Winston Churchill – chefernas favoritledare

När konsultföretaget PWC i början av året frågade 1 400 företagsledare över hela världen om vilken ledare de beundrade fick ikoner som Steve Jobs och Jack Welch se sig slagna av ett aningen oväntat namn – Winston Churchill.

Motiveringen lyder ”han kunde förklara den verklighet som människor möter, och han fick dem att samla krafter för att ta itu med den”.

Det är alltså inte en välkammad, vältränad person som är företagsledarnas förebild, utan en korpulent farbror med gigantiskt ego och en lång lista med misslyckanden.

Författaren och historikern Bengt Liljegren, som just utkommit med en bok om Churchill, ser detta som en ”gubbarnas revansch”.

”Churchill hade fyllt 70 när han besegrade Hitler. Han var överviktig och drack. Ändå knäckte han Nazityskland”, säger han och tillägger:

”Men han skulle behöva en medierådgivare.”

Fast mätt i publicitet lär Winston Churchill knappast ha behövt någon medierådgivare. Det lär ha skrivits omkring 650 biografier om denne man, som satt 64 år i det brittiska parlamentet, som räddade Storbritannien undan Hitler och var en av världspolitikens främsta talare.

Bengt Liljegren själv nämner ”hans briljans, hans humor och hans excentricitet” som orsak till att han valt att skriva om Winston Churchill. Tidigare har Liljegren skrivit böcker om Alexander den store, Karl XII och Adolf Hitler.

Winston Churchill pendlade mellan framgång och fiasko. För om han var en lysande talare och mot slutet av sitt ledarskap under andra världskriget blev en landsfader, kantades dess början av skandaler och motgångar.

”Han tog många katastrofala beslut. Under 1930-talet var han helt ute i kylan”, säger Bengt Liljegren.

Två av Winston Churchills mest väldokumenterade misslyckanden är slaget vid Gallipoli, där tiotusentals engelsmän miste livet till följd av hans dåliga ledarskap, samt återinförandet av guldmyntfot, vilket skapade arbetslöshet och deflation.

Lägg därtill Churchills mörka sidor: han hade rasistiska åsikter, såg ner på indier och kineser. Om kvinnlig rösträtt sa han ”vi har tillräckligt många okunniga väljare som det är”.

Men 1940, mitt under pågående världskrig, fick han möjlighet att leda sitt älskade Storbritannien, något som han alltid sett som sitt öde. Som barn hade han drömt om att han en dag skulle rädda London. Nej, självtilliten var det inget fel på.

”Jag tror att han nådde toppen och återkom dit, just för att hans självförtroende gränsade till megalomani. Det vacklade inte ens då han var ute i kylan”, säger Bengt Liljegren.

Ju äldre Churchill blev desto bättre blev hans ledarskap. Men inte ens då, som firad premiärminister, var Winston Churchill någon perfekt ledare.

”Han lägger sig i, detaljstyr. Han är både premiärminister och försvarsminister för att han vill ha full koll. Han har höga krav. Han skäller och gormar”, säger Bengt Liljegren.

Att han pratar i presens, nutid, kan bero på att han ännu inte är färdig med Churchill. Parallellt med lanseringen av den första boken skriver han på fortsättningen. Hittills har Bengt Liljegren vigt fem år av sitt liv åt Winston Churchill.

”Churchill var en livskonstnär som tog ut svängarna vad än han gjorde. Han gjorde allt fullt ut”, säger Bengt Liljegren och berättar om Churchills ledarskapsråd till den som hade ett så kallat ”hjärnjobb”: Skaffa tre hobbyer.

Vad Churchill själv gjorde? Han läste, murade och samlade fjärilar.