6 viktiga rutiner – för dig som jobbar hemifrån

Att plötsligt lokalisera om sin arbetsplats till hemmet är en stor omställning. Hur motiverar man sig, och hur skiljer man på jobb och fritid?  Chef bad Camilla Kylin, som forskat på distansarbete, om råd.

Arbetsmiljö
Publicerad
Broderi med texten "Hem ljuva arbetsplats"
Illustration: Anna Harvard

För att ta reda på hur du själv ger dig de bästa förutsättningarna har Chef pratat med Camilla Kylin, doktor i psykologi med inriktning arbets- och organisationspsykologi vid Karlstad universitet. Hon har forskat på distansarbete (se källor längst ner i artikeln) och även om förutsättningarna var annorlunda då, och framför allt inte kom så plötsligt, finns det lärdomar att ta med sig in i vår nuvarande situation.

”Många av deltagarna i min studie jobbade extra mycket i början för att de var oroliga att folk inte skulle tro att de verkligen jobbade. En intervjuad beskrev att hen knappt vågade gå på toa av rädsla för att någon från jobbet skulle ringa just då”, säger hon.

Att det kan gå så långt handlar om att vi är rädda för att framstå som lata och att vi internaliserat arbetsmoralen. När vi ställs inför en ny situation, och ges hög grad av frihet, ställer vi ofta höga krav på oss själva.

”Man ger järnet men känner sig osäker på hur man ska hantera friheten när man får vara med och skapa arbetsupplägget”, säger Camilla Kylin.

I början var deltagarna i hennes studie osäkra om det till exempel var okej att utnyttja pausen till en joggingtur. Men i efterhand lärde de sig att en av fördelarna med att jobba hemifrån var att man kunde anpassa arbetsdagen efter sina behov, som att dricka kaffe när man vill, gå ut med hunden eller ta den där joggingturen medan det fortfarande var ljust och istället välja att jobba en timme längre på kvällen.

Det kan också vara bra för arbetslivet med lite privata avbrott.

  1. ”Att göra något kroppsligt upplevdes i min studie som fördelaktigt för den kognitiva processen. Att slå på diskmaskinen eller slänga i en tvätt tar ingen tid från arbetet men kunde samtidigt användas som ett knep för att få den mentala processen att lossna om man till exempel fick skrivkramp eller snärjde in sig i en siffertabell.”

2. ”Det viktigaste är att skapa gränser för när man arbetar, eller åtminstone vara medveten om sin flexibilitet. Annars tenderar jobbet att ta över,” säger Camilla Kylin.

3. Det handlar om tid och rum. Att ha en struktur på sin arbetsdag, sätta upp ramar för när arbetet börjar och slutar. Flexibilitet i all ära men en diffus arbetsdag är inte fördelaktig i längden, det kan leda till ohälsa.

4. Så bestäm dig för när du ska börja och sluta din arbetsdag. Många av deltagarna i Camilla Kylins studier hade skapat en slags ritual, där de gjorde arbetsdagens början till en gräns som de medvetet steg över.

”I västvärlden fokuserar vi allt på våra hjärnor och att vi är rationella väsen, men faktum är att kroppen inverkar på vår upplevelse. När jag markerar för mig själv genom att ta en dusch eller hälla upp en kopp kaffe, ger jag kroppen signaler om att jag ska börja jobba.”

5. Flera i studien uppgav också att de klädde på sig och gjorde sig i ordning trots att de inte skulle iväg, för att de inte kände sig seriösa och engagerade i sitt arbete om de satt i pyjamas.

I hennes studie såg hon att det optimala var att jobba hemma några dagar i veckan, för att inte bli alltför socialt isolerad. Nu kommer det med största sannolikhet bli en längre period av distansarbete innan corona-krisen är över och vi måste göra vad vi kan för att prata, utbyta idéer och fortsätta lära av varandra genom att till exempel ha videomöten med medarbetarna.

6. ”Inom forskningen pratar man om vikten av socialt stöd, från chefen och kollegorna. Cheferna har just nu en jättehög arbetsbelastning med att svara på alla förvirrade frågor, men chefen kan inte veta när en medarbetare mår dåligt utan det är medarbetarens eget ansvar att signalera vad man klarar av.”

Camilla Kylin kan, med sin forskarbakgrund, inte låta bli att tycka att det är en intressant situation som uppstått, att i skarpt läge få prova olika lösningar för distansarbete för att sedan ta med oss det in i framtiden.

”Krisläget är en lärande situation på samhälls- och individnivå som vi kan dra fördelar av. Det innebär så klart mycket arbete och stor oro men på uppsidan finns stora möjligheter. Om vi kan öppna upp för det positiva kommer vi att må mycket bättre och i vår tur sprida en mer positiv bild”.

Fördelar med att jobba hemma under en period

De fördelar Camilla Kylin ser med att få arbeta hemma under en period är:

– vi får jobba i en lugn och tyst miljö.

– vi får jobba ostört utan den mängd distraktioner vi annars utsätts för.

– vi är mer produktiva.

– vi kan anpassa pauserna efter vad kroppen och hjärnan behöver. Vi vet att motion och rörelse är positivt för oss, men vi kan också koppla av med att lyssna till härlig musik.

– vi kan bättre balansera höger- och vänster hjärnhalva, varva mentalt arbete med kroppsaktivitet.

– vi får chans till nytt lärande. Dels med olika data- och kommunikationssystem och andra erfarenheter kopplat till arbetet men också samhällsmässigt som demokratiaspekter utifrån att vi alla sitter i samma båt. ”Vi har varit förskonade från kriser men nu tar vi fram våra hjärtan”.

Kylin, C. (2007). Coping with boundaries – A study on the interaction between work and non-work life in home-based telework. (Diss.). Stockholm: US-AB.

Kylin, C., & Karlsson, J.C. (2008). Re-establishing boundaries in home-based telework. In: Warhurst, C., Eikhof, D.R., & Haunschild, A. (eds.) Work Less, Live More? A Critical Analysis of the Work-Life Boundary. ´Critical Perspectives on Work and Organizations´ Series, London: Palgrave.

Skapa ett gratiskonto, prova Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden