala plattformar som mobiler och läsplattor. Plus tidningarnas egna tv-kanaler. Reportrarna känner flåset i nacken när läsarna hittar nyheterna på Facebook, Google och Twitter i stället för i traditionella medier.

Speciellt för Jan Helin är det viktigt att Aftonbladet ska vara den ”primära” nyhetskällan online, alltså den som du först söker upp när du vill veta vad som har hänt.

I höstas la Expressen ner sin bildavdelning och alla fotografer fick sluta. Trots att tidningen är lönsam och gör nya digitala satsningar försvinner över 60 tjänster. Thomas Mattsson hymlade inte med att det skulle komma att påverka kvaliteten negativt.

Strax därefter meddelade Afton­bladet att man måste spara 40 miljoner för att kompensera för sjunkande intäkter. Det skulle ske genom en kombination av indragna tjänster och outsourcing av magasinsproduktionen. I en sådan situation uppstår mycket oro, rädsla och ilska.

”När man börjar riva upp och ändra på så här mycket uppstår en förvirring som inte har någonstans att ta vägen”, säger en. ”Även om Jan själv inte har tid att vara här mer, skulle det finnas någon som trädde in i hans ställe. Det skulle verkligen behövas nu.”

Liknande stöd efterlyser man på Expressen.

”Vi skulle behöva en förnyad intern diskussion på golvnivå om vilken produkt vi ska göra”, säger en. ”Annars är risken att vi lämnas vind för våg, nedskurna och ledsna, när vi skulle behöva få lite visioner.”

Just nu genomför båda tidningarna rejäla satsningar på den digitala utvecklingen. Här anser medarbetarna på Aftonbladet att den egna tidningen leder utvecklingen. Och det är i mångt och mycket Jan Helins förtjänst. Han får högsta betyg i ämnet digital utveckling och omvärldsbevakning.

”Han har ju haft en mycket tydlig linje om vår digitala strategi, där var han mycket tidigt ute. Det tycker jag är hans största styrka – att ta beslut som först inte är populära, men som visar sig vara rätt i långa loppet”, säger en i raden av imponerade medarbetare.

Jan Helin får även beröm för ambitionen att alla medarbetare ska erbjudas digitala utbildningar av olika slag. Där får i stället Thomas Mattsson underkänt.

”Expressen är katastrofalt dålig på kompetensutveckling”, sammanfattar en.

”Mattsson Helin” är namnet på redaktörernas gemensamma podd. Där dryftar de veckans mediehändelser, redovisar noggrant vilka som fått nya tjänster på landets medieredaktioner och gnabbas lite vänskapligt.

Bland medarbetarna har man inget emot att högsta chefen samsänder med en konkurrent. Tvärtom. Framför allt på Aftonbladet är det många som följer podden, eftersom det kan vara det enda sättet att få veta vad chefen just nu går och grunnar på.

”Det känns som en nödvändig del i ­jobbet att lyssna”, säger en.

På Expressen är man också mest positiv, eller åtminstone neutral till chefens poddande.

Kanske överväger ändå likheterna skillnaderna dem emellan. Både Jan Helin och Thomas Mattsson kämpar för att deras tidningar ska finna sin plats i det nya medielandskapet. Frågan är om deras hierarkiska organisationer och ledarstilar passar i den nya, sköna digitala världen.

Så här formulerar en medarbetare på Expressen dilemmat:

”Bakom det publicistiska ledarskapet ligger ett uppdrag, att ge ut en produkt som utmanar. Då kan redaktörskapet ibland gå på tvärs med gott ledarskap.”

* Fotnot: Aftonbladetrapporten finns tillgänglig på Aftonbladets Plus Premium-tjänst.

Text: Annika Rosell

Thomas Mattsson svarar: ”Det går inte att detaljstyra”

”Det går tyvärr inte att detaljstyra en 24-tinmmarsnyhetsredaktion med journalister över hela världen, men det är bra om det uppfattas så. Jag är ju juridiskt ansvarig för allt som publiceras och det är jag som blir mordhotad, uthängd på rasistiska hatsajter, stämd i domstol och som ska svara för vårt innehåll i radio och tv. Så, ja – jag är tydlig med vilken tidning medarbetarna ger ut i mitt namn.
Vi har i dag rekordmånga läsare, vinner fler priser, har dramatiskt minskat antalet pressetiska klander och går med vinst varje år. Men det är fortfarande viktigt att vara innovativ. När vi startade en Gilla djur-sajt nyligen lät jag alla anställda med hund eller katt rösta fram namn, form och innehållskoncept och så gjorde vi exakt som personalen ville.

När vi skulle starta en sociala medier-redaktion hade de högsta cheferna först svårt att prioritera satsningen och att avstå tjänster från övrig verksamhet, så jag kallade till ett möte och sa att ingen fick lämna rummet förrän de hade gett mig fem namn. Det tog några timmar, men till slut enades redaktionsledningen och nu når Expressen cirka 4,5 miljoner svenskar på Facebook varje vecka …”

/Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen

Jan Helin svarar: ”Intressant bild av mitt ledarskap”

”Vi befinner oss just nu mitt i en stor omställning av Aftonbladet. Jag har valt att driva en mycket öppen process kring det som inleddes med Aftonbladetrapporten. Den baserades på intervjuer med 150 medarbetare om Aftonbladets utmaningar i en digital framtid. Det har vi följt upp med flera seminarier på olika teman som involverat en majoritet av medarbetarna.

På kort sikt är resultatet av detta en omorganisation där vi definierat ungefär hälften av de redaktionella tjänsterna som nya. Vi har som mål att ha denna nya organisation i drift under mars månad och är just nu mitt i arbetet med att bemanna denna organisation.

Min tanke med detta är att driva ett förändringsarbete med stor delaktighet. Vi lever i tider som kräver att journalister lär sig nytt och tänker nytt. Det är krävande, men stimulerande och spännande också ur ett ledarskapsperspektiv.

Det var för mig intressant att mot denna bakgrund läsa den bild av mig och mitt ledarskap som tecknas av de anonyma medarbetare tidningen Chef talat med. Jag hoppas att andra tycker detsamma, men rekommenderar viss försiktighet i tolkningen av såväl de positiva som negativa omdömena.”

/Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet

Vill du testa ditt eget ledarskap?

Som Chef Premiumläsare kan du göra vårt unika ledarskapstest. Du får dessutom tillgång till mängder av mallar, verktyg och tusentals artiklar i Chefs arkiv.

Logga in här

Inte medlem?

Beställ eller läs mer om Chef Premium

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst tjugo – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser kännetecknar ett gott ledarskap.

Läs mer om grunden för cheftestet: Chefs nio punkter för gott ledarskap

Missa inget! Prenumerera på Chefs nyhetsbrev

  • Prenumerera på Chefs nyhetsbrev med det bästa från Chef.se.